Ibland läser jag Eric Hesselius blogg (FP-ledamot i fullmäktige). Nu var det nog några månader sedan, men ändå hamnar jag på två blogginlägg efter varandra som handlar om mig. Har du verkligen inget annat att skriva om, Eric??
Först vill jag uppmärksamma dig, Eric, om du läser det här, på att det är fel på din blogg. Det står "fel på sidan" längst ned och det går inte att kommentera inläggen. Jag hoppas du rättar till det, så att det går att kommentera de värsta felaktigheterna i dina inlägg.
Jag kommenterar Erics blogginlägg nederst, men citerar först ett stycke ur hans blogg. Eric Hesselius skriver:
"I debatten om den splittrade majoriteten i Kristinehamn poängteras det gång på gång att ett av våra arvoderade kommunalråd motarbetar resten av den sittande majoriteten.
Och jag kan bara konstatera att det stämmer.
Ett exempel på detta är den debatt om gamla badhusets vara eller icke vara som "Föreningen för byggnadskultur" anordnade under våren.
Samtliga partiers gruppledare i kommunen var inbjudna till debatten och alla var närvarande utom Sverigedemokraterna. Inte så förvånande att SD inte ställde upp, efter som få i denna kommun någonsin hört SD`s representant diskuterat politik.
På ena kanten av under debatten satt gruppledarna för de olika partierna i kommunen och på andra kanten sätter sig Lars Aleniusson (fd siv)och Elisabeth Holmstrand Gustafsson (mp).
Var och en av gruppledarna fick möjlighet att pressentera sin ståndpunkt när det gäller gamla badhuset, så även Holmstrand Gustafsson.
Holmstrand Gustafsson pressenterade sig som kommunalråd och förklarade bland annat att det var hon som har ansvaret för kommunens byggnader.
Sen drog debatten igång.
Snart stod det klart att två tredjedelar av den sittande majoriteten, och övriga partier var överens om att rivningsbeslutet ligger fast och att Aleniusson och Holmstrand Gustafsson drev en helt motsatt linje." Slut citat.
Först påståendet att gruppledarna sitter på den ena sidan i salen och att Aleniusson och jag sätter oss på den andra. Detta är nonsens. Det var nämligen så att jag var uppe en kvart för tidigt, när de ställde iordning stolarna. Endast några få, bl a Kerstin Stenberg och Lars Blomkvist, var där. Jag ställde min väska mot fönstret och sa att jag återkommer eftersom jag ville äta en frukt och dricka lite vatten, eftersom jag inte ätit.
När jag kom tillbaka var det fullt i salen. På motsatt sida från dörren räknat satt alla politiker, men där var det fullt. En stol stod ledig innanför dörren - bredvid Lars Aleniusson, råkade det vara. Lars Aleniusson och jag "sätter" oss således inte där. Han satt där - mig helt ovetandes. Men vill man se samband, så kan man säkert göra det.
Jag satte mig alltså där och tittade frågande mot politikerna och letade med blicken efter en tom stol. Jag kunde dock konstatera att alla platser var upptagna. Att så var fallet berodde på att två folkpartister, dvs Eric Hesselius partivänner, nämligen Ulf Torehammar och Dick Malmström, parkerat sig där, medan alla de andra partierna hade en representant var. Så det fanns ingen plats kvar till mig! Så var det med den saken!
Sedan detta att jag presenterade mig som kommunalråd med ansvar för kommunens byggnader. Jag tror nog att jag, eftersom det alltid är så jag brukar uttrycka det, sa att vi kommunalråd har delat upp ansvarsområdena mellan oss och att jag har ansvarsområdet kommunala fastigheter, bostäder och byggande. Tvivlar på att jag sa så som du skrev. Ytterst är det ju kommunstyrelsen i sin helhet som har ansvar för kommunen inklusive dess byggnader.
Sedan påståendet att två tredjedelar av majoritetens representanter var överens om att rivningsbeslutet står fast: Missminner jag mig inte helt, så sa Anne-Marie Wallouch att hon kan tänka sig en användning för huset.
Bjarne Olsson har uttalat sig positiv för ett Teknik- och innovationscentrum i huset och Anne-Marie har i våra gemensamma K-rådsmöten tidigare uttalat sig positivt för en framtida användning för huset. Så sent som den 9 och 10 juni i år svarar Bjarne Olsson resp Anne-Marie Wallouch följande på kommunens hemsidas frågepanel angående badhustomtens användning:
Bjarne Olsson: "När der gäller den här platsen finns alla möjligheter för alternativ användning. Park är ett alternativ med det finns också andra tankar om området. Vet att några elever vid KPS har tagit fram förslag."
Anne-Marie Wallouch: " Ett förslag är en fin park ungefär som du beskriver det. Ett annan är att bygga ett teknik och innovationscenter där."
Det är inte helt solklart vad Bjarne Olsson och Anne-Marie Wallouch menar (vi har inte haft något K-rådsmöte efter detta datum) - om de menar på tomten eller i huset, men det finns knappast någon anledning att riva ett helt funktionsdugligt hus, om det inte blir väldigt mycket billigare att bygga nytt. Jag tvivlar dock på att man får t ex ett nytt Teknik- och innovationscentrum för under 55 mkr. Om det nu är det som det skall användas till.
Speciellt inte som CBI betonginstitut konstaterat att standarden på betongen i Broängsbadet inkl pelare och bärande delar är i mycket gott skick, att de spår av karbonatisering som existerar främst finns under själva bassängbottnen och är "negligerbara" samt att huset är så gott tillstånd att det kan användas i många år framöver!
Även SWECO:s utredare talade om en möjlig användning av själva huset i ett nytt Teknik- och Innovationscenter.
I vilket fall underströk jag på det möte du relaterar ifrån att en fastighetsutredning är på gång, som enligt beslut i KSAU i februari skulle presenteras av Anders Dahlén senast i maj, men så har inte skett.
Sedan vill jag dementera att Aleniusson och jag "drev en helt motsatt linje". Du får det att låta som om vi pratat ihop oss inför detta möte. Detta är, om det är så du menar, inte sant. Att vi sedan i mångt och mycket tycker lika när det gäller Broängsbadet, är en annan sak. Och ibland råkar en stol vara tom precis bredvid ingången och bredvid någon som man råkar tycka lika som i den fråga som råkar vara på dagordningen samtidigt som den stol som man tänkt sitta på är upptagen av ett parti som brett ut sig lite för mycket.
måndag 27 juni 2011
Järnleden m m
Sedan jag skrev mitt sammanfattande inlägg den 16 maj om vad jag gjort månaden innan har, förutom att skolfrågan har klubbats i KF, bl a följande hänt:
Trygghets- och folkhälsorådet
Den nya Trygghets- och Folkhälsoplanen, som vi jobbat med under våren, har nu klubbats av kommunfullmäktige och KS har klubbat rådets arbetsordning. Så nu är det fritt fram för tjänstemannagruppen att ta fram åtgärdsplanen och åtgärdsschemat i september.
Vi har haft möte med Trygghets- och Folkhälsorådet och fick bl a då via polisen veta en del nytt på säkerhets- och trygghetsfronten, inkl fylleri och narkotikarelaterade brott.
Vänerkommuner i samverkan om Vänerns vattenreglering
Den 23 maj hade vi ett möte med ledningsgruppen för Vänerkommuner i samverkan om Vänerns vattenreglering. Som ordförande i denna grupp detta år berättade jag inledningsvis lite om Kristinehamn som kommun och Vänerns betydelse för densamma, samt redogjorde lite för tidigare översvämningar och höga vattenstånd under de senaste århundradena samt kostnader för dessa, invallningen och slussen i Värmlands Säby (invallningar finns på fler ställen) m m.
Vi beslutade att verka för att den temporära regleringsstrategin permanentas - dock med den passusen att hållbarhetsaspekten i detta måste vara en förutsättning. Bengt Brunsell, som också deltog och visade regleringens effekter på främst växtligheten i skärgården, föreslog efteråt att vi skall träffas i en Kristinehamnsbaserad miljöreferensgrupp för Vänern som behandlar bl a regleringens miljöeffekter. Första mötet kommer att äga rum den 30 augusti.
Deltog på mötet gjorde för övrigt även representanter från SMHI, Länsstyrelsen, Sjöfartsverket, Karlstads universitet m m.
Region Värmland
På ett möte med Region Värmland den 25 maj, framfördes synpunkter på att Vänern måste klassas om till "inre farled" för att Vänertrafiken skall kunna fungera bra. Även en omklassificering av hamnarna måste ske för att de skall få del av "Inner Waterways' " olika stödformer.
Vi diskuterade även Genvägen, Inlandsbanan, Tvärlänken, förbindelserna söderut mot Göteborg m m.
Vi fick även veta att
- kompetensförsörjningsproblemen beräknas plana ut till 2025
- kulturen får pengar som går till dem som redan får pengar från Statens kulturråd samt att kulturplanen förhoppningsvis är klar till 2012 samt att "koffertbidraget " är klart till 2013.
- Karlstad airport har en diff på 15 mkr.
Skolorna
Vi har haft ett antal möten om skolorna internt i partierna, men jag deltog även på ett möte som sammankallats av föräldrar till barn i Strandskolan. En förälder påpekade att ingen "pedagogisk analys" gjorts före förslag till beslut om nedläggning av de olika skolorna och utbyggnad av några till F-9-skolor; dvs vad som egentligen ligger till grund för Kristinehamns dåliga placering på skolrankingens lista. Beror det på de små skollokalerna eller på något annat? Andra tyckte att Strand är ett tillväxtområde som borde ha en egen skola samt att den ju är nästan ny, så varför lägga ned den?
På ett KS-förberedande möte med föräldrar från Visnum och Visnums Kil framfördes synpunkten att en ny skollösning i söder är bäst för alla - en "win-win"-lösning.
Inför båda mötena hade enkäter resp upprop skrivits på för bevarande av skola i Strand resp nybygge av skola i söder. En del av dem som skrivit på den senare var Rudskogaföräldrar, övriga föräldrar i Visnum och Visnums Kil. Sammantaget hade 66 % av alla föräldrar med barn i förskola / skola i Bäckhammar, Visnums Kil och Rudskoga skrivit under detta upprop.
