Eftersom NKP och media inte var inbjudna och det därmed inte fanns journalister på plats på KS-mötet, kan jag inte förvänta mig en heltäckande rapportering. Det är förvisso sant att jag röstade med S.
Dock yrkade jag även på återremiss för att låta KEAB återkomma med en mer utförlig ekonomisk analys; en analys som av konsulten från Vicicom ansågs vara orealistisk beträffande de uppskattade administrativa kostnaderna. Mitt yrkande bifölls dock inte.
KEAB:s vd Johan Larsson ansåg även att vissa påståenden i konsultrapporten och i den sammanfattning kommunkansliet gav oss politiker i viktiga stycken var felaktig. Bl a har KEAB möjlighet att serva lands- och glesbygden - förberedelse finns - men man behöver ägartillskott för detta.
Sedan lyftes av Johan Larsson frågan om framtida kostnader för KEAB om vad som skall hända med pannan till fjärrvärmen, som kommunen nu inte äger. Vill vi ta över den när avtalet går ut (har för mig att det är 2020), kommer det att kunna bli en kostnad på ca 250 mkr. Jag menar att om vi får fjärrvärme på ett bra sätt nu - varför skall vi då äga pannan i framtiden?
Vad vi bl a fick veta som utgjorde bedömningen att Telia Sonera var ett bättre val, var att med KEAB skulle vi inte få fiber till landsbygden. Konsulten från Vicicom yttrade dock på KS-mötet att med Telia Sonera, skulle vi inte få fiber i glesbygden, eftersom de skulle strunta i att bygga där. Undantaget är förstås fiberföreningarna, som man samarbetar med.
Telia Sonera hade inte heller svarat på de frågor som ställts dem, utan som svar kommit med en egen sammanfattning.
Sunne togs upp som ett lyckat exempel på avtal mellan kommunen och Telia Sonera. Konsulten från Vicicom menade dock att detta är ett isolerat exempel och att Telia Sonera inte kommer att vara berett att ingå något liknande avtal i framtiden, eftersom de anser att det är för dyrt för dem.
Summa summarum kan man utifrån den information som gavs utgå ifrån att kommunen hursomhelst får serva dem som inte är med i fiberföreningarna på lands- och glesbygden. Det regionala liksom nationella målet är 90 % täckning 2020. Det anser jag är för dåligt. Målet borde vara 100 %.
Det här är en rättvisefråga. På sätt och vis står vi i samma situation som före den allmänna folkskolans införande 1842. Så här står det på sidan http://www.lararnashistoria.se/article/folkskolans_historia:
Jag hävdar att det också gjorde slut på analfabetismen i Sverige."Med den obligatoriska skolan blev läs- och skrivkunnighet en tillgång för alla och detta gav människorna ett rikare liv och större chanser att hävda sina medborgerliga rättigheter. Att skolan ger kunskaper som skall motsvara och tillfredsställa samhällets och individens ökade kunskapsbehov brukar kallas för skolans kvalificerande funktion."
Idag står vi inför ett liknande problem: Alla har inte tillgång till snabb uppkoppling eller uppkoppling alls. Alla har idag inte ens telefon, eftersom mobiltäckning på många ställen saknas och Telia gräver upp de fasta näten. Vissa inte ens har täckning för att kunna ringa 112 efter ambulans. Även larmen har på många ställen, där mobilnäten ersatt de fasta näten, slutat fungera.
Telecombolagen har alltså inte något krav på sig att täcka hela Sverige. Telia Sonera har fått ett åläggande från PTS att sänka kostnaderna för anslutning till kopparnäten. Hur blir det med fibernäten? Vilka kommer att ha tillgång till dem? Jag förstår att flera i Alliansen sa att detta var den svåraste fråga vi haft att ta ställning till på många år, eftersom Telia Sonera håller på att bygga upp en monopolställning, vilket inte gynnar mindre kommunikationsoperatörer, som befarar att de kommer att bli utestängda från fibernätet p g a för höga kostnader för anslutning.
Telia Sonera äger Skanova som i sin tur betalar vinst till Telia, som kan räkna hem åtminstone en miljardvinst. Detta innebär att om t ex Tele 2 kopplar in sig, så måste även de betala till Skanova. Indirekt betalar därmed Tele 2 till sin konkurrent, Telia.
I början frågade jag om konsulten från Vicicom var objektiv, vilket förespeglades i handlingarna. Det var ju en ledande fråga, så naturligtvis fick jag svaret att Vicicom är oberoende. Dock hade jag kunnat läsa mig till att Vicicom tecknat ett ramavtal med Tele2. Vem som är beroende av vem och i vilken utsträckning är därmed inte lätt att säga.
Sedan finns det en dimension till, som är synnerligen viktig när det gäller det kommunala åtagande som vi har i kommunstyrelsen: Vi får inte särbehandla våra kommunmedlemmar om inte särskilda skäl föreligger.
Här måste man kunna slänga fram en klumpsumma på 15 000 - 20 000 kr för att bli ansluten till fibernätet. KEAB hade en annan modell, nämligen att kunden kan betala av på några år och inte behöver betala denna klumpsumma, vilket faktiskt inte alla kan. Många kan heller inte få lån.
Här är jag tillbaka till ruta ett - rättviseaspekten, läget före folkskolans införande och att ge invånarna likvärdiga möjligheter att utöva sina demokratiska rättigheter.
Med alla miljardsatsningar som görs idag, får alla det inte bättre, utan en del får det sämre. Före Folkskolans införande, hade vi människor som inte kunde läsa, inte fick rösta etc och därmed inte i någon större utsträckning kunde påverka politik m m.
Idag har vi 95-åringar i stugorna, som fortfarande sitter med sin telefon med nummerskiva och därmed inte kan ringa t ex sjukhus m m till vilket det krävs knapptelefon (tidigare kunde man ofta "vänta kvar", så fick man personlig service, men det går inte överallt idag).
Vi har personer som inte vill bli pådyvlade tvånget att skaffa en dator som villkor för att få information från Brukshundsklubben (verkligt exempel) eller inköp av Smartphone för att gå på toaletten och betala via appen. Detta borde på riksnivå hanteras som en diskriminerings- och tillgänglighetsfråga. Men otillgänglighet är ju inte klassat som diskriminering idag. Dessvärre.
När allt kom via brevlådan (kunde vara hemsnickrad av spillvirke), kunde de flesta tillgodogöra sig den information som kom. Kunde man inte hämta posten själv, fanns det i regel en lantbrevbärare som kunde lämna den och som också hade med sig ett litet mobilt postkontor.
Visst, dagens teknik har också förbättrat för många grupper, med talad information, för synskadade etc, men det gäller att vara uppmärksam med myntets baksida - alla de som stängs ute. Det kan gälla äldre människor, människor med förståndshandikapp, människor som helt enkelt inte orkar sätta sig in i allt nytt som kommer p g a utbrändhet m fl.
Att det inte finns något krav att serva hela Sverige (100 %) med fiber, blir en ytterligare dimension, som får konsekvenser.
Om Kristinehamn framgent har för ögonen att följa kommunallagen, lär vi i vilket fall själva troligen få bekosta de dyraste anslutningarna med kommunala medel. Enligt konsulten från Vicicom kommer Telia Sonera inte att göra det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar