I dagens NWT:s referat från KS möte den 31 maj, kan man läsa en gammal nyhet. På det refererade mötet, klubbades skolpaketet inkluderande nedläggning av skolorna i Kärr och Bäckhammar samt Strands skola, Jakobsbergsskolan och Hacklehemsskolan under en sexårsperiod, med början med nedläggning av Kärrs skola i Visnums Kil söder om Kristinehamn redan hösten 2011.
Vi var minst två ledamöter (osäkert gällande KD:s); Jane Larsson från C och jag (MP), som röstade emot paketet.
Idag kan jag i NWT:s referat från mötet läsa"Debatten om hur man ska lösa skolfrågan i kommunens södra delar har pågått under många år." Jaha. Och vad vill journalisten signalera med denna mening? Att det är dags att "sätta ned foten", som en del säger? Och att denna fotnedsättning innebär avveckling och ev omedelbar rivning av Kärrs skola redan hösten 2011 (det senare för att förhindra en friskoleetablering i huset?)?
Om inte meningen har något speciellt budskap av denna typ, kan jag inte se meningen som annat än överflödig och knappast någon nyhet. Det perspektiv på "många år", som jag har hört i debatten är som längst 25 år (det är en vänsterpartist som nämnt denna tid bakåt).
Vi i MP har bara haft representant i skolnämnden från och med den här mandatperioden under den 9-årsperiod jag har varit aktiv här i MP Kristinehamn och ingen nuvarande aktiv har varit med längre än jag och kan därmed rimligen varken verifiera eller rimligtvis känna sig trött på skoldebatten, som för vår del kunde börja på allvar först efter det att SWECO:s skolförslag offentliggjordes den 31 mars i år, 2011.
Om tidsperspektivet 25 år är representativt för skolpolitikerna, så är det i verkligheten dock ganska kort och förmodligen bara representativt för långsittarna i KF och nämnder i andra partier i Kristinehamn. Naturligtvis har debatten böljat i vågor i flera hundra år och kommer att i perioder så göra, så länge vi har barn i området och det råder allmän skolplikt.
I skriften "Socknen vid Kilsviken, minnesskrift vid Visnums-Kils kyrkas 200-årsjubileum 1956 av Arvid Ernvik, kan man exempelvis läsa:
"Ett tredje märkesår för skolan i Visnums-Kil betecknade året 1835. Från biskop J J Hedrén inkom då en skrivelse av följande innehåll:
"Av en välgörande människovän, f d medlem av Visnums och Kils församlingar, har jag emottagit en gåva av sextusensexhudrasextiosex riksdaler och trettio skillingar banko, för att mellan förenämnda församlingar i lika lotter fördelas, nämligen 3.333 rdr 15 sk bco, med föreskrift att använda dessa gåvomedel till inrättande och framtida oavbrutet underhållande av undervisningsanstalter för den fattiga allmogens barn inom dessa församlingar, och ha vid dessa medels användande till nyss nämnda ändamål följande föreskrifter, och inga andra, blivit meddelade:
1. Skall den vardera församlingen anslagna kapitalsumman 3.333:15 rdr bco i evärdliga tider förbliva orubbad såsom fond för de tillämnade undervisningsantalterna, och skola medlen mot behörig säkerhet förräntas och under ansvarig redogörelse ställas.
2. Skola de räntor, som kunna upplöpa innan skolorna hinna att bringas igång, få särskilt inrättas till en reservfond för skolornas materiella behov.
[...]
Skrivelsen behandlades på en stämma den 15 maj 1836, varvid församlingen erkände sin stora tacksamhet för den utomordentliga gåvan. Kyrkoherde O H Schröder kunde dessutom lämna det glädjande meddelandet att brukspatron Joh. Holmstedt nu också lovat att "vilja uppföra på dess egendom Kärr ett skolhus för socknen, vilket, av sten, skulle inrymma såväl skolbarnen som giva bostad åt skolmästaren, med likväl därvid fästat villkor, att brukspatronen erhölle av församlingen fria dagsverken till husets uppförande".
[...]
Före 1865 ägde sålunda socknen minst tre skolhus: Kärr var äldst, därnäst Järsta skola och sedan Medhamns. Möjligen uppfördes skolhuset i Hälla samtidigt.
[..] Materialet för en skildring av skolväsendets utveckling i Visnums-Kil från 1862 fram till våra dagar är så omfattande, att utrymmet i denna minnesskrift och den för dess färdigställande tillmätta knappa tiden omöjliggjort en fortsättning utöver nämnda tidpunkt. Vid ett framtida jubileum får det bli en annan persons uppgift att fullfölja folkundervisningens historia inom socknen till lämplig tidpunkt."
Allt tog ju längre tid förr, och uppenbarligen fick man vänta från 1835 till 1862, dvs 27 år på skolan i Kärr. Huruvida det då blev en skola i sten, är väl tveksamt. Den "gamla skolan" i Visnums Kil är i trä och ligger tvärs över vägen. Den nya skolan i sten är från 1950-talet (1954, har jag för mig).
Undrar hur länge man i bygden skall behöva vänta på en skola i Nybble, som man blev lovade när den gamla avvecklades 1998 eller 1999. Förhoppningsvis inte 27 år. Då är det ca 15 år kvar, nämligen, och en ny diskussion kan isåfall förväntas 15 år till framöver - i denna etapp av historieskrivningen.
Då får vi lägga 15 år till den tidigare minst 176 år gamla skoldiskussionen. Fast den är nog tilltagen i underkant, eftersom året 1835 markerade ett tredje märkesår för skoldiskussionerna och jag läst att det pågick skoldiskussioner i kommunens södra delar redan på 1700-talet. Vallonerna hade ju för övrigt 6-årig folkskola på de uppländska bruken redan på 1600-talet, så debatten kan nog ha böljat redan då, vilket man kan utläsa att den gjorde inne i Kristinehamn, där den första ettåriga "pedagogien" inrättades just på 1600-talet (finns att läsa om i Kristinehamnsbloggen, länk i högerspalten).
Undrar förresten vart fonden, som i evärdliga tider skulle förbli orubbad som fond och vars medel bl a skulle användas till oavbrutet underhållande av undervisningsanstalterna, har tagit vägen. Det skulle ha behövts lite fondmedel för målning av Kärrs skolas fasader, om inte annat, under årens lopp!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar