Innan jag kommer till ämnet i rubriken vill jag kommentera en utredning, som kom idag, om att slå ihop kommunala handikapprådet och Trygghets- och Folkhälsorådet i kommunen. Utredningen är gjord av Linn Erlandsson, kommunsekreterare.
I förslaget ligger att kommunstyrelsens presidium skall ingå och att rådet skall sammanträda tre gånger per år. Vi får se var det landar. Bl a står det i utredningen att rådet idag har ett otydligt uppdrag.
Frågan är om uppdraget blir tydligare för att KS presidium sitter i det (Bjarne Olsson, Anne-Marie Wallouch och Åke Thörnesjö). Som det är nu, saknas ju nämligen t ex ett kommunalt folkhälsomål med delmål att arbeta mot.
I utredningen står också: "Därför föreslås att rådet ombildas till ett råd där beslutsfattare inom kommunen ingår för att frågorna ska prioriteras och för att få bästa möjliga förankring. Det viktiga är att de som ingår har ett mandat och kunskap om sin organisation!"
Enligt min mening har redan idag de som ingår i rådet ett mandat och är även beslutsfattare, då de är valda av sina respektive nämnder. En ordning vi precis har infört är också att som stående punkter på dagordningen ha återkoppling från respektive nämnder. Här handlar det om att nämnderna måste ha eller få kunskap om rådet och dess funktion, samt att nämndordföranden eller andra i nämnden skickar med frågor av vikt för trygghets- och folkhälsoarbetet till rådet. Samtidigt måste ledamöterna i rådet också regelbundet till nämnderna avrapportera vad som har tagits upp i rådet.
Det torde också vara nämndordförandena, förvaltningscheferna liksom KS ordförande som skall lyfta trygghets- och folkhälsofrågor av vikt. Där är det väl tyvärr dock så att det inte bara är rådet som har ett otydligt mandat, utan hela den kommunala organisationen, då folkhälsofrågor inte finns bland våra prioriterade mål och trygghetsfrågorna inte är prioriterade när det gäller vad KS skall med uppmärksamhet följa; dvs dessa frågor är inte prioriterade i våra styrdokument. Kanske är det således i högre grad där felet ligger än i rådets sammansättning.
"Därför" i det citerade stycket ovan syftar på meningen närmast före, som lyder "Ett problem har också varit att få gehör för trygghet och folkhälsofrågorna på central nivå." Vem eller vilka som har haft svårt att få gehör för "trygghet och folkhälsofrågorna på central nivå" sägs inte, liksom inte heller varför. Ej definieras heller vad som menas med "central nivå". Dock har det hänt att rådet blivit tillsagt att inte driva sina i demokratisk ordning tagna prioriterade frågor vidare.
Det sägs att rådet idag inte har beslutanderätt. Detta stämmer inte heller med arbetsordningen eller planen. T ex står det att vi kan bevilja bidrag till föreningar som har aktiviteter som anknyter till trygghets- och folkhälsofrågor. Om allt sådant först skall förankras i KS, blir hela arbetet otroligt otympligt, och det står heller inte så i rådets styrdokument, som alltså tagits demokratiskt i KS och KF.
Jag tvivlar också på att sådana frågor kommer att i högre grad lyftas in i KS för beslut av KS presidium i och med den föreslagna nyordningen. Därmed uppstår frågan om det kommer att bli mer demokratiskt än dagens ordning. Uppenbarligen skall tjänstemannagruppen avskaffas och "rådet" bestå av en blandning av politiker och tjänstemän. Därmed kan det rimligtvis inte bli ett beslutsforum."För att få en politisk representation föreslås att kommunstyrelsens presidium ska utgöra en del av rådet.",
står det.
Idag finns det politisk förankring i form av nämnledamöter samt KS (för KS jag, ordf, och Ulf Torehammar, vice ordf) i det helt och hållet politiskt tillsatta rådet. Läser jag Linn Erlandssons utredning rätt, kommer dock ordf, vice ordf och 2:e vice ordf i KS att utgöra den politiska representationen i rådet, som för övrigt alltså skall bestå av personer som är "beslutsfattare inom kommunen".
Idag förs protokoll på alla rådets möten; protokoll som skall följa med handlingarna till KS. På arbetsgruppens möten förs anteckningar. Förverkligas det förslag som nu ligger, ser jag en fara i att insynen, transparensen, i ett tidigt skede i Trygghets- och Folkhälsoarbetet i kommunen kan komma att försämras, då ett "råd" bestående av tre politiker och övriga tjänstemän i chefsposition (?), ev även innefattande nämndordförandena (?) och ANDT-samordnaren riskerar att bli en ungefär lika sluten grupp som den s k ordförandegruppen nu är, i vilken sitter KS presidium, ordförande och vice ordf i Tekniska nämnden och Miljö- och Byggnadsnämnden, förvaltningscheferna för Tekniska förvaltningen och Miljö- och byggnadsförvaltningen samt fastighetschefen, ekonomichefen, chefen för Kommunledningskontoret, planeringschefen (sammankallande) samt kommunchefen. I denna grupp förs inga protokoll eller anteckningar.
Det står även i utredningen att nuvarande råd skall arbeta på uppdrag av KS, men KS har aldrig givit rådet något uppdrag; dvs KS har aldrig prioriterat trygghets- och folkhälsofrågor. Arbetsordningen är dock tagen i Kommunstyrelsen två ggr (skall tas årligen) och trygghets- och folkhälsoplanen i Kommunullmäktige (tas en gång per mandatperiod), men inte på KS initiativ, utan på Trygghets- och Folkhälsorådets eget.
Visst kan det finnas praktiska vinster med att förvaltningschefer liksom KS presidium träffas och beslutar i trygghets- och folkhälsofrågor och i nära kontakt med ANDT-samordnaren, förvaltningschefer och adjungerade; en smidigare organisation. Dock är det som sagt tveksamt om den blir mer demokratisk. Det blir helt klart en mer centraliserad organisation.
Det viktiga är om arbetet blir bättre eller ej och där kommer nog största nyttan för t ex det drogpreventiva arbetet att utgöras av tillsättandet av en ANDT-samordnare, s k "drogsamordnare". Hittills är det bara Säffle och Kristinehamn i Värmlands län som saknat en sådan.
Blir det så som föreslaget är, är jag i varje fall glad att jag tog initiativet till och föreslog rådet att Kristinehamn i år ska delta i den s k Uppmärksamhetsveckan 'Ett friskare Sverige' (tidigare kallad Friskvårdsveckan) och att rådet i sitt gemensamma möte med tjänstemannagruppen för ca ett år sedan beslutade att så skulle ske. Det kändes mycket roligt och jag vet att Nina Rindefors, friskvårdskonsulent på Friskvården i Värmland, också kände så.
Hon hade redan inför Friskvårdsveckan 2011, som då låg i maj, tipsat rådet om veckan och frågat om vi skulle ha några aktiviteter. Då låg veckan dock för tätt inpå valet 2010 och vi hade bara haft något enstaka möte, eftersom de nämndledamöter som utgör ledamöterna i rådet och ju tillträdde sina uppdrag först efer årsskiftet 2011 och valdes in i rådet en tid därefter..
Den här gången tyckte jag dock att vi skulle vara med och så tyckte således även rådet, varpå beslutades att en tjänstmannagrupp skulle tillsättas för att förbereda veckan. Ordförande i denna grupp har varit Kenneth Henningsson, Handikapp- och Folkhälsokonsulent, som ju också är ordförande i rådets ordinarie tjänstemannagrupp och sekreterare i dess politiska grupp ("rådet").
Det blir många aktiviteter under veckan, såsom prova-på-aktiviteter i Arenan, aktiviteter i skolan, föreläsning m m m m. Från rådets sida har vi efter förfrågan från gruppen anslagit 10 000 kr till annons, föreläsare m m.
Till grund ligger ett regeringsuppdrag till Statens Folkhälsoinstitut att för tredje året i rad arrangera en uppmärksamhetvecka kring goda matvanor och fysisk aktivitet. I regeringsuppdraget uttalas att veckan syftar till att uppmärksamma betydelsen av bra matvanor och fysisk aktivitet hos allmänheten.
En utvärdering av uppmärksamhetsveckorna 2010, 2011 och 2012 skall sedan göras nationellt med särskilt fokus på arrangemangens betydelse för de särskilda målgrupperna barn och unga, äldre och personer med intellektuella funktionsnedsättningar.
Regeringsuppdraget: http://www.fhi.se/Documents/Om-oss/sarskilda-uppdrag/2011/regeringsuppdrag-ett-friskare-sverige-2012.pdf
Uppmärksamhetsveckan Ett friskare Sverige: http://www.fhi.se/ettfriskaresverige
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar