Greenest Cities 2011

Skogslandskapet Småland!

I torsdags och fredags den 15 och 16 september var jag på en intressant konferens i Växjö, benämnd Greenest Cities 2011, som var arrangerad av Svensk-Amerikanska Entreprenörsdagarna och hölls i Växjö; 2010 av BBC utsedd till Europas grönaste stad.

Tjänstemän och politiska företrädare från Durban (Sydafrika), Seattle (USA), Darwin (Australien), Curitiba (Brasilien) och Växjö berättade om resp stads arbete för att göra den hållbar. Det talades om skogsplantering, översvämningsförebyggande åtgärder, återställande av ekosystem, inrättande av gröna ytor, metanutvinning, energieffektiva transporter etc.

Mest intressant var kanske att höra om miljöarbetet i Seattle, där man jobbar för att bli klimatneutrala 2050 samt med bl a urban odling, vilket innebär att man bl a har "learning gardens"; dvs skolträdgårdar för att lära ungdomar hur man odlar livsmedel. Därtill har man köpt in jord och man strävar efter att på kommunägd mark utveckla lantbruk och köksträdgårdar.

Borgmästaravtalet - något som Kristinehamns kommunalråd bör underteckna!

Ordförande för tekniska nämnden i Växjö berättade att allt hushållsavfall skall insamlas till biogastillverkning 2013 och att biogasen skall driva alla regionala bussar, men även bilar. Växjö skall också i framtiden bli "Sveriges cykelvänligaste stad", förklarade hon. Man vill även renovera energieffektivt.

Sustainable Småland

På torsdagen invigdes även det regionala miljöteknikklustret Sustainable Småland, som består av sju företag samt Linnéuniversitetet och Växjö kommun.

På torsdagseftermiddagen medverkade även bl a Maria Wetterstrand, som berättade om Miljöpartiets arbete för en uthållig utveckling.

Björn Stigson, VD för World Business Council for Sustainable Development, en global organisation bestående av ca 200 företag, hade en intressant föredragning om en organisation jag inte visste något alls om innan!

Björn Stigson menade att den största utmaningen är fattigdomen och att det 2010 bodde 50 % eller 3 av 6 miljarder människor i urbana miljöer / städer, medan 70 % eller 6 miljarder människor (av ca 9 miljarder) kommer att göra det år 2050.

WBCSD startade för 3,5 år sedan och har som fokusområden Energi och klimat, ekosystemen, utveckling och näringslivets roll. Björn Stigson menade att världen är "out of charge" och att "We need the right framework conditions from governments to be successful".

Jag ställde frågan om han tror att man kommer att nå sina mål via urbanisering och storskaliga lösningar, eller om vi behöver fler småskaliga lösningar för att rädda världen, varpå han svarade att fler och fler drar sig till storstäderna; att "det är så världen ser ut".

Någon, Mike Riegel (?) menade också att det finns en enkel förklaring, nämligen att storstäderna drar till sig de mest intelligenta människorna, vilket jag inte vet om jag kan hålla med om. Kanske de mest utbildade, eftersom det är där de får jobb, men intelligens är ju mer än utbildning!

Carina Borgström från Världsnaturfonden menade att städer påverkar biodiversiteten både direkt och indirekt och att det förra året (?) investerades 350 trillioner dollar i städer.

Kjell Ekermo från Nibe värmepumpar berättade om Earth Hour City Challenge i Freiburg, där 500 lägenheter i 52 hus sparade 3,5 milj kWh eller 358 000 kg CO2 med hjälp av 26 värmepumpar och 156 borrade hål. Se Green City Freiburg.

Jörgen Sjöstrand från Volvo Construction Equipment berättade om deras miljödeklaration Mobility and Environment och Colin Tetreault berättade om sitt universitet, Arizona State University, som är en "School of Sustainability".

Efter svensk-amerikansk kulturfestival på Utvandrarnas Hus och en natts sömn i delat rum med min f d arbetskamrat från Uppsala universitet, Frances Cassidy, var det åter dags för olika talare att tala om bl a beskogning m m.

KRAV-märkta livsmedel på hotellet.

En intressant faktauppgift som gavs var att det tar 600 000 år för att tillverka råvaran till en plastkasse, vilken sedan används i snitt 51 minuter, för att sedan kastas - ibland ut i havet.


Greenpeaceföreträdaren Martina Krüger nämnde bl a organisationens satta mål för CO2-utsläppsreducering, nämligen 95 % till år 2050.

Marianne Henningsson, lektor i miljöpsykologi vid Linnéuniversitetet talade om "environmental behaviour". Jag frågade om miljöpsykologer hade lätt att få jobb och fick svaret att de mycket lätt fick jobb! Kanske vi kan rekrytera någon till Kristinehamn?

Sedan var det dags att åka och titta på bioenergi i Växjö. Växjös kommunala organisation har som mål att bli fossilfri 2020. Vi fick på Växjö reningsverk veta att man arbetar både med områdesuppvärmning och -nedkylning och att PPP (Polluter Pays Principle) innebär att man får pengar tillbaka för låga kväveoxidutsläpp, som man kan investera i annat.

Innan det var dags för mig att ta tåget hem, åt vi lunch på universitetet, där en föreläsare nämnde att mänskligheten per person har motsvarande tre fotbollsplaner, men att vi bara kan leva av 1/6 utav en av dem, nämligen den som består av brukbar mark.

Inifrån reningsverket och, nej, bilden är inte uppochnedvänd. Det är bara världen som är det!