Under allmänhetens frågestund på senaste KS-mötet den 31 maj framfördes synpunkter från Rudskoga att det där finns en "stark vilja att Grunnebacka i någon form ska bevaras". Själv lade jag bl a ett yrkande om att utreda skola i Nybble och att bevara Grunnebacka som F-3-skola.
Transport och kommunikationer
Den 1 juni hade jag och Bjarne Olsson ett av mig sammankallat möte om Transport och kommunikationer, eftersom det är ett ansvarsområde som vi delar. Vi talade bl a om cykelbanor, vägar, vems är vägarna, hur ligger det till med vägbidragen (måste kollas upp), Genvägen, som troligen kommer igång igen, VTAB:s trafikförsörjningsplan t 2014, bättre information om anropsstyrd trafik, flyget m m.
Studiebesök
Jag har även gjort några studiebesök i Vålösundet, på Högliden samt i Sörkastet och Jutviken. Jag kommer att lägga in bilder samt fördjupande text på bloggen så snart jag hinner.
Ekonomiutskott och Svensk Kommunrating
Vi har haft ett antal ekonomiutskottsmöten inför budgeten samt möten med Svensk Kommunrating och Hans Jensevik. Jag var med på båda mötena med Hans Jensevik, men inte på presskonferensen, där Kristinehamn fick motta diplom för att man åter fått s k finansiell elitlicens. Tror att Bjarne Olsson fixade emottagandet av diplomet bra själv. Utan att förringa dess värde, tror jag inte att det var så tungt.
Möte om Teknik- och Innovationscentrum
Deltog den 7 juni i ett uppföljningsmöte om Teknik- och Innovationscentrum, om vad det skall innehålla och val av tjänstemannagrupp som skall arbeta vidare med detta. Fick i samband med detta möte veta att restaurangskolan, som nu håller till på Vasallen, men som är tänkt att flyttas till det nya centret, betalade 1,25 milj kr i hyra på Folkets Hus, men att man ville höja hyran till det dubbla och att man därför i praktiken kände sig "utslängd". Nu har som bekant Folkets Hus gått i konkurs.
Invigning av Järnleden
Den 16 juni invigde Anne-Marie Wallouch och jag Järnleden; en vandringsled mellan Bergsjötorp och Kristinehamn, genom att klippa bandet tillsammans och sedan gå den första etappen mellan Bergsjötorp och Nicklasdamm; en sträcka på ca 7 km. Jag höll också ett litet tal och tackade dem som jobbat med att färdigställa leden. Läs mer om leden och invigningen här.
Trygghets- och folkhälsorådet
Den nya Trygghets- och Folkhälsoplanen, som vi jobbat med under våren, har nu klubbats av kommunfullmäktige och KS har klubbat rådets arbetsordning. Så nu är det fritt fram för tjänstemannagruppen att ta fram åtgärdsplanen och åtgärdsschemat i september.
Vi har haft möte med Trygghets- och Folkhälsorådet och fick bl a då via polisen veta en del nytt på säkerhets- och trygghetsfronten, inkl fylleri och narkotikarelaterade brott.
Vänerkommuner i samverkan om Vänerns vattenreglering
Den 23 maj hade vi ett möte med ledningsgruppen för Vänerkommuner i samverkan om Vänerns vattenreglering. Som ordförande i denna grupp detta år berättade jag inledningsvis lite om Kristinehamn som kommun och Vänerns betydelse för densamma, samt redogjorde lite för tidigare översvämningar och höga vattenstånd under de senaste århundradena samt kostnader för dessa, invallningen och slussen i Värmlands Säby (invallningar finns på fler ställen) m m.
Vi beslutade att verka för att den temporära regleringsstrategin permanentas - dock med den passusen att hållbarhetsaspekten i detta måste vara en förutsättning. Bengt Brunsell, som också deltog och visade regleringens effekter på främst växtligheten i skärgården, föreslog efteråt att vi skall träffas i en Kristinehamnsbaserad miljöreferensgrupp för Vänern som behandlar bl a regleringens miljöeffekter. Första mötet kommer att äga rum den 30 augusti.
Deltog på mötet gjorde för övrigt även representanter från SMHI, Länsstyrelsen, Sjöfartsverket, Karlstads universitet m m.
Region Värmland
På ett möte med Region Värmland den 25 maj, framfördes synpunkter på att Vänern måste klassas om till "inre farled" för att Vänertrafiken skall kunna fungera bra. Även en omklassificering av hamnarna måste ske för att de skall få del av "Inner Waterways' " olika stödformer.
Vi diskuterade även Genvägen, Inlandsbanan, Tvärlänken, förbindelserna söderut mot Göteborg m m.
Vi fick även veta att
- kompetensförsörjningsproblemen beräknas plana ut till 2025
- kulturen får pengar som går till dem som redan får pengar från Statens kulturråd samt att kulturplanen förhoppningsvis är klar till 2012 samt att "koffertbidraget " är klart till 2013.
- Karlstad airport har en diff på 15 mkr.
Skolorna
Vi har haft ett antal möten om skolorna internt i partierna, men jag deltog även på ett möte som sammankallats av föräldrar till barn i Strandskolan. En förälder påpekade att ingen "pedagogisk analys" gjorts före förslag till beslut om nedläggning av de olika skolorna och utbyggnad av några till F-9-skolor; dvs vad som egentligen ligger till grund för Kristinehamns dåliga placering på skolrankingens lista. Beror det på de små skollokalerna eller på något annat? Andra tyckte att Strand är ett tillväxtområde som borde ha en egen skola samt att den ju är nästan ny, så varför lägga ned den?
På ett KS-förberedande möte med föräldrar från Visnum och Visnums Kil framfördes synpunkten att en ny skollösning i söder är bäst för alla - en "win-win"-lösning.
Inför båda mötena hade enkäter resp upprop skrivits på för bevarande av skola i Strand resp nybygge av skola i söder. En del av dem som skrivit på den senare var Rudskogaföräldrar, övriga föräldrar i Visnum och Visnums Kil. Sammantaget hade 66 % av alla föräldrar med barn i förskola / skola i Bäckhammar, Visnums Kil och Rudskoga skrivit under detta upprop.
Under allmänhetens frågestund på senaste KS-mötet den 31 maj framfördes synpunkter från Rudskoga att det där finns en "stark vilja att Grunnebacka i någon form ska bevaras". Själv lade jag bl a ett yrkande om att utreda skola i Nybble och att bevara Grunnebacka som F-3-skola.
Transport och kommunikationer
Den 1 juni hade jag och Bjarne Olsson ett av mig sammankallat möte om Transport och kommunikationer, eftersom det är ett ansvarsområde som vi delar. Vi talade bl a om cykelbanor, vägar, vems är vägarna, hur ligger det till med vägbidragen (måste kollas upp), Genvägen, som troligen kommer igång igen, VTAB:s trafikförsörjningsplan t 2014, bättre information om anropsstyrd trafik, flyget m m.
Studiebesök
Jag har även gjort några studiebesök i Vålösundet, på Högliden samt i Sörkastet och Jutviken. Jag kommer att lägga in bilder samt fördjupande text på bloggen så snart jag hinner.
Ekonomiutskott och Svensk Kommunrating
Vi har haft ett antal ekonomiutskottsmöten inför budgeten samt möten med Svensk Kommunrating och Hans Jensevik. Jag var med på båda mötena med Hans Jensevik, men inte på presskonferensen, där Kristinehamn fick motta diplom för att man åter fått s k finansiell elitlicens. Tror att Bjarne Olsson fixade emottagandet av diplomet bra själv. Utan att förringa dess värde, tror jag inte att det var så tungt.
Möte om Teknik- och Innovationscentrum
Deltog den 7 juni i ett uppföljningsmöte om Teknik- och Innovationscentrum, om vad det skall innehålla och val av tjänstemannagrupp som skall arbeta vidare med detta. Fick i samband med detta möte veta att restaurangskolan, som nu håller till på Vasallen, men som är tänkt att flyttas till det nya centret, betalade 1,25 milj kr i hyra på Folkets Hus, men att man ville höja hyran till det dubbla och att man därför i praktiken kände sig "utslängd". Nu har som bekant Folkets Hus gått i konkurs.
Invigning av Järnleden
Den 16 juni invigde Anne-Marie Wallouch och jag Järnleden; en vandringsled mellan Bergsjötorp och Kristinehamn, genom att klippa bandet tillsammans och sedan gå den första etappen mellan Bergsjötorp och Nicklasdamm; en sträcka på ca 7 km. Jag höll också ett litet tal och tackade dem som jobbat med att färdigställa leden. Läs mer om leden och invigningen här.
Hela Sverige Skall Leva
Inser att det denna gång gått mer än en månad, sedan den 16 maj, då jag senast redogjorde för de viktigaste händelserna inom ramen för mitt kommunalrådsuppdrag.
Något jag skulle vilja kolla upp, med anledning av de överklaganden som görs mot ett antal av kommunen fattade beslut (i Nacka kommun överklagas alla detaljplaner, har jag fått uppgift om), är om de kommuner som har kommunala bygderåd, ett hundratal, får färre överklaganden.
I februari hade jag ett möte med Örebro läns representant för Hela Sverige Ska Leva, HSSL, Sivert Gustafsson. Dessvärre kunde ingen mer än jag närvara på mötet, vilket var synd, då en landsbygdsplan är på gång i kommunen, där Peter Eskebrink är den huvudansvarige tjänstemannen.
Här finns massor av kunskap att få och naturligtvis borde man ha gjort ordentliga ortsanalyser innan man klubbade skolutredningen! Sivert Gustafsson berättade bl a att man förutom ett länskansli i Stockholm, som stödjer de ca 5 000 lokala grupperna (lokala byalag, bygdegårdsföreningar, idrottsföreningar etc som verkar för att bygden utvecklas) har 24 länsbygderåd och 100 kommunbygderåd. De sistnämnda består av politiker, tjänstemän, byalag, småföretag osv som arbetar med bl a översiktsplaner.
Kommunbygderåden utgör en plattform för informationsutbyte och träffas innan tjänstemännen sätter igång projekt och de fungerar också som "Early Warning Systems". I "Årets landsbygdskommun", Kalmar, har man gjort s k ortsanalyser. Läs mer om kommunbygderåd här.
Andra kommuner som fått pris är Växjö (2010), Herrljunga och Skellefteå. Gemensamt för kommunerna är att man ser till hela kommunen. Nora och Ljusnarsberg är andra exempel på kommuner som har bra fungerande kommunbygderåd som träffas 5 ggr / år. Vad man gör är att man förklarar orten utifrån platsen, livsmiljön och rollen i ett regionalt sammanhang, identifierar förutsättningar och utvecklingsmöjligheter, resurser m m.
I Ljusnarsberg ambulerar man mellan de olika orterna och dagordningen för nästa gång sätts av ordf i det bygderåd där man ska vara nästa gång. I Vansbro eller Gagnef (Mockfjärd) är det kommunbygderådet som också fördelar föreningsbidragen.
Något som kommunbygderåden tar fram är lokala utvecklingsplaner. På länsstyrelsens hemsida finns landsbygdsprogrammets åtgärder angivna, rörande t ex statens flykt från landsbygden (Posten, Apoteket m m).
De övergripande målen i landsbygdsprogrammet, som började gälla 2007, är att:
•förbättra konkurrenskraften och tillväxten i jord- och skogsbruket, inklusive rennäringen, och på så sätt öka sysselsättningen på landsbygden
•ytterligare miljöanpassa det svenska jordbruket, bevara det öppna landskapet och en mångfald av växt- och djurarter
•utveckla en varierad företagsverksamhet och därigenom göra det lättare att leva och arbeta på landsbygden.
Här kan du läsa om ortsanalysen i Kalmar. Exempel på ortsanalys för Ljungbyholm i Kalmar kommun, finns att läsa här. Saxat ur analysen:
"Ljungbyholm som ort är historiskt sett starkt förankrad. Platsen är befolkad sedan stenåldern. Det finns ett rikt kulturarv som stärker den lokala identiteten."
I Visnums Kil finns det människor som säger att de återigen känner sig kränkta när den sista skolan nu ska läggas ner. Kränkta, alltså, liksom man gjorde bl a när de nitton gatlyktorna togs bort för några år sedan och flyttades in till Kristinehamn; gatlyktor som i vissa fall lyst upp skolbarnens påstigningsplatser (busskurar saknas såvitt jag vet överallt utom i Nybble).
Det är viktigt att ta reda på hur denna känsla av kränkthet uppstår och vad den kan få för verkan. Bottnar den helt enkelt i att man känner sig bortglömd, överkörd och nonchalerad av kommunen?
Visnums Kil är i likhet med Ljungbyholm en gammal kulturbygd med bl a mängder av järnåldersgravar. De gamla gårdsnamnen har i många fall funnits ända sedan 1300-talet. Många som bor i Visnum och Visnums Kil idag har också sina rötter i bygden sedan många generationer tillbaka.
Dags för kommunen att stiga ur sin i mitt tycke något snäva tillväxtanalys och vidga den till att ta med hela landsbygdens potential i denna! Att visionen till 2015 (tagen 2003) att vi skall vara en kommun som attraherar barnfamiljer och småföretagare, måste gälla hela kommunen!
Här kan du också läsa om HSSL:s projekt Barn på landsbygden, där barn 2 - 16 år får komma till tals.
Något jag skulle vilja kolla upp, med anledning av de överklaganden som görs mot ett antal av kommunen fattade beslut (i Nacka kommun överklagas alla detaljplaner, har jag fått uppgift om), är om de kommuner som har kommunala bygderåd, ett hundratal, får färre överklaganden.
I februari hade jag ett möte med Örebro läns representant för Hela Sverige Ska Leva, HSSL, Sivert Gustafsson. Dessvärre kunde ingen mer än jag närvara på mötet, vilket var synd, då en landsbygdsplan är på gång i kommunen, där Peter Eskebrink är den huvudansvarige tjänstemannen.
Här finns massor av kunskap att få och naturligtvis borde man ha gjort ordentliga ortsanalyser innan man klubbade skolutredningen! Sivert Gustafsson berättade bl a att man förutom ett länskansli i Stockholm, som stödjer de ca 5 000 lokala grupperna (lokala byalag, bygdegårdsföreningar, idrottsföreningar etc som verkar för att bygden utvecklas) har 24 länsbygderåd och 100 kommunbygderåd. De sistnämnda består av politiker, tjänstemän, byalag, småföretag osv som arbetar med bl a översiktsplaner.
Kommunbygderåden utgör en plattform för informationsutbyte och träffas innan tjänstemännen sätter igång projekt och de fungerar också som "Early Warning Systems". I "Årets landsbygdskommun", Kalmar, har man gjort s k ortsanalyser. Läs mer om kommunbygderåd här.
Andra kommuner som fått pris är Växjö (2010), Herrljunga och Skellefteå. Gemensamt för kommunerna är att man ser till hela kommunen. Nora och Ljusnarsberg är andra exempel på kommuner som har bra fungerande kommunbygderåd som träffas 5 ggr / år. Vad man gör är att man förklarar orten utifrån platsen, livsmiljön och rollen i ett regionalt sammanhang, identifierar förutsättningar och utvecklingsmöjligheter, resurser m m.
I Ljusnarsberg ambulerar man mellan de olika orterna och dagordningen för nästa gång sätts av ordf i det bygderåd där man ska vara nästa gång. I Vansbro eller Gagnef (Mockfjärd) är det kommunbygderådet som också fördelar föreningsbidragen.
Något som kommunbygderåden tar fram är lokala utvecklingsplaner. På länsstyrelsens hemsida finns landsbygdsprogrammets åtgärder angivna, rörande t ex statens flykt från landsbygden (Posten, Apoteket m m).
De övergripande målen i landsbygdsprogrammet, som började gälla 2007, är att:
•förbättra konkurrenskraften och tillväxten i jord- och skogsbruket, inklusive rennäringen, och på så sätt öka sysselsättningen på landsbygden
•ytterligare miljöanpassa det svenska jordbruket, bevara det öppna landskapet och en mångfald av växt- och djurarter
•utveckla en varierad företagsverksamhet och därigenom göra det lättare att leva och arbeta på landsbygden.
Här kan du läsa om ortsanalysen i Kalmar. Exempel på ortsanalys för Ljungbyholm i Kalmar kommun, finns att läsa här. Saxat ur analysen:
"Ljungbyholm som ort är historiskt sett starkt förankrad. Platsen är befolkad sedan stenåldern. Det finns ett rikt kulturarv som stärker den lokala identiteten."
I Visnums Kil finns det människor som säger att de återigen känner sig kränkta när den sista skolan nu ska läggas ner. Kränkta, alltså, liksom man gjorde bl a när de nitton gatlyktorna togs bort för några år sedan och flyttades in till Kristinehamn; gatlyktor som i vissa fall lyst upp skolbarnens påstigningsplatser (busskurar saknas såvitt jag vet överallt utom i Nybble).
Det är viktigt att ta reda på hur denna känsla av kränkthet uppstår och vad den kan få för verkan. Bottnar den helt enkelt i att man känner sig bortglömd, överkörd och nonchalerad av kommunen?
Visnums Kil är i likhet med Ljungbyholm en gammal kulturbygd med bl a mängder av järnåldersgravar. De gamla gårdsnamnen har i många fall funnits ända sedan 1300-talet. Många som bor i Visnum och Visnums Kil idag har också sina rötter i bygden sedan många generationer tillbaka.
Dags för kommunen att stiga ur sin i mitt tycke något snäva tillväxtanalys och vidga den till att ta med hela landsbygdens potential i denna! Att visionen till 2015 (tagen 2003) att vi skall vara en kommun som attraherar barnfamiljer och småföretagare, måste gälla hela kommunen!
Här kan du också läsa om HSSL:s projekt Barn på landsbygden, där barn 2 - 16 år får komma till tals.
tisdag 7 juni 2011
Är en nyhet alltid en nyhet?
I dagens NWT:s referat från KS möte den 31 maj, kan man läsa en gammal nyhet. På det refererade mötet, klubbades skolpaketet inkluderande nedläggning av skolorna i Kärr och Bäckhammar samt Strands skola, Jakobsbergsskolan och Hacklehemsskolan under en sexårsperiod, med början med nedläggning av Kärrs skola i Visnums Kil söder om Kristinehamn redan hösten 2011.
Vi var minst två ledamöter (osäkert gällande KD:s); Jane Larsson från C och jag (MP), som röstade emot paketet.
Idag kan jag i NWT:s referat från mötet läsa"Debatten om hur man ska lösa skolfrågan i kommunens södra delar har pågått under många år." Jaha. Och vad vill journalisten signalera med denna mening? Att det är dags att "sätta ned foten", som en del säger? Och att denna fotnedsättning innebär avveckling och ev omedelbar rivning av Kärrs skola redan hösten 2011 (det senare för att förhindra en friskoleetablering i huset?)?
Om inte meningen har något speciellt budskap av denna typ, kan jag inte se meningen som annat än överflödig och knappast någon nyhet. Det perspektiv på "många år", som jag har hört i debatten är som längst 25 år (det är en vänsterpartist som nämnt denna tid bakåt).
Vi i MP har bara haft representant i skolnämnden från och med den här mandatperioden under den 9-årsperiod jag har varit aktiv här i MP Kristinehamn och ingen nuvarande aktiv har varit med längre än jag och kan därmed rimligen varken verifiera eller rimligtvis känna sig trött på skoldebatten, som för vår del kunde börja på allvar först efter det att SWECO:s skolförslag offentliggjordes den 31 mars i år, 2011.
Om tidsperspektivet 25 år är representativt för skolpolitikerna, så är det i verkligheten dock ganska kort och förmodligen bara representativt för långsittarna i KF och nämnder i andra partier i Kristinehamn. Naturligtvis har debatten böljat i vågor i flera hundra år och kommer att i perioder så göra, så länge vi har barn i området och det råder allmän skolplikt.
