Ska man känna sig hedrad, eller.......?

Ska jag känna mig hedrad över att ha hamnat på SKL:s (SKL = Sveriges Kommuner och Landsting) Dagens Samhälles Offsidesida i förra numret (nr 24)? Ja, det är frågan. Det kan ju kännas hedrande att de noterat något jag skrivit i min blogg. Offside-sidan återger lite udda företeelser i det politiska Sverige.

Ja, nu tillhör jag visserligen inte längre partiet (varför framgår nog med största möjliga tydlighet i andra inlägg här i bloggen). Jag upplever heller inte något i notisen som kränkande. Det går ju faktiskt att leta sig fram till min blogg och läsa vad jag faktiskt har skrivit.

Dock kan man väl begära att en journalist är saklig? Påståendet "Allt var bättre förr, konstaterade Elisabeth Holmstrand Gustafsson redan i ett tidigare blogginlägg samma dag apropå fibernät" är ju inte heller med verkligheten överensstämmande. Även om journalisten får tycka att det var så jag skrev. Man får ju tycka så mycket nu för tiden.

Jag kan inte heller begära att man skall förstå vad jag har skrivit, lika lite som en konstnär som målat en häst kan begära att alla skall se en häst och inte en höna, t ex. Men kanske är notisen i DS en liten släng tillbaka för att jag tidigare i ett inlägg på min blogg beslagit tidningen med ett fel? Mer om detta längre ned.

Nu skrev jag inte att en brevlåda av spillvirke är bäst. Valet av materialet spillvirke och att den var hemsnickrad var för att åskådliggöra att den inte behövde kosta någonting. Möjligen spiken eller / och ett gångjärn.

Mitt syfte var att sätta det i kontrast till den otillgänglighet som råder för många idag och som för att kunna tillgodogöra sig samhällsinformation, som tidigare kom via brevlådan, måste ha tillgång till dator, internetabonnemang och / eller smartphone med tillhörande abonnemang. Åtminstone en knapptelefon, eftersom beskedet "[e]ller vänta kvar, så får du tala med en telefonist / om du vill ha personlig service" ofta inte finns längre.

Det finns reella exempel i min närhet hur människor inte längre når fram till viktiga samhällsaktörer. Kristinehamns kommun finns för övrigt inte längre med i Eniros telefonkatalog Gula sidorna. Det kan också saknas täckning och här är alltså Post- och Telestyrelsens mål och Värmlands regionala mål endast 90 % täckning år 2020, inte 100 %.

Allt detta sammantaget ställer givetvis grupper utanför: Gamla människor, som inte orkar, har råd eller kan lära sig begagna en dator och som för övrigt inte behöver ha någon smartphone, intellektuellt funktionshindrade, nyanlända, som inte har svenska som modersmål m fl. Jag bor själv på landsbygden, så jag vet hur det ser ut runt omkring mig.

Naturligtvis har internet medfört många fördelar. Bl a går det att nå ut till människor som aldrig förr, vilket har betydelse både för den enskilde genom t ex sociala nätverk eller för företag, som inte har sin kundkrets bland dem som går förbi på gatan utanför, utan som kan överleva i t ex glesbygd genom att rekrytera kunder över hela landet och även utomlands - om de har tillgång till nätet.

Kanske är dock notisen främst en släng tillbaka för att jag beslog DS med fel i sin uträkning av hur mycket olika partier ökat eller minskat. Här kommer länken till inlägget om de felaktiga procentsatserna: Brev till NKP ang NKP-referat från Valborg.

Nationaldagsfirande och demokrati i S:s och V:s tappning?

 

...eller hur skall man tolka annonsen i NKP under rubriken "Fakta"?

Vi har mig veterligen fyra kommunalråd i Kristinehamn. Ett för S, ett för V, jag och så oppositionsrådet Marie Oudin.

Dock har varken jag eller oppositionsrådet Marie Oudin (M) blivit vidtalade. Inget Demokraticafé med "våra kommunalråd" eller med några kommunalråd alls nämns heller på kommunens hemsida i programmet för nationaldagsfirandet på Norrgården.

Jag får nog ta och kolla med Hembygdsföreningens ordförande Björn Johansson (V) hur det ligger till...

 Eller vet kanske NKP?

Fiber till landsbygden?

En och annan kanske undrar varför jag röstade med S gällande att Kristinehamns kommun skulle avtala med KEAB och inte Telia Sonera om att bygga fibernät i Kristinehamns kommun.

Eftersom NKP och media inte var inbjudna och det därmed inte fanns journalister på plats på KS-mötet, kan jag inte förvänta mig en heltäckande rapportering. Det är förvisso sant att jag röstade med S.

Dock yrkade jag även på återremiss för att låta KEAB återkomma med en mer utförlig ekonomisk analys; en analys som av konsulten från Vicicom ansågs vara orealistisk beträffande de uppskattade administrativa kostnaderna. Mitt yrkande bifölls dock inte.

KEAB:s vd Johan Larsson ansåg även att vissa påståenden i konsultrapporten och i den sammanfattning kommunkansliet gav oss politiker i viktiga stycken var felaktig. Bl a har KEAB möjlighet att serva lands- och glesbygden - förberedelse finns - men man behöver ägartillskott för detta.

Sedan lyftes av Johan Larsson frågan om framtida kostnader för KEAB om vad som skall hända med pannan till fjärrvärmen, som kommunen nu inte äger. Vill vi ta över den när avtalet går ut (har för mig att det är 2020), kommer det att kunna bli en kostnad på ca 250 mkr. Jag menar att om vi får fjärrvärme på ett bra sätt nu - varför skall vi då äga pannan i framtiden?

Vad vi bl a fick veta som utgjorde bedömningen att Telia Sonera var ett bättre val, var att med KEAB skulle vi inte få fiber till landsbygden. Konsulten från Vicicom yttrade dock på KS-mötet att med Telia Sonera, skulle vi inte få fiber i glesbygden, eftersom de skulle strunta i att bygga där. Undantaget är förstås fiberföreningarna, som man samarbetar med.

Telia Sonera hade inte heller svarat på de frågor som ställts dem, utan som svar kommit med en egen sammanfattning.

Sunne togs upp som ett lyckat exempel på avtal mellan kommunen och Telia Sonera. Konsulten från Vicicom menade dock att detta är ett isolerat exempel och att Telia Sonera inte kommer att vara berett att ingå något liknande avtal i framtiden, eftersom de anser att det är för dyrt för dem.

Summa summarum kan man utifrån den information som gavs utgå ifrån att kommunen hursomhelst får serva dem som inte är med i fiberföreningarna på lands- och glesbygden. Det regionala liksom nationella målet är 90 % täckning 2020. Det anser jag är för dåligt. Målet borde vara 100 %.

Det här är en rättvisefråga. På sätt och vis står vi i samma situation som före den allmänna folkskolans införande 1842. Så här står det på sidan http://www.lararnashistoria.se/article/folkskolans_historia:

"Med den obligatoriska skolan blev läs- och skrivkunnighet en tillgång för alla och detta gav människorna ett rikare liv och större chanser att hävda sina medborgerliga rättigheter. Att skolan ger kunskaper som skall motsvara och tillfredsställa samhällets och individens ökade kunskapsbehov brukar kallas för skolans kvalificerande funktion."

 Jag hävdar att det också gjorde slut på analfabetismen i Sverige.

Idag står vi inför ett liknande problem: Alla har inte tillgång till snabb uppkoppling eller uppkoppling alls. Alla har idag inte ens telefon, eftersom mobiltäckning på många ställen saknas och Telia gräver upp de fasta näten. Vissa inte ens har täckning för att kunna ringa 112 efter ambulans. Även larmen har på många ställen, där mobilnäten ersatt de fasta näten, slutat fungera.

Telecombolagen har alltså inte något krav på sig att täcka hela Sverige. Telia Sonera har fått ett åläggande från PTS att sänka kostnaderna för anslutning till kopparnäten. Hur blir det med fibernäten? Vilka kommer att ha tillgång till dem? Jag förstår att flera i Alliansen sa att detta var den svåraste fråga vi haft att ta ställning till på många år, eftersom Telia Sonera håller på att bygga upp en monopolställning, vilket inte gynnar mindre kommunikationsoperatörer, som befarar att de kommer att bli utestängda från fibernätet p g a för höga kostnader för anslutning.

Telia Sonera äger Skanova som i sin tur betalar vinst till Telia, som kan räkna hem åtminstone en miljardvinst. Detta innebär att om t ex Tele 2 kopplar in sig, så måste även de betala till Skanova. Indirekt betalar därmed Tele 2 till sin konkurrent, Telia.

I början frågade jag om konsulten från Vicicom var objektiv, vilket förespeglades i handlingarna. Det var ju en ledande fråga, så naturligtvis fick jag svaret att Vicicom är oberoende. Dock hade jag kunnat läsa mig till att Vicicom tecknat ett ramavtal med Tele2. Vem som är beroende av vem och i vilken utsträckning är därmed inte lätt att säga.

Sedan finns det en dimension till, som är synnerligen viktig när det gäller det kommunala åtagande som vi har i kommunstyrelsen: Vi får inte särbehandla våra kommunmedlemmar om inte särskilda skäl föreligger.

Här måste man kunna slänga fram en klumpsumma på 15 000 - 20 000 kr för att bli ansluten till fibernätet. KEAB hade en annan modell, nämligen att kunden kan betala av på några år och inte behöver betala denna klumpsumma, vilket faktiskt inte alla kan. Många kan heller inte få lån.

Här är jag tillbaka till ruta ett - rättviseaspekten, läget före folkskolans införande och att ge invånarna likvärdiga möjligheter att utöva sina demokratiska rättigheter.

Med alla miljardsatsningar som görs idag, får alla det inte bättre, utan en del får det sämre. Före Folkskolans införande, hade vi människor som inte kunde läsa, inte fick rösta etc och därmed inte i någon större utsträckning kunde påverka politik m m. 

Idag har vi 95-åringar i stugorna, som fortfarande sitter med sin telefon med nummerskiva och därmed inte kan ringa t ex sjukhus m m till vilket det krävs knapptelefon (tidigare kunde man ofta "vänta kvar", så fick man personlig service, men det går inte överallt idag).

Vi har personer som inte vill bli pådyvlade tvånget att skaffa en dator som villkor för att få information från Brukshundsklubben (verkligt exempel) eller inköp av Smartphone för att gå på toaletten och betala via appen. Detta borde på riksnivå hanteras som en diskriminerings- och tillgänglighetsfråga. Men otillgänglighet är ju inte klassat som diskriminering idag. Dessvärre.

När allt kom via brevlådan (kunde vara hemsnickrad av spillvirke), kunde de flesta tillgodogöra sig den information som kom. Kunde man inte hämta posten själv, fanns det i regel en lantbrevbärare som kunde lämna den och som också hade med sig ett litet mobilt postkontor.

Visst, dagens teknik har också förbättrat för många grupper, med talad information, för synskadade etc, men det gäller att vara uppmärksam med myntets baksida - alla de som stängs ute. Det kan gälla äldre människor, människor med förståndshandikapp, människor som helt enkelt inte orkar sätta sig in i allt nytt som kommer p g a utbrändhet m fl.

Att det inte finns något krav att serva hela Sverige (100 %) med fiber, blir en ytterligare dimension, som får konsekvenser.

Om Kristinehamn framgent har för ögonen att följa kommunallagen, lär vi i vilket fall själva troligen få bekosta de dyraste anslutningarna med kommunala medel. Enligt konsulten från Vicicom kommer Telia Sonera inte att göra det.