Inser att det denna gång gått mer än en månad, sedan den 16 maj, då jag senast redogjorde för de viktigaste händelserna inom ramen för mitt kommunalrådsuppdrag.
Något jag skulle vilja kolla upp, med anledning av de överklaganden som görs mot ett antal av kommunen fattade beslut (i Nacka kommun överklagas alla detaljplaner, har jag fått uppgift om), är om de kommuner som har kommunala bygderåd, ett hundratal, får färre överklaganden.
I februari hade jag ett möte med Örebro läns representant för Hela Sverige Ska Leva, HSSL, Sivert Gustafsson. Dessvärre kunde ingen mer än jag närvara på mötet, vilket var synd, då en landsbygdsplan är på gång i kommunen, där Peter Eskebrink är den huvudansvarige tjänstemannen.
Här finns massor av kunskap att få och naturligtvis borde man ha gjort ordentliga ortsanalyser innan man klubbade skolutredningen! Sivert Gustafsson berättade bl a att man förutom ett länskansli i Stockholm, som stödjer de ca 5 000 lokala grupperna (lokala byalag, bygdegårdsföreningar, idrottsföreningar etc som verkar för att bygden utvecklas) har 24 länsbygderåd och 100 kommunbygderåd. De sistnämnda består av politiker, tjänstemän, byalag, småföretag osv som arbetar med bl a översiktsplaner.
Kommunbygderåden utgör en plattform för informationsutbyte och träffas innan tjänstemännen sätter igång projekt och de fungerar också som "Early Warning Systems". I "Årets landsbygdskommun", Kalmar, har man gjort s k ortsanalyser. Läs mer om kommunbygderåd här.
Andra kommuner som fått pris är Växjö (2010), Herrljunga och Skellefteå. Gemensamt för kommunerna är att man ser till hela kommunen. Nora och Ljusnarsberg är andra exempel på kommuner som har bra fungerande kommunbygderåd som träffas 5 ggr / år. Vad man gör är att man förklarar orten utifrån platsen, livsmiljön och rollen i ett regionalt sammanhang, identifierar förutsättningar och utvecklingsmöjligheter, resurser m m.
I Ljusnarsberg ambulerar man mellan de olika orterna och dagordningen för nästa gång sätts av ordf i det bygderåd där man ska vara nästa gång. I Vansbro eller Gagnef (Mockfjärd) är det kommunbygderådet som också fördelar föreningsbidragen.
Något som kommunbygderåden tar fram är lokala utvecklingsplaner. På länsstyrelsens hemsida finns landsbygdsprogrammets åtgärder angivna, rörande t ex statens flykt från landsbygden (Posten, Apoteket m m).
De övergripande målen i landsbygdsprogrammet, som började gälla 2007, är att:
•förbättra konkurrenskraften och tillväxten i jord- och skogsbruket, inklusive rennäringen, och på så sätt öka sysselsättningen på landsbygden
•ytterligare miljöanpassa det svenska jordbruket, bevara det öppna landskapet och en mångfald av växt- och djurarter
•utveckla en varierad företagsverksamhet och därigenom göra det lättare att leva och arbeta på landsbygden.
Här kan du läsa om ortsanalysen i Kalmar. Exempel på ortsanalys för Ljungbyholm i Kalmar kommun, finns att läsa här. Saxat ur analysen:
"Ljungbyholm som ort är historiskt sett starkt förankrad. Platsen är befolkad sedan stenåldern. Det finns ett rikt kulturarv som stärker den lokala identiteten."
I Visnums Kil finns det människor som säger att de återigen känner sig kränkta när den sista skolan nu ska läggas ner. Kränkta, alltså, liksom man gjorde bl a när de nitton gatlyktorna togs bort för några år sedan och flyttades in till Kristinehamn; gatlyktor som i vissa fall lyst upp skolbarnens påstigningsplatser (busskurar saknas såvitt jag vet överallt utom i Nybble).
Det är viktigt att ta reda på hur denna känsla av kränkthet uppstår och vad den kan få för verkan. Bottnar den helt enkelt i att man känner sig bortglömd, överkörd och nonchalerad av kommunen?
Visnums Kil är i likhet med Ljungbyholm en gammal kulturbygd med bl a mängder av järnåldersgravar. De gamla gårdsnamnen har i många fall funnits ända sedan 1300-talet. Många som bor i Visnum och Visnums Kil idag har också sina rötter i bygden sedan många generationer tillbaka.
Dags för kommunen att stiga ur sin i mitt tycke något snäva tillväxtanalys och vidga den till att ta med hela landsbygdens potential i denna! Att visionen till 2015 (tagen 2003) att vi skall vara en kommun som attraherar barnfamiljer och småföretagare, måste gälla hela kommunen!
Här kan du också läsa om HSSL:s projekt Barn på landsbygden, där barn 2 - 16 år får komma till tals.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar