Demokratiskt dilemma

I dagarna har kommunstyrelsens ordförande (S) uttalat att han inte vet om han talar med mig eller partiet i olika frågor, vilket har återgivits i media.

När det gäller de frågor vi kommit överens om i vår 180-punktsplattform, torde det inte råda någon tvekan, eftersom det är en gemensam uppgörelse mellan S, V och MP. Eftersom hela vårt 75-punktsprogram här i MP Kristinehamn är införlivat i denna uppgörelse, borde det inte råda någon tvekan om att jag även driver samma politik som MP lokalt. När det gäller frågor som inte ligger inom ramen för denna överenskommelse, så kan man säga att man vill att jag har förankrat alla frågor i MP Kristinehamn och att mina samarbetspartners skall veta att så är fallet.

Då undrar jag i hur många frågor man vet detta i något parti alls. Om jag tar det parti jag tillhör och företräder, Miljöpartiet, så är det så att styrelsen inte har någon delegation på att ta beslut i politiska frågor, utan högsta beslutande organ är medlemsmötet.

Möjligen kan det ske på något som vi kallat KNÄ-möten (Kommunfullmäktige-, kommunstyrelse-, KSAU- och nämndledamotsmöten). Dock har inget protokoll förts på det enda KNÄ-möte vi hittills hållit sedan vi kommit i majoritetsposition tillsammans med S och V.

På de förmöten vi har före KSAU och KF (vi har inga före KS), har vi heller inte fört några protokoll och så görs inte heller på förmötena med S och V, utan det är muntliga överenskommelser.

Eftersom debatt förekommer på mötena (KSAU, KS och KF), kan ibland fakta komma i dagen som man inte kände till före mötet. Yrkanden kan även läggas. Det är tydligt att medlemmarna inom i stort sett alla partier sinsemellan röstar olika; möjligen med undantag av FP. Till och med moderaterna röstade olika sinsemellan i skolfrågan och Christian Sundby var ensam i sitt parti (M) om att stödja sitt eget yrkande om skola i söder (jag med flera stödde det dock).

Om man skall ta ett ärendes gång i kommunen, så kan det vara så att det först väckts i en nämnd. Ibland behandlas ärendena i nämnden och går inte vidare, som i Miljö- och Byggnadsnämnden, där vi har en miljöpartistisk ordförande. Även om hon och jag skulle ha träffats innan för att diskutera en fråga, så är det mindre troligt att frågan varit uppe på ett medlemsmöte för avgörande. Inga förmöten med bara MP hålls heller före nämndernas möten, utan bara med S och V.

Således kan nämndledamöterna rösta som de vill, utan hänsyn till vad andra Miljöpartister tycker och tänker. Mig veterligen har bara två politiska frågor någonsin sedan den här mandatperiodens början varit uppe för diskussion på ett medlemsmöte i Miljöpartiet, nämligen förslaget till omorganisation av skolan samt vindkraft och då på ett möte om vindkraft i allmänhet.

Därmed har nämndledamöterna ganska stor makt att styra frågan framgent, i den mån frågan går vidare till KS och ibland även till KF. De har alltså makt att ange färdriktningen, utan att behöva förankra frågan i förväg i partiet. Ingen har heller hittills krävt att nämndledamöterna eller vår enda nämndordförande skall ha förankrat de frågor de beslutar om i förväg i partiet.

Frågan är helt annorlunda när det gäller mig, som är kommunalråd och ledamot i Kommunstyrelsen. Här förutsätts det att jag skall ha förankrat alla frågor i partiet. I mitt stilla sinne undrar jag hur många frågor av alla frågor som det beslutas om i kommunen som i förväg har förankrats bland alla medlemmarna i S och V - innan de beslutas om i något forum eller innan de väcks som ärende?

När det gäller KF, så hamnar en del frågor slutligen där. Enligt kommunallagen skall mål och riktlinjer för kommunens verksamhet, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor, nämndernas organisation och verksamhetsformer, val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar, val av revisorer, grunderna för ekonomiska förmåner, årsredovisning och ansvarsfrihet, folkomröstningar samt i andra frågor tas i Kommunfullmäktige.

Kommunstyrelsen å sin sida skall leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter, ha uppsikt över nämnderna, kommunala bolag m m samt följa de frågor som kan inverka på kommunens ekonomi.

Vidare skall styrelsen hos fullmäktige, nämnder m m göra de framställningar som behövs samt bereda eller yttra sig i ärenden som skall handläggas i fullmäktige, ha hand om den ekonomiska förvaltningen, verkställa fullmäktiges beslut samt fullgöra de uppdrag den givits av fullmäktige.

Om vi nu som exempel på "yttra sig i ärenden som skall handläggas i fullmäktige" tar skolfrågan, som innebär en sexårig satsning om 350 mkr, så skulle alltså styrelsen yttra sig här, eftersom det är en viktig ekonomisk fråga. Dessförinnan hade skolnämnden yttrat sig (jag fick f ö ta emot vidaresänd kritik mot hanteringen från en tjänsteman som vill vara anonym, men som menade att tjänstemän på dennes / dennas förvaltning ansåg att frågan skulle ha varit uppe i fler nämnder och förvaltningar, eftersom den berör många aspekter).

Om man nu också tar exemplet jag, som är den enda av oss två MP-ledamöter i fullmäktige som också sitter i kommunstyrelsen, så är frågan om jag i Kommunstyrelsen skall agera på ett annat sätt än jag kommer att göra i fullmäktige, som direktvald. Är jag röstande kommunalråd i Kommunstyrelsen, partirepresentant i största allmänhet eller är jag i dessa frågor direktvald Kommunfullmäktigeledamot, som rimligen bör rösta ungefär lika i kommunstyrelsen som i kommunfullmäktige i dessa frågor som går vidare för beslut i KF?

Det är ju konstigt om man röstar på ett sätt i det förberedande organet KS än man avser att göra i det beslutande organet KF. Annorlunda är det om frågan är en fråga som slutgiltigt skall avgöras i Kommunstyrelsen.

Skillnaden jag vill peka på här är att man som direktvald ledamot i fullmäktige exempelvis kan ha gått till val på frågor som strider mot partiprogrammet, om man deklarerat avvikelserna innan man blev vald (jag har inte gjort det, men det är i MP möjligt att göra det och därmed t ex fånga upp en falang i partiet och få röster från den), men även om man inte gjort det, så sitter man inte där som kommunalråd eller KS-ledamot, utan som direktvald ledamot för sitt parti. Här uppstår dilemmat.

I frågor som avgörs slutgiltigt i KS är det naturligt att man röstar som kommunalråd. I frågor som inte slutgiltigt kommer att avgöras i KS är det istället enligt min mening lika naturligt att man röstar så som man ämnar göra i KF som direktvald. Sägas kan f ö att jag, oavsett ärendets art och om det avgjorts i KS eller KF hittills i mitt röstande inte brutit mot någon punkt i vår gemensamma 180-punktsplattform (S, V, MP) och inte heller mot MP:s kommunprogram.

Som kommunstyrelserepresentant är man indirekt vald som representant för partiet och har därmed mindre möjlighet att avvika från partiets åsikt. Dock är alltså frågan om man i KS skall rösta som man kommer att göra i KF, eller om man i KF måste rösta som man gjorde i KS i de fall frågorna kommer att behandlas i båda fora.....

I mitt fall dels skrev jag, när beslutsförslag till KF i skolfrågan skulle beslutas om i KS , dels lämnade in yrkanden i utsatt tid, dvs de lämnades in den 27 maj (uppmaning från KS ordförande att lämna in yrkanden senast den 27 maj kom den 23 maj). Jag skickade yrkandena till alla "inblandade", dvs ordinarie och ersättare i KF, ersättare i KS, samt ordinarie och ersättare i skolnämnden. Jag fick yrkandena OK:ade från den andra ordinarie ledamoten i KF, som också är ersättare i skolnämnden (vi kom för övrigt i slutändan att rösta i stort sett identiskt i KF). Övriga hörde inte av sig.

P g a att jag i ett av yrkandena efterfrågat en konsekvensbeskrivning, vilken visade sig finnas (jag fick beskedet om detta dagen före KS) och som jag därmed kunde läsa samma morgon som KS-mötet, kände jag mig föranledd att skriva några ytterligare yrkanden samma morgon. Dessa skickades ut till ovan nämnda grupp samt till några flera, bl a MP-styrelsens sammankallande.

Även om jag och andra partiers ledamöter skulle ha skrivit yrkandena samma dag som uppmaningen kom om att inkomma med dem senast den 27 maj, dvs den 23 maj, och alla yrkanden hade skickats ut för kännedom till andra partier (inga yrkanden skickades ut för kännedom till andra partier och tillhandahölls inte heller skriftligt på KS-mötet), så hade inte vårt parti hunnit behandla våra eller andra partiers yrkanden före KS-mötet den 31 maj enligt våra interna regler i MP; dvs på ett medlemsmöte som sammankallats minst två veckor före mötet. Det är ju nämligen bara åtta dagar mellan den 23 och 31 maj.

Som jag ser det, är det inte så enkelt att det bara är en person måste ändra på sig för att ett riktigt demokratiskt samarbete skall komma till stånd i kommunen! Fort och fel, brukar det heta....