1(2)
ELISABETH HOLMSTRAND
GUSTAFSSON FÖRSLAG
2012-12-10
Områdena
Trygghet och Folkhälsa i Kristinehamns kommunstyrelses reglemente
(KS 2011-10-14,
KF 2011-09-29______________________________________________
Kristinehamns vision, mål och kvalitetsindikatorer
Ordet
trygghet nämns i Kristinehamns kommuns vision. I kommunens övergripande mål,
antaget 2010-06-16, står det också att Kristinehamn skall vara en trygg och
säker kommun. Kvalitetsindikator 1, fastställd av KF, anger också att ”Den upplevda
känslan av trygghet skall öka fram till och med år 2014”. I mål 3 finns också ett trygghetsmål som
formuleras: ”Kommunens invånare ska kunna bo i attraktiva lägen och trygga miljöer.”
Här finns dock ingen kvalitetsindikator gällande trygghet specifikt formulerad.
I mål 6, som handlar om jämställdhet och mångfald, finns i kvalitetsindikator
nr 1 skrivningen att ”Den upplevda känslan av trygghet ska öka för kvinnor och
män fram till och med år 2014.”
Ett trygghetsmål som gäller barn saknas dock.
Kommunstyrelsens reglemente
”Trygghet”
nämns inte i KS reglemente, antaget 2011-10-14, § 1. Där står det under
rubriken ”Övergripande ledning och
styrning” att Kommunstyrelsen skall ägna särskild uppmärksamhet åt att kommunens mål avseende bl a
folkhälsan uppfylls, men ingenting om att kommunens mål avseende trygghet uppfylls.
Det
som vid sidan av folkhälsa kommunstyrelsen skall ägna särskild uppmärksamhet åt
är att kommunens mål avseende engagemang, inflytande, att vara en attraktiv
kommun, jämställdhet, integration och mångfald, barn och ungdom samt natur och
miljö uppfylls. Målen på dessa områden är därmed klassade som viktigare än att
uppfylla målsättningen att den upplevda känslan av trygghet ska öka fram till
och med år 2014.
Att
från KS håll ägna särskilt uppmärksamhet åt att kommunens mål avseende
folkhälsan uppfylls, låter sig heller inte så lätt göras, då inget kommunalt folkhälsomål
med tillhörande kvalitetsindikatorer finns formulerat. Detta gäller även
områdena barn och ungdom, natur samt integration.
Trygghets- och folkhälsomål
Man
kan invända att man uppnår större trygghet genom att arbeta för uppnående av de
övriga målen, men då förbiser man isåfall de specifika frågor som hänger samman
med trygghet och som inte med automatik ryms under de övriga frågor
kommunstyrelsen skall ägna särskild uppmärksamhet åt. Exempel på sådana frågor
kan vara samverkansavtal mellan polisen och kommunen, ANDT-frågor (alkohol,
narkotika, tobak, dopning, spel), skadliga beteenden som drabbar både ungdomar
och vuxna, krogmiljö, våld i nära relationer, fältassistenter under
högriskhelger etc.
Ett
minskat bruk av alkohol och tobak, ett samhälle fritt från narkotika och
dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande är hur
målsättningen för arbete med ANDT-frågorna (nr 11 av de övergripande nationella
målen för folkhälsa) formuleras av Folkhälsoinstitutet. I proposition
2007/08:110 poängteras också bl a kommunernas viktiga roll inom
folkhälsoarbetet.
2(2)
ELISABETH HOLMSTRAND
GUSTAFSSON FÖRSLAG
2012-12-10
Under
underrubriken till § 1, ”I
kommunstyrelsens lednings- och styrfunktion ligger att leda och samordna bl a”
nämns inte heller vare sig trygghet eller folkhälsa särskilt, men bl a att
”leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande mål, riktlinjer och
ramar för styrning av hela den kommunala verksamheten” samt ”övervaka att de av
fullmäktige
fastställda målen […] efterlevs […]”, Detta torde inkludera det kommunala
trygghetsmålet, eftersom ett sådant mål finns, tillika en kvalitetsindikator,
men inte något folkhälsomål, då fullmäktige inte fastställt något sådant.
Eftersom
det övergripande trygghetsmålet är ett effektmål / resultatmål, så kan man
naturligtvis övervaka att målet efterlevs. Dock kan man knappast ”övervaka” hur
detta mål skall uppnås; dvs i fallet
trygghet att den upplevda känslan av trygghet ska öka fram till och med år
2014. Detta mål kan man endast aktivt arbeta för att uppnå, vilket ytterligare
understryker vikten av att trygghetsmålet finns med bland de frågor KS skall
ägna särskild uppmärksamhet åt vad gäller måluppfyllelse.
Under
nästa underrubrik ”Kommunstyrelsen ska
vidare med uppmärksamhet följa” saknas såväl folkhälso- som
trygghetsperspektivet.
Remissen
sammanslagning av Handikapp- och Trygghets- och Folkhälsorådet
I remissen Uppdrag: Sammanslagning av Handikapp- och
Trygghets- och Folkhälsorådet, tjänsteskrivelse 2012-06-21, återges bl a de
framgångsfaktorer som visas på i en utvärdering gjord vid Karlstads universitet av två av de större satsningar som gjorts i
Värmland, nämligen Värmlands Ansvar och Småkommuners förebyggande arbete mot
narkotika och alkoholskador. Bland dessa framgångfaktorer nämns bl a att
uppdragsgivare efterfrågar regelbundna lägesrapporter. Jag kan konstatera att
lägesrapporter inom områdena trygghet och folkhälsa sällan eller aldrig efterfrågas
av Kommunstyrelsen i Kristinehamn.
I
samma remiss står det att Trygghets- och Folkhälsorådet har ett otydligt
uppdrag. Trygghets- och Folkhälsorådet ligger organisatoriskt under Kommunstyrelsen. För att tydliggöra rådets uppdrag, är det viktigt att
Kommunstyrelsen ägnar särskild uppmärksamhet åt både folkhälso- och trygghetsarbetet.
Detta bör därmed framgå i Kommunstyrelsens reglemente.
Med
anledning av ovan beskrivna brister och diskrepanser i Kommunstyrelsens
reglemente, yrkar jag att KSAU föreslår
att kommunstyrelsen uppdrar till kommunledningsförvaltningen att arbeta
fram ett förslag till kommunalt folkhälsomål för Kristinehamns kommun med
tillhörande kvalitetsindikator / -indikatorer
att kommunstyrelsen föreslår
kommunfullmäktige besluta att ’trygghet’ förs in som ett av de områden under
§1, ”Övergripande ledning och styrning”, i kommunstyrelsens reglemente som ett
av de områden Kommunstyrelsen skall ägna särskild uppmärksamhet åt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar