Lars Blomkvist, NKP, räknar på sitt eget sätt.

I dagens Nya Kristinehamns-Posten söker ledarskribenten Lars Blomkvist i artikeln med rubriken "Kristinehamns strax över medel" av allt att döma leda i bevis att Kristinehamns ökade politikerkostnad har med antalet kommunalråd att göra.

Som jag ser det söker Lars Blomkvist bara skapa opinion. Han skriver gällande kommunalråden följande:

"Kristinehamns ökning kan förklaras på flera sätt. 2002 fanns det två kommunalråd och ett oppositionsråd, ett kommunalråd och oppositionsrådet hade 60 procent av arvodet för en heltid. 2006 fick de båda deltidsråden arvodet höjt med 50 procent.

Idag finns det tre kommunalråd och ett oppositionsråd. [...]"

 Det finns såvitt jag kan se just nu inget sakfel i det Blomkvist skriver. Dock fattas ett viktigt led:

Mandatperioden 2006 till 2010 fanns det ett heltidsråd och ett som arvoderades till 90 %, liksom oppositionsrådet som likaledes arvoderades till 90 %, summa 2,8 heltidsarvoderade.Idag finns det precis lika mycket kommunalråd, 2,8 heltidsarvoderade.

Skillnaden är den att två av kommunalråden, bl a jag, delar på en 90%-arvodering och således är arvoderade till 45 % var. Ingen utökning av kommunalrådstjänsterna har således skett denna mandatperiod jämfört med 2006 - 2010. Skall man berätta en historia, bör man berätta hela.

Sedan är frågan vad som räknats in i politikerutgifterna. Räknas det faktum in att vi fått iPads istället för pappersluntor och är kostnaderna för kopiering isåfall avdragen? Räknas kostnader för telefonsamtal in (privata resp jobbanknutna - använder alla telefonen enbart för jobbsamtal?)? Resor? Kurser? Hotellvistelser?

Blomkvist skriver:

"Siffrorna som vi hämtat från nyhetsbyrån Sirén är bruttokostnaden för den politiska verksamheten i kommunerna, även administrationen för den politiska funktionen, även kostnaderna för de allmänna valen.[...]"

Sedan framgår i slutet av texten att kommunerna inte bokför administrationen som en särskild post, vilket gör att skillnaderna mellan kommunerna är mindre än den verkar. Vad säger detta? Ingår tjänstemannalöner i administrationen?

Ett vet vi: Att tre nämndordförande och i någon mån en fjärde fick ut nästan 100 000 kr för mycket på lite drygt ett år. Hade inte jag ifrågasatt detta på ett ekonomiutskottsmöte, där en av nämndordförandena till kommunsekreteraren lämnade över en ansökan om ersättning för 8 timmars förlorad arbetsinkomst , så hade det kanske fortsatt och då hade närmare en halv miljon för mycket i ersättning för förlorad arbetsinkomst, inkl arbetsgivaravgift, betalats ut till tre av dessa ordförande, alla S-märkta, under mandatperioden. Nu måste de istället betala tillbaka dessa ca 100 t kr.

NKP har tidigare uppgivit att det beror på otydligheter i arvoderingsreglementet, som nu ses över. Detta stämmer inte. Det är reglerna för sammanträdesarvoden som är otydliga, inte för förlorad arbetsinkomst. Tvärtom framgår det med all önskvärd tydlighet i en bilaga till arvoderingsreglementet (hopknipsad med detta), vilka som inte har rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst. Så här står det i arvoderingsreglerna som gäller 2011 - 2014:

 "Årsarvoderade, enligt bilaga 1, har inte rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst. "

 I bilaga 1 står det följande (versalerna är inte mina, utan finns i dokumentet, vilket gör det hela ännu tydligare):



Här framgår alltså mycket tydligt vilka som inte har rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst. Nämnda tre ordförande har 40 % eller mer av heltid, vilket i reglementet anges som "betydande del av heltid" och där det t o m i Kommunallagen står att man då inte har rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst.

Vid sidan av detta har likväl en hel del pengar i sammanträdesarvoden begärts och hämtats ut av nämndordförandena. Den otydligheten utnyttjas således rätt bra. Trots att deras arvoden ligger i topp i Värmland.

PS Jag är ordförande i Trygghets- och Folkhälsorådet. Det är den enda ordförandepost som inte är arvoderad. DS