Förslag till kommunalt folkhälsomål samt förändring av KS reglemente

Följande förslag till förändring av Kommunstyrelsens reglemente har jag lämnat in för behandling i KSAU:

                                                                                                                                   1(2)

ELISABETH HOLMSTRAND GUSTAFSSON                                     FÖRSLAG

                                                                                                             2012-12-10

Områdena Trygghet och Folkhälsa i Kristinehamns kommunstyrelses reglemente

(KS 2011-10-14, KF 2011-09-29______________________________________________

Kristinehamns vision, mål och kvalitetsindikatorer

Ordet trygghet nämns i Kristinehamns kommuns vision. I kommunens övergripande mål, antaget 2010-06-16, står det också att Kristinehamn skall vara en trygg och säker kommun. Kvalitetsindikator 1, fastställd av KF, anger också att ”Den upplevda känslan av trygghet skall öka fram till och med år 2014”.  I mål 3 finns också ett trygghetsmål som formuleras: ”Kommunens invånare ska kunna bo i attraktiva lägen och trygga miljöer.” Här finns dock ingen kvalitetsindikator gällande trygghet specifikt formulerad. I mål 6, som handlar om jämställdhet och mångfald, finns i kvalitetsindikator nr 1 skrivningen att ”Den upplevda känslan av trygghet ska öka för kvinnor och män fram till och med år 2014.” Ett trygghetsmål som gäller barn saknas dock.

Kommunstyrelsens reglemente

”Trygghet” nämns inte i KS reglemente, antaget 2011-10-14, § 1. Där står det under rubriken ”Övergripande ledning och styrning” att Kommunstyrelsen skall ägna särskild uppmärksamhet åt att kommunens mål avseende bl a folkhälsan uppfylls, men ingenting om att kommunens mål avseende trygghet uppfylls.

Det som vid sidan av folkhälsa kommunstyrelsen skall ägna särskild uppmärksamhet åt är att kommunens mål avseende engagemang, inflytande, att vara en attraktiv kommun, jämställdhet, integration och mångfald, barn och ungdom samt natur och miljö uppfylls. Målen på dessa områden är därmed klassade som viktigare än att uppfylla målsättningen att den upplevda känslan av trygghet ska öka fram till och med år 2014.

Att från KS håll ägna särskilt uppmärksamhet åt att kommunens mål avseende folkhälsan uppfylls, låter sig heller inte så lätt göras, då inget kommunalt folkhälsomål med tillhörande kvalitetsindikatorer finns formulerat. Detta gäller även områdena barn och ungdom, natur samt integration.

Trygghets- och folkhälsomål

Man kan invända att man uppnår större trygghet genom att arbeta för uppnående av de övriga målen, men då förbiser man isåfall de specifika frågor som hänger samman med trygghet och som inte med automatik ryms under de övriga frågor kommunstyrelsen skall ägna särskild uppmärksamhet åt. Exempel på sådana frågor kan vara samverkansavtal mellan polisen och kommunen, ANDT-frågor (alkohol, narkotika, tobak, dopning, spel), skadliga beteenden som drabbar både ungdomar och vuxna, krogmiljö, våld i nära relationer, fältassistenter under högriskhelger etc.

Ett minskat bruk av alkohol och tobak, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande är hur målsättningen för arbete med ANDT-frågorna (nr 11 av de övergripande nationella målen för folkhälsa) formuleras av Folkhälsoinstitutet. I proposition 2007/08:110 poängteras också bl a kommunernas viktiga roll inom folkhälsoarbetet.

                                                                                                                                   2(2)

ELISABETH HOLMSTRAND GUSTAFSSON                                     FÖRSLAG

                                                                                           2012-12-10

Under underrubriken till § 1, ”I kommunstyrelsens lednings- och styrfunktion ligger att leda och samordna bl a” nämns inte heller vare sig trygghet eller folkhälsa särskilt, men bl a att ”leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrning av hela den kommunala verksamheten” samt ”övervaka att de av

fullmäktige fastställda målen […] efterlevs […]”, Detta torde inkludera det kommunala trygghetsmålet, eftersom ett sådant mål finns, tillika en kvalitetsindikator, men inte något folkhälsomål, då fullmäktige inte fastställt något sådant.

Eftersom det övergripande trygghetsmålet är ett effektmål / resultatmål, så kan man naturligtvis övervaka att målet efterlevs. Dock kan man knappast ”övervaka” hur detta mål skall uppnås;  dvs i fallet trygghet att den upplevda känslan av trygghet ska öka fram till och med år 2014. Detta mål kan man endast aktivt arbeta för att uppnå, vilket ytterligare understryker vikten av att trygghetsmålet finns med bland de frågor KS skall ägna särskild uppmärksamhet åt vad gäller måluppfyllelse.

Under nästa underrubrik ”Kommunstyrelsen ska vidare med uppmärksamhet följa” saknas såväl folkhälso- som trygghetsperspektivet.

Remissen sammanslagning av Handikapp- och Trygghets- och Folkhälsorådet

I remissen Uppdrag: Sammanslagning av Handikapp- och Trygghets- och Folkhälsorådet, tjänsteskrivelse 2012-06-21, återges bl a de framgångsfaktorer som visas på i en utvärdering gjord vid Karlstads universitet av två av de större satsningar som gjorts i Värmland, nämligen Värmlands Ansvar och Småkommuners förebyggande arbete mot narkotika och alkoholskador. Bland dessa framgångfaktorer nämns bl a att uppdragsgivare efterfrågar regelbundna lägesrapporter. Jag kan konstatera att lägesrapporter inom områdena trygghet och folkhälsa sällan eller aldrig efterfrågas av Kommunstyrelsen i Kristinehamn.

I samma remiss står det att Trygghets- och Folkhälsorådet har ett otydligt uppdrag. Trygghets- och Folkhälsorådet ligger organisatoriskt under Kommunstyrelsen. För att tydliggöra rådets uppdrag, är det viktigt att Kommunstyrelsen ägnar särskild uppmärksamhet åt både folkhälso- och trygghetsarbetet. Detta bör därmed framgå i Kommunstyrelsens reglemente.

Med anledning av ovan beskrivna brister och diskrepanser i Kommunstyrelsens reglemente, yrkar jag att KSAU föreslår

att kommunstyrelsen uppdrar till kommunledningsförvaltningen att arbeta fram ett förslag till kommunalt folkhälsomål för Kristinehamns kommun med tillhörande kvalitetsindikator / -indikatorer

att  kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ’trygghet’ förs in som ett av de områden under §1, ”Övergripande ledning och styrning”, i kommunstyrelsens reglemente som ett av de områden Kommunstyrelsen skall ägna särskild uppmärksamhet åt.

Teknik- och innovationscentrum, ägardirektiv, Pennlådan m m

Ibland tar motståndets lag överhand. Så har fallet den här gången blivit med denna blogg. Man har tre val. Antingen att blogga dagligen och regelbundet, som Carl Bildt, att inte blogga alls eller att försöka göra sammanfattningar då och då.

De flesta politiker tror jag inte bloggar alls. Jag har övervägt att övergå till den modellen, faktiskt. Många tvittrar och är nöjda med det, men tvittrandet tror jag nästan kan bli ett tvång att alltid sitta där med sin iPhone.

Att göra som Carl Bildt, är väl egentligen det bästa; att ta upp de angelägna ämnena innan de har blivit gamla. Ska jag fortsätta blogga, får jag överväga att göra så.

Det tredje alternativet, att göra sammanfattningar då och då, är vad jag tillämpar, men det blir lätt urvattnat. Nu ska jag i varje fall försöka sammanfatta det viktigaste sedan sist och jag börjar med i fredags och går bakåt. 

Pennlådan
I fredags var jag, med anledning av att man upptäckt fuktskador i Bäckhammars skola (enligt personalen på Pennlådan var det personalen själv som upptäckte lukten, när de besökte byggnaden) och besökte förskolan Pennlådan i Bäckhammar. Jag ville höra hur personalen reagerat på beskedet från KSAU att det troligen inte blir någon flytt för deras del till Bäckhammars skola, eftersom renoveringen kommer att bli betydligt dyrare än beräknat, utan att den istället troligen kommer att bjudas ut till försäljning alternativt rivas. Istället är förslaget att anslå 400 t kr till förbättring av befintliga lokaler på Pennlådan.

Först och främst är de ju glada åt att fuktskadorna upptäcktes innan flytten var ett faktum. I dagsläget är det trångt på Pennlådan. Kanske inte trångt för förskolebarnen, men tre verksamheter samsas där (förskola, fritids och fritidsgård), varför vissa rum får tjäna olika syften och ställer större krav på personalen att städa undan efter t ex det att barnen nyttjat köket på övervåningen för att måla etc. Inget kan m a o stå framme om fritidsgården skall vara där, vilket de är två kvällar i veckan.

Byggnaden är också så byggd att det visserligen är mycket hemtrevligt och hemlikt, men samtidigt svårt för personalen att ha uppsikt över alla barn. En 40 % tjänst, som personalen delar på, är också avdelad till köket; dvs att laga mat och mellanmål. Att vara i köket och samtidigt ha uppsikt går inte och en personal kan inte heller vara i hela huset samtidigt eller både uppe och nere. Nu har man också fått signal om personalneddragning, trots att verksamheten i dessa lokaler är mer personalintensiv i denna typ av faciliteter.

Det finns förvisso sådant som kan förbättra förhållandena på denna fina och mysiga förskola, som att sätta in fönster mellan rummen eller ta bort övre delen av vissa väggar. Det skulle underlätta möjligheten till överblick. Om det blir så som nu är tänkt; dvs att de blir kvar på Pennlådan, blir det intressant att se vilka förändringar de väljer.

Det inhägnade området på framsidan av Pennlådan, som vätter mot vägen, används till bollspel. På baksidan finns en kuperad, fin tomt med mycket träd och både sol och skugga - en perfekt gård för förskolebarn!

Något jag talade med dem om och som Jan Wetterstrand senare meddelade att skolan redan har tankar på, är att i samråd med Folkets Husföreningen nyttja Folkets Hus i högre utsträckning. Nu nyttjar ju inte längre skolan kök, matsal eller gymnastikhall, så att flytta dit fritidsverksamheten kanske skulle gynna alla: Folkets Hus i så måtto att de då möjligen kan få behålla sitt kommunala bidrag till uppvärmning av lokalen och förskolan så att de kunde utnyttja hela övervåningen, vilket inte är möjligt idag, då t ex ett biljardbord tar upp ett av rummen.

Fortsättning följer, men det lutar åt att det blir så som KSAU beslutat, trots att Pennlådan inte är tillgänglighetsanpassad och trots att den värms med direktverkande el.

Medspråkarcaféer
För tredje fredagen i rad deltog jag på de medspråkarcaféer, som Etienne Havugimana från Rwanda och Ingemar Elf i Svenska kyrkan håller i och arrangerar i församlingshemmet. Det är en mycket trevlig stämning på dessa caféer och alla vill prata och lära sig så mycket svenska som möjligt. Hit kommer människor som varit i Sverige alltifrån några veckor till några år och både äldre och yngre samt barn och från många olika länder inkl europeiska. Det är inga problem att hitta samtalsämnen och lite grammatik har jag också kunnat hjälpa till med, tror jag. Träffarna är "spetsade" med både framträdanden, främst gitarrister, fika med hembakt bröd och allsång.

I fredags var Rune Blidh där och spelade och sjöng och en iranier som uppträdde gången innan tog också gitarren och spelade (otroligt bra!) och trummor åkte fram. Stämningen var fin och uppsluppen men allvaret saknades inte heller och kom fram i en del presentationer. Jag upplever det här initiativet, som är Etiennes, som något jättebra och fortsätter det som nu, så kommer dessa möten även fortsättningsvis att vara välbesökta.

Trygghets- och Folkhälsorådet
Jag har haft några möten med Kenneth Henningsson där vi gått igenom nästa möte, verksamhetsberättelse samt en enkät som skall besvaras. När det gäller rådet, finns många tankar och jag har lämnat en skrivelse till KSAU med förslag på hur KS reglemente kan förändras (se nästa inlägg). Rådet har möte på måndag.

Möte om informationsansvar
Jag har även haft ett möte om informationsfrågor. Det är inte alltid helt givet vem som är "högsta hönset eller tuppen" i kommunen, eftersom befattningsbeskrivningar för cheferna på Kommunledningsförvaltningen saknas och då är frågan vem som lägger sista handen vid vad som t ex ska få gå ut som pressmeddelande till tidningarna. Exempelvis ville jag ha ut ett pressmeddelande i slutet av året om att Trygghets- och Folkhälsorådet förordar permanentning av Krismottagning för män samt att vi av vår budget på 100 t kr / år anslagit 20 t kr för 2012 och budgeterat lika mycket för 2013. Socialförvaltningen, med sin niosiffriga budget hade nämligen inte råd och vi anser inte att en så viktig verksamhet skall hänga på en skör tråd och i värsta fall försvinna. Detta pressmeddelande stoppades dock.

Teknik- och Innovationscenter 
På KSAU den 22 juni var en arkitekt från Sweco och redovisade en jämförande utredning och SWOT-analys av tomterna Björktrasten (där Jakobsbergsskolan ligger) resp Venus och Tellus (öster om Brogårdsgymnasiet bakom Stadshotellet resp utmed ån) beträffande deras lämplighet för ett framtida Teknik- och Innovationscenter.

SWECO har ju tidigare förordat Svinvallen, där Broängsbadet stod eller i närheten av, men fick nu alltså detta utredningsuppdrag. Orsaken är att vi den 16 juni 2011 i KF tog beslut om att om möjligt samlokalisera de båda skolorna.

Slutsatsen blev att de båda platserna bedömdes vara i stort sett likvärdiga. Området Tellus/Venus ansågs ha fördelen av plan mark, även om det behövs pålning också där. Dock saknar området expansionsmöjligheter (lucktomten bredvid Brogårdshallen är inte med i utredningen eftersom den anses behövas som parkeringsplats om placeringen blir där) och en naturlig "framsida", vilket kan göra att det blir svårt att veta var entrén ligger etc....Möjligen är det också svårt att bygga ihop denna skola med Brogårdsgymnasiet. Bygger man bakom Stadshotellet, kan man inte heller senare expandera detta, om sådant behov skulle uppstå. Ett bygge här kan också försenas p g a att det kan bli utgrävningar, eftersom det är ett område som innehåller fornlämningar.

Kvarteret Björktrasten har större expansionsmöjligheter - men bara om nuvarande Jakobsbergsskolan försvinner. Frågan uppstår ju då hur man hanterar den grupp av byggnader som i Kulturresursplanen liksom i Översiktsplanen betraktas som "kategori 2", där det egentligen bara står att dessa byggnader med omgivande mark är värdefull. Här menar Kalle Alexandersson att man får ställa allmänt intresse mot allmänt intresse; dvs att bevara en byggnad är klassat som ett allmänt intresse, liksom ett behov av t ex ett Teknik- och Innovationscentrum.

En fördel ansågs vara möjligheten att bygga ihop den nya skolan med den gamla medelst en glasgång över Norra Staketgatan. För mig låter detta som extremt oestetiskt, med tanke på vilken i stort sett formfulländad fasad jag tycker att nuvarande Brogårdsgymnasiet har mot Norra Staketgatan. Jag har svårt att se hur detta skall kunna åstadkommas utan att man förstör den fasaden. Risken för överklaganden med denna placering är också stor. Bland annat avses den gamla dragningen av Prästgatan återupprättas.

Båda platser hade svagheter beträffande annonsläge - något bättre dock för Venus / Tellus - samt att fordonsprogrammet näppeligen kan rymmas på dessa platser, utan måste bli "satellit". Båda platser måste sannolikt pålas, men här är ingen geoteknisk undersökning utförd på någondera platsen.

Jag tror att SWECO fortfarande förordar Svinvallen, men nu handlade inte uppdraget om att utreda denna plats (vilket ju faktiskt redan är gjort). Det antyddes i termer av att en samlokalisering inte gav Teknik- och Innovationscenter någon egen identitet, utan gärna skulle komma att bli en anonym del av Brogårdsgymnasiet. Ingen av platserna har heller något egentligt annonsvärde, om än Tellus / Venus mer än Björktrasten.

Vore det inte för detta med samlokalisering för att kunna samutnyttja lärarresurser (som då skall kunna gå torrskodda överallt i skolan och mellan skolorna), så förordar jag fortfarande Svinvallen. Det finns även fler outredda möjliga lokaliseringar, som både har möjlighet att ge Teknik- och Innovationscentrum en egen identitet, bättre reklamplats än de båda utredda områdena samt slippa dessa "satelliter", dvs utbildningsdelar som måste hålla till på annat håll.

BOJ
På senaste KSAU var även ett ärende om ökat anslag till Brottsofferjouren (BOJ) uppe för behandling. Ett utredningsuppdrag har givits direkt från KS ordf Bjarne Olsson till två tjänstemän på Kommunledningsförvaltningen, vilket strider mot den gång vi tidigare enats om och som ekonomichef Morgan Persson också uttryckt önskemål om, nämligen att alla utredningsuppdrag först skall beslutas om i KSAU. Men så var det alltså inte i detta fall och trots att BOJ sitter med i Trygghets- och Folkhälsorådet och trots att det uttryckligen står i rådets arbetsordning, tagen av KS 2012, nämligen att rådet skall vara remissinstans i frågor som gäller trygghet och folkhälsa, så har vi inte fått del av detta. Jag kommer därför på nästa KS att begära att TFR får handlingen på remiss innan beslut tas. Här handlar det om anslag på en halv miljon, medan Krismottagning för mäns verksamhet hänger på en skör tråd. Vi måste diskutera igenom hur vi skall hantera dessa olika verksamheter och deras behov av kommunalt anslag.

Ägardirektiv på remiss
Förslagen till ägardirektiv för de kommunala bolagen kommer att gå ut på remiss till bl a partierna, beslutade vi, vilket jag tycker är bra. Jag jämförde också Gävles bostadsbolag Gavlegårdars ägardirektiv från juni 2012 med det som föreslagits för Kristinehamnsbostäder, eftersom jag tycker att det fattas viktiga punkter i detta förslag. Det fanns också vissa diskrepanser mellan förslaget till riktlinjer och förslagen till direktiv. Gavlegårdar är känt i många kommuner för sitt aktiva bostadssociala arbete och många är de som varit på studiebesök hos Gavlegårdar; något även jag har varit och blivit mycket imponerad!

Kostpolicy
På KS den 15 jan var en representant för Livsmedelsverket närvarande och redogjorde lite för verkets uppdrag m m. Detta var förmodligen föranlett av att vissa yppat en viss skepsis mot Livsmedelsverket och att ärendet Kostpolicy återremitterats flera gånger. Nu antogs det ändå till slut och några bra ändringar hade faktiskt gjorts.

Jag tog tillfället i akt att fråga om Livsmedelsverkets ansvar när det gäller tillsatser i mat. Enligt uppgift använder nämligen vi i Sverige flest tillsatser i EU, varav flera per år förbjuds resp är förbjudna i andra länder men tillåtna i Sverige. Jag tog som exempel Karragenan (E407), som bl a finns i Arlas färdiga enliters drickfärdiga cholkladmjölk samt i 36%-ig grädde men inte i 40%-ig.

Läser man vissa skribenter, så kan karragenan ge samma biverkningar som Voltaren. När det gäller medicin finns det oftast en rekommenderad dagsdos för olika åldrar, men så icke när det gäller tillsatser i maten och än mindre någon bipacksedel med information om biverkningar. Hon skulle ta upp ämnet, sa hon (som för övrigt var i stort sett en kopia av f d MP-röret Marianne Samuelsson) men hon rekommenderade mig för övrigt att ringa till Livsmedelsverket och ta upp frågan, så det kommer jag troligen att göra  - eller skriva till dem.

Nej, nu får det räcka för den här gången!