I skriften "Socknen vid Kilsviken, minnesskrift vid Visnums-Kils kyrkas 200-årsjubileum 1956 av Arvid Ernvik, kan man exempelvis läsa:
"Ett tredje märkesår för skolan i Visnums-Kil betecknade året 1835. Från biskop J J Hedrén inkom då en skrivelse av följande innehåll:
"Av en välgörande människovän, f d medlem av Visnums och Kils församlingar, har jag emottagit en gåva av sextusensexhudrasextiosex riksdaler och trettio skillingar banko, för att mellan förenämnda församlingar i lika lotter fördelas, nämligen 3.333 rdr 15 sk bco, med föreskrift att använda dessa gåvomedel till inrättande och framtida oavbrutet underhållande av undervisningsanstalter för den fattiga allmogens barn inom dessa församlingar, och ha vid dessa medels användande till nyss nämnda ändamål följande föreskrifter, och inga andra, blivit meddelade:
1. Skall den vardera församlingen anslagna kapitalsumman 3.333:15 rdr bco i evärdliga tider förbliva orubbad såsom fond för de tillämnade undervisningsantalterna, och skola medlen mot behörig säkerhet förräntas och under ansvarig redogörelse ställas.
2. Skola de räntor, som kunna upplöpa innan skolorna hinna att bringas igång, få särskilt inrättas till en reservfond för skolornas materiella behov.
[...]
Skrivelsen behandlades på en stämma den 15 maj 1836, varvid församlingen erkände sin stora tacksamhet för den utomordentliga gåvan. Kyrkoherde O H Schröder kunde dessutom lämna det glädjande meddelandet att brukspatron Joh. Holmstedt nu också lovat att "vilja uppföra på dess egendom Kärr ett skolhus för socknen, vilket, av sten, skulle inrymma såväl skolbarnen som giva bostad åt skolmästaren, med likväl därvid fästat villkor, att brukspatronen erhölle av församlingen fria dagsverken till husets uppförande".
[...]
Före 1865 ägde sålunda socknen minst tre skolhus: Kärr var äldst, därnäst Järsta skola och sedan Medhamns. Möjligen uppfördes skolhuset i Hälla samtidigt.
[..] Materialet för en skildring av skolväsendets utveckling i Visnums-Kil från 1862 fram till våra dagar är så omfattande, att utrymmet i denna minnesskrift och den för dess färdigställande tillmätta knappa tiden omöjliggjort en fortsättning utöver nämnda tidpunkt. Vid ett framtida jubileum får det bli en annan persons uppgift att fullfölja folkundervisningens historia inom socknen till lämplig tidpunkt."
Allt tog ju längre tid förr, och uppenbarligen fick man vänta från 1835 till 1862, dvs 27 år på skolan i Kärr. Huruvida det då blev en skola i sten, är väl tveksamt. Den "gamla skolan" i Visnums Kil är i trä och ligger tvärs över vägen. Den nya skolan i sten är från 1950-talet (1954, har jag för mig).
Undrar hur länge man i bygden skall behöva vänta på en skola i Nybble, som man blev lovade när den gamla avvecklades 1998 eller 1999. Förhoppningsvis inte 27 år. Då är det ca 15 år kvar, nämligen, och en ny diskussion kan isåfall förväntas 15 år till framöver - i denna etapp av historieskrivningen.
Då får vi lägga 15 år till den tidigare minst 176 år gamla skoldiskussionen. Fast den är nog tilltagen i underkant, eftersom året 1835 markerade ett tredje märkesår för skoldiskussionerna och jag läst att det pågick skoldiskussioner i kommunens södra delar redan på 1700-talet. Vallonerna hade ju för övrigt 6-årig folkskola på de uppländska bruken redan på 1600-talet, så debatten kan nog ha böljat redan då, vilket man kan utläsa att den gjorde inne i Kristinehamn, där den första ettåriga "pedagogien" inrättades just på 1600-talet (finns att läsa om i Kristinehamnsbloggen, länk i högerspalten).
Undrar förresten vart fonden, som i evärdliga tider skulle förbli orubbad som fond och vars medel bl a skulle användas till oavbrutet underhållande av undervisningsanstalterna, har tagit vägen. Det skulle ha behövts lite fondmedel för målning av Kärrs skolas fasader, om inte annat, under årens lopp!
Vi var minst två ledamöter (osäkert gällande KD:s); Jane Larsson från C och jag (MP), som röstade emot paketet.
Idag kan jag i NWT:s referat från mötet läsa"Debatten om hur man ska lösa skolfrågan i kommunens södra delar har pågått under många år." Jaha. Och vad vill journalisten signalera med denna mening? Att det är dags att "sätta ned foten", som en del säger? Och att denna fotnedsättning innebär avveckling och ev omedelbar rivning av Kärrs skola redan hösten 2011 (det senare för att förhindra en friskoleetablering i huset?)?
Om inte meningen har något speciellt budskap av denna typ, kan jag inte se meningen som annat än överflödig och knappast någon nyhet. Det perspektiv på "många år", som jag har hört i debatten är som längst 25 år (det är en vänsterpartist som nämnt denna tid bakåt).
Vi i MP har bara haft representant i skolnämnden från och med den här mandatperioden under den 9-årsperiod jag har varit aktiv här i MP Kristinehamn och ingen nuvarande aktiv har varit med längre än jag och kan därmed rimligen varken verifiera eller rimligtvis känna sig trött på skoldebatten, som för vår del kunde börja på allvar först efter det att SWECO:s skolförslag offentliggjordes den 31 mars i år, 2011.
Om tidsperspektivet 25 år är representativt för skolpolitikerna, så är det i verkligheten dock ganska kort och förmodligen bara representativt för långsittarna i KF och nämnder i andra partier i Kristinehamn. Naturligtvis har debatten böljat i vågor i flera hundra år och kommer att i perioder så göra, så länge vi har barn i området och det råder allmän skolplikt.
I skriften "Socknen vid Kilsviken, minnesskrift vid Visnums-Kils kyrkas 200-årsjubileum 1956 av Arvid Ernvik, kan man exempelvis läsa:
"Ett tredje märkesår för skolan i Visnums-Kil betecknade året 1835. Från biskop J J Hedrén inkom då en skrivelse av följande innehåll:
"Av en välgörande människovän, f d medlem av Visnums och Kils församlingar, har jag emottagit en gåva av sextusensexhudrasextiosex riksdaler och trettio skillingar banko, för att mellan förenämnda församlingar i lika lotter fördelas, nämligen 3.333 rdr 15 sk bco, med föreskrift att använda dessa gåvomedel till inrättande och framtida oavbrutet underhållande av undervisningsanstalter för den fattiga allmogens barn inom dessa församlingar, och ha vid dessa medels användande till nyss nämnda ändamål följande föreskrifter, och inga andra, blivit meddelade:
1. Skall den vardera församlingen anslagna kapitalsumman 3.333:15 rdr bco i evärdliga tider förbliva orubbad såsom fond för de tillämnade undervisningsantalterna, och skola medlen mot behörig säkerhet förräntas och under ansvarig redogörelse ställas.
2. Skola de räntor, som kunna upplöpa innan skolorna hinna att bringas igång, få särskilt inrättas till en reservfond för skolornas materiella behov.
[...]
Skrivelsen behandlades på en stämma den 15 maj 1836, varvid församlingen erkände sin stora tacksamhet för den utomordentliga gåvan. Kyrkoherde O H Schröder kunde dessutom lämna det glädjande meddelandet att brukspatron Joh. Holmstedt nu också lovat att "vilja uppföra på dess egendom Kärr ett skolhus för socknen, vilket, av sten, skulle inrymma såväl skolbarnen som giva bostad åt skolmästaren, med likväl därvid fästat villkor, att brukspatronen erhölle av församlingen fria dagsverken till husets uppförande".
[...]
Före 1865 ägde sålunda socknen minst tre skolhus: Kärr var äldst, därnäst Järsta skola och sedan Medhamns. Möjligen uppfördes skolhuset i Hälla samtidigt.
[..] Materialet för en skildring av skolväsendets utveckling i Visnums-Kil från 1862 fram till våra dagar är så omfattande, att utrymmet i denna minnesskrift och den för dess färdigställande tillmätta knappa tiden omöjliggjort en fortsättning utöver nämnda tidpunkt. Vid ett framtida jubileum får det bli en annan persons uppgift att fullfölja folkundervisningens historia inom socknen till lämplig tidpunkt."
Allt tog ju längre tid förr, och uppenbarligen fick man vänta från 1835 till 1862, dvs 27 år på skolan i Kärr. Huruvida det då blev en skola i sten, är väl tveksamt. Den "gamla skolan" i Visnums Kil är i trä och ligger tvärs över vägen. Den nya skolan i sten är från 1950-talet (1954, har jag för mig).
Undrar hur länge man i bygden skall behöva vänta på en skola i Nybble, som man blev lovade när den gamla avvecklades 1998 eller 1999. Förhoppningsvis inte 27 år. Då är det ca 15 år kvar, nämligen, och en ny diskussion kan isåfall förväntas 15 år till framöver - i denna etapp av historieskrivningen.
Då får vi lägga 15 år till den tidigare minst 176 år gamla skoldiskussionen. Fast den är nog tilltagen i underkant, eftersom året 1835 markerade ett tredje märkesår för skoldiskussionerna och jag läst att det pågick skoldiskussioner i kommunens södra delar redan på 1700-talet. Vallonerna hade ju för övrigt 6-årig folkskola på de uppländska bruken redan på 1600-talet, så debatten kan nog ha böljat redan då, vilket man kan utläsa att den gjorde inne i Kristinehamn, där den första ettåriga "pedagogien" inrättades just på 1600-talet (finns att läsa om i Kristinehamnsbloggen, länk i högerspalten).
Undrar förresten vart fonden, som i evärdliga tider skulle förbli orubbad som fond och vars medel bl a skulle användas till oavbrutet underhållande av undervisningsanstalterna, har tagit vägen. Det skulle ha behövts lite fondmedel för målning av Kärrs skolas fasader, om inte annat, under årens lopp!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)