Nedanför denna motivering lägger jag in en skrivelse som jag skickade ut till alla i KSAU inför senaste mötet rörande ärendet placering av Teknik- och Innovationscenter.
Ärende 15: Kvinnligt nätverk:
Motivering till avslagsyrkande, ärende 15, KSAU 19 februari 2013:
I Kristinehamns kommuns mål nr
6, står det att kommunen ska arbeta för jämställdhet och mångfald för att ge
alla invånare likvärdiga livsvillkor.
I kvalitetetsindikator nr 1,
som hör till målet, står att den upplevda känslan av trygghet ska öka för
kvinnor och män fram till och med år 2014. För att uppnå detta mål, kan pengar
inte bara satsas på våldsoffer, vilka kan vara av båda kön, utan bör också
satsas på våldsförövare, vilka likaledes kan vara av båda kön, även om i båda
fallen olika former av våld i olika grad drabbar liksom förövas av båda kön i
varierande utsträckning, bl a beroende på våldets art.
I den mån våldet eller
förtrycket kan betecknas som strukturellt, finns inte desto mindre skäl att satsa
pengar på rehabilitering av den som står för våldet eller förtrycket och hjälp
till självinsikt.
Jag kan konstatera att de
medel som fördelats till ändamål som kan sägas ligga inom målområde nr 6, inkl
de medel KSAU beslutat anslå vid sammanträdet den 19 februari, inte fördelats
för att kvalitetsindikator nr 1 skall uppfyllas till år 2014.
Ett exempel på detta är att
vi i kommunen beslutat stödja Brottsofferjouren med ganska mycket pengar för
att trygga dess verksamhet långsiktigt. Tidigare har verksamheten stötts med
hjälp av medel från Socialförvaltningen. Eftersom deras verksamhet ligger i
linje med vad som stadgas i Socialtjänstlagen, är det nödvändigt att så göra,
men det får inte sluka pengar från annat trygghetsskapande arbete. BOJ arbetar
trots allt bara med brottsoffren. BOJ i Kristinehamn är idag dessutom en helt
kvinnodominerad organisation, vilket väl inte kan anses vara riktigt jämställt.
Att anslå pengar till
Kvinnligt nätverksarbete i Kristinehamn i syfte att synliggöra och stärka
kvinnor och kvinnors ställning / deltagande inom olika områden och att
arrangera aktiviteter som skall stötta / verka främjande för de kvinnliga
nätverk som redan finns; ett led i att uppfylla kvalitetsindikator nr 2 och 3,
dvs att öka kvinnors och mäns upplevelse av möjlighet till inflytande på beslut
inom kommunen samt att tillvarata både kvinnors och mäns erfarenhet och
därigenom få en jämnare könsfördelning i den kommunala beslutsprocessen, är i
och för sig lovvärt och kommer förhoppningsvis att stärka kvinnors inflytande.
Dock kan konstateras att
kommunen inte satsat några pengar alls till Krismottagning för män; en verksamhet
som hjälper män i kris p g a t ex en livskris, umgänge med barn eller problem
med aggression eller våld m m genom att bl a tillämpa en metod kallad ATV,
Alternativ Till Våld. Även kvinnor i parrelation har tagits emot på Krismottagning
för män. Krismottagningen har också en manlig och en kvinnlig samtalspartner
och man planerar att starta gruppverksamhet.
Kristinehamn fick för några
år sedan kritik från Länsstyrelsen för att inte ha denna form av verksamhet,
varefter Krismottagningen startade sin verksamhet med hjälp av tillskjutna
medel från Länsstyrelsen, men när dessa medel är slut, är det tänkt att
Kristinehamns kommun skall ta över kostnaderna. Detta har dock inte skett och
verksamheten hänger idag på en skör tråd. Endast Trygghets- och Folkhälsorådet
har tagit beslut om att sponsra verksamheten med 20 000 kr 2012 och
20 000 kr 2013. Detta råd har en total budget om 100 000 kr / år.
Det finns redan ett antal
kvinnliga nätverk, Socialförvaltningen prioriterar i enlighet med
Socialtjänstlagen barn, ungdomar och kvinnor och vi har satsat pengar på en Demokratisamordnare.
Att satsa ytterligare
150 000 kronor på ett kvinnligt nätverk samtidigt som inga pengar från
kommunen satsas på män i kris, ser inte jag som försvarbart. En satsning på män
med bl a vålds- eller aggressionsproblematik kan göra stor skillnad för t ex
våld i nära relationer eller utomhusvåld. Det står också i kommunens
övergripande mål att Kristinehamns skall vara en trygg och säker kommun.
Elisabeth Holmstrand Gustafsson
<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<
Ärende 3, placering av Teknik- och Innovationscenter:
KSAU 2013-02-19, ärende 3. Placering av Kristinehamns
Teknik- och innovationscenter
I Dan Thörewiks och Anders Dahléns tjänsteskrivelse ”Placering
av Kristinehamns Teknik- och Innovationscenter”, daterad 2013-01-30, skriver
man att en översiktsplan är vägledande och inte bindande. Man skriver även angående
planläget i berörda kvarter att i kommunens översiktsplan från 2006 (antar att
man menar 2004?) anges kvarteret Björktrasten som ”skolområde”. Sedan berörs
inte Översiktsplanen mer.
Dock räknas i ÖP 2004 Björktrasten (Jakobsbergsskolan) in
bland kulturhistoriskt värdefulla byggnader, byggnader kategori II. Detta nämns
inte i tjänsteskrivelsen. Inte heller nämns att det i ÖP kap. 14. Miljöpolicy
under punkt 3, ”Planera för en bättre miljö”, står att historiska, kulturella
och estetiska värden som bidrar till en god livsmiljö skall värnas. Inte heller
att det under punkt 5. under rubriken ”Fem punkter för Kristinehamns kommun”
står att kommunen har antagit flera planer och dokument som är värdefulla i
miljöarbetet, bl a Kulturresursprogrammet.
Nämnda Kulturresursprogram antogs av Kommunfullmäktige den
30 januari 1992. I protokollets § 6 står följande: ”Kommunfullmäktiges
antagande av programmet innebär ej slutligt ställningstagande till behovet av
skydd etc beträffande byggnader hänförliga till kategori II och angivna
helhetsmiljöer. I dessa fall skall programmet fungera som kunskapskälla och
rekommendation varvid dock ställning tas i samband med antagande av detaljplan
eller områdesbestämmelser.”
”[…] skall programmet fungera som kunskapskälla och
rekommendation”, alltså. Ändå nämns detta inte med ett ord i tjänsteskrivelsen
eller att det står nämnt i Översiktsplanen. Har man i SWECO varit medvetna om
detta?
Kulturresursprogrammet består av två delar: ”Sevärt, värt
att vårda” samt ”Bevara oss väl”.
I KF:s beslut från den 30 jan 1992 står: ”Kommunfullmäktige
antar kulturresursprogrammet som ett av flera underlag för den fysiska
planeringen, […].”
Detta är alltså KF-beslut, som gäller än idag. Hur kommer kulturresursprogrammet
att hanteras som underlag i den fortsatta planeringen?
SWECO
Sweco nämner inte Jakobsbergsskolans befintliga byggnad i
sin platsanalys vad gäller byggnader – stadsstruktur. Däremot nämner SWECO i
sin SWOT-analys att Jakobsbergsskolan och järnvägen begränsar expansionen mot
norr. Dock nämns ÖP 2004 bland SWECOS frågeställningar: ”Hur ser kommunens
vision ut för de aktuella områdena”?
Frågeställningarna har redovisats för oss politiker. De
eventuella svaren på frågeställningarna har dock inte redovisats, vilket är en
svaghet. Har frågorna ens diskuterats?
Frågeställningarna är:
- Hur ser kommunens vision ut för de aktuella områdena?
ÖPL 2004
- Vilka miljöaspekter kan komma att påverka projektet?
Buller, dagvatten, gashantering m m
- Vilka konsekvenser kan detaljplaneändringen få?
Ny prövning av strandskyddet m m
- Vilka verksamheter riskerar att bli ”satelliter” och vad får det för konsekvenser? Fordons- och transportprogrammet (verkstäder, körplan, truckhall)
Svetsteknik
(Industritekniska programmet)
- Vad krävs för att uppfylla visionen Teknik- och Innovationscenter?
Innehåll
Placering
- Två förhållningssätt, hur kan de mötas?
att
skapa en sammanhållen gymnasieskola där lokaler och resurser samnyttjas
att
skapa ett kunskapscenter med en stark koppling till näringslivet
Allra
sist i SWECOs analys kommer dock i ”Sammanfattning” två intressanta
frågeställningar i punkten
- Utveckling av resp kvarter
Vilka
kvaliteter bör utvecklas i Kv Björktrasten?
Vilka
kvaliteter bör utvecklas i KV Tellus / Venus?
Inget av ovanstående har fått någon genomgripande
behandling, vilket hade behövts för en fullgod grund för ställningstagande.
Elisabeth Holmstrand Gustafsson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar