Möte med Trygghets- och Folkhälsorådet

Idag hade vi möte med Trygghets- och Folkhälsorådet och antog därmed förslaget till ny arbetsordning, som senare skall tas i KS för att bli gällande. Arbetsordningen skall tas årligen.

Linn Erlandsson, som har fått i uppdrag att utreda möjligheten att slå samman Handikapprådet och Trygghets- och Folkhälsorådet, var gäst och vi delgav henne våra synpunkter på dels hur rådet fungerar idag, dels hur vi tror att det skulle kunna fungera om det vore sammanslaget med Handikapprådet.

Kenneth Henningsson och jag redogjorde för vårt arbete med det uppdrag rådet fått att till KS den 4 april ta fram förslag på åtgärder för ökad trygghet i Kristinehamns kommun. Vi har fått tämligen kort tid på oss och vi kommer att skicka ut en förfrågan till alla rådets och tjänstemannagruppens ledamöter om att bilda en arbetsgrupp som mer långsiktigt arbetar med detta.

Vi talade också om varje ledamots uppgift som representant för nämnd eller förvaltning och i förhållande till rådets uppgift och kommer att som stående punkter på dagordningen ha initiativ / frågor till rådet från nämnd samt återkoppling gällande sådant som ledamöterna tagit med sig till sin resp nämnd från rådet.

Lunch med integrationsnätverket

På förmiddagen idag blev jag intervjuad av Arne Skorup på NWT angående de senaste tidens händelser och den uppkomna situationen.

Därefter tog jag en av kommunens tjänstecyklar, en Skeppshult och gudomlig att cykla på - min egen som känns som ett tröskverk vid en jämförelse, till Integrationsnätverkets lunchmöte på HK-center. Integrationsnätverket består av ett antal intresserade organisationer och leds av Ingemar Elf, präst med ansvar för integrationsfrågor.

Dit var ADBiV (Antidiskrimineringsbyrån i Värmland) samt CMRiV (Centrum för Mänskliga Rättigheter i Värmland) inbjudna för att tala om sin verksamhet. Jag kunde f ö berätta att vi på senaste kommunstyrelsemötet beslutade att gå med i CMRiV (som också driver ADBiV), vilket mötte applåder. Nu fattas det bara fyra kommuner i Värmland. Jag kunde även berätta att vi på nästa möte med Trygghets- och Folkhälsorådet kommer att ha med punkten om ev bidrag till ADBiV på dagordningen.

Diskussionen efter föredragningarna kom av naturliga skäl att handla om diskriminering och diskrimineringsgrunder.

Ett vanligt argument mot invandring (inte bara i Sverige) är sedan gammalt "De tar våra jobb". En kvinna som kom från USA för tre år sedan och nu är aktiv med att vägleda nykomna svenska invånare och medborgare ut i arbetslivet, sa att man i USA kunnat konstatera att samhället skulle braka ihop om man inte hade alla illegala invandrare och svartjobb.  Alla höll med om att precis så var det naturligtvis - även här.

Tanken jag fick när jag cyklade tillbaka till Uroxen igen var att alla därmed i grunden tyckte att det var både bra och nödvändigt med illegala invandrare (dumt uttryck) och svartjobb - isåfall nog en slutsats dragen mera utan än med djupare eftertanke, dock.

I förstone kanske man kan reagera med att "Jo, så är det naturligtvis. Vårt samhälle, i synnerhet servicesektorn, brakar ihop utan dessa tjänster och personer och inte bara vår, utan även USA:s. "

Jag insåg att jag tycker att denna slutsats är både felaktig och oövertänkt gällande de praktiska konsekvenser den får för berörda. Ingen skall behöva leva som illegal eller ta jobb där varken försäkringar, regler om arbetstid eller garantier om lön finns och där arbetstagaren hotas med uppsägning om vederbörande inte accepterar förhållandena.

Allas existens i Sverige måste på något sätt "regulariseras". Framför allt får vi inte resonera som så att denna kategori invandrare eller arbetare, utan rätt till vanlig sjukvård och inget arbetsrättsligt skydd, skall vara garanten för att den svenska servicesektorn fungerar eller t o m den svenska eller amerikanska staten. Även om så anses vara fallet i praktiken.

Dessa människor behöver istället ha samma skydd som alla andra människor och inte utnyttjas av oseriösa arbetsgivare. Det gäller naturligtvis även alla andra.

Mycket arbete om trygghet

Även i torsdags och i måndags hade Kenneth Henningsson och jag arbetsmöte om det uppdrag som Trygghets- och Folkhälsorådet fått om hur rådet tänker arbeta för att öka tryggheten i Kristinehamn med anledning av sammanställningarna i Nya Perspektiv, där det finns sammanvägd statistik från i första hand 2008 och 2010 och där vi hamnat på icke smickrande 259:e plats. Ett område där vi ligger högt är skadegörelse.

Dock har antalet anmälda brott under 2011 minskat betydligt och nu har KS ordförande låtit meddela att man inte hinner låta oss presentera något åtgärdsförslag i KS varken i april eller maj.....Vi kommer ändå att ta med oss dessa frågor till rådets möte i slutet av mars.

Igår förmiddag satt jag också i möte med Fokus matglädje, där vi gick igenom de remissvar som kommit in från Skolnämnden och Centerpartiet.

Idag tänker jag läsa in en del papper. Bl a Trafiknätsanalys för Kristinehamns kommun, utförd av WSP Samhällsbyggnad och som kom ut i mars 2012.

Imorgon är det intervju med NWT på förmiddagen och på lunchen är det nätverkslunch med Integrationspolitiska nätverket.

Kvadraten skall utredas

Igår hade vi KSAU på förmiddagen i fyra timmar. På eftermiddagen hade jag möte med Kenneth Henningsson och hade även telefonmöte med honom idag på förmiddagen om nästa TFR-möte den 26 mars och om redovisning till KS den 4 april.

På KSAU fick vi bl a en redovisning av planingenjör Hanna Åsander av detaljplan Vålösundet Östra, 1, som nu skall ställas ut. Beslut skall tas på KF den 19 juni.

Några tankar med området som finns är att smalna av vägen från 6 till 5 meter samt att utveckla Skymningens badplats. Tidigare fanns ju där t o m ett hopptorn.

Vi fick även en föredragning av ekolog Johanna Bengtsson om arbetet med EU:s vattendirektiv och då i synnerhet de två vänervikar som är särskilt fosforförorenade, Ölmeviken och Varnumsviken. I en broschyr som delades ut framgick att Kristinehamn håller sig tämligen väl framme när det gäller arbetet med att uppnå god ekologisk status till 2015, medan länsstyrelsen släpar efter något. Ett område där Länsstyrelsen släpar efter är angående omprövning av tillstånd för tillståndspliktiga verksamheter enligt kap 9 och 11 i Miljöbalken.

Jag ställde frågan om kommunen tänkte ligga på Länsstyrelsen lite när det gällde Bäckhammars bruk och Lignoboost som tillsammans med Kristinehamns kommuns reningsverk i Bäckhammar bidrar till övergödning av Kolstrandsviken. Dessutom är vattnet i ån Visman varmt, så varmt att Värmlands Säby gård värms upp med vattnet (i och för sig ett bra sätt att ta vara på den värmen).

Jag ställde också frågan när det gällde enskilda avlopp hur man ser på Skagern, då Kristinehamn som enda kommun runt Skagern inte är med i Gullspångsälvens vattenförbund, där 16 kommuner inkl 3 av de 4 runt Skagern är med. De skulle ta med sig den frågan.

Kristinehamn saknar ett antal planer, som Johanna skall ta itu med, bl a VA-plan och dagvattenpolicy.

Kostnader för insatserna kommer att bli totalt 5 mkr / år (= 50 % mer mot dagens kostnader). Största delen måste kommunen stå för, en del bekostas privat (som investeringar i förbättringar av enskilda avloppsanläggningar, antar jag), en del kommer att vara bidrag.

Det togs också beslut om att utreda en ombyggnad av fastigheten Kvadraten - den byggnad som kanske drar mest energi av alla kommunägda fastigheter i Kristinehamn: 294 kWh/kvm/år. Någon enskild byggnad på Hacklehem drar mer - kanske köket, då de i denna fristående byggnad lagar mycket mat även till Stenstalidskolan, men i snitt drar hela Hacklehemsskolan mindre.

En utredning finns gjord om att det skulle kosta 7,1 mkr att energirenovera byggnaden med en lösning på ca 30 års sikt. Dock ställer sig konsultfirman SWECO, som förordar rivning, tveksam till om man kan komma ned till sådana låga driftskostnader att det lönar sig att renovera byggnaden mot att bygga en ny. Det finns också förslag på att bygga samman Kvadraten med Panncentralen med en glasgång och därmed förbinda de båda museerna. Då blir det ju dyrare, förstås, liksom om man väljer att bygga om byggnaden invändigt.

Jag lade ett yrkande om att kalkylerad drifts- och energikostnad redovisas till KS. Detta yrkande vann dock inget bifall. Kosta vad det kosta vill i driftskostnad, således??

Jag fick också reda på att Skolnämnden tagit beslut om att lägga ner den uppskattade förskolan Pennlådan i Bäckhammar, kanske den förskola som har den bästa gården i Kristinehamn med omväxlande sol och skugga samt lite kuperad, där små barn lätt kan förflytta sig mellan de olika miljöerna; dvs helt i stil med en artikel Ingrid Rydin och jag fick införd i NKP före valet. Dock har jag inte hört Ingrid Rydin, ledamot i Skolnämnden, lyfta detta ärende alls i partiet.

Tyvärr värms huset med direktverkande el, men det hade man kanske kunnat göra något åt? Jag undrar om det kan bli lika trivsamt i Bäckhammars skola, vare sig inne eller på gården.

Studiebesök och planeringsmöte

Hade på förmiddagen ett arbetsmöte (telefonmöte) med Kenneth Henningsson, sekreterare i Trygghets- och Folkhälsorådet, tillika Handikapp- och Folkhälsokonsulent. Vi kommer att fortsätta vårt möte imorgon.

På eftermiddagen besökte jag Rami Sekhtyan, som driver verksamheten i Stadshotellet i Kristinehamn. Kommunen har hittills ägt huset, men nu är hotellet sålt och Ramis kontrakt ut under året (har hittills förlängts med tre år i taget).

Då han riskerar en höjning av hyran med 300 procent, blir han i princip tvingad att lämna verksamheten. Han tar då med sig all inredning, som han delvis tillfört hotellet genom att exempelvis utrusta en svit. Annat följde med i konkursboet för 11 år sedan. Han äger det mesta av inredningen utom kristallkronorna i Kristinasalen.

Husets exteriör har kulturskydd, liksom Kristinasalen, i vilken det dock sågs en spricka. Salen renoverades enligt Rami senast för 65 år sedan och det börjar nu bli dags igen.

Jag tog en 15 min lång film i hotellet, men har av någon anledning svårt att ladda ner den på datorn. Jag har dock för avsikt att lägga in den så snart som möjligt.

Kollektivtrafiken i Värmland

Manlig övervikt till 94 % på mötet om nya Kollektivtrafikmyndigheten i Värmland

Igår kväll var jag på ett möte om nya Kollektivtrafikmyndigheten med bl a representanter för myndigheten och nämnden samt politiker från Karlstad, Storfors, Filipstad och Kristinehamn. Jag kan konstatera att det var 14 män och 1 kvinna (jag). Varför är det alltför ofta helt och hållet eller nästan bara män i sådana här sammanhang?

Jag kan konstatera att det ofta är så även på våra möten i Skagernnätverket, där jag som ordförande länge varit enda kvinnan och där de offentliga mötena i huvudsak besöks av män. Även de tjänstemän i chefsbefattning på miljöområdet som vi bjudit in till dessa möten har nästan uteslutande varit män, liksom när det har gällt representanter från länsstyrelsen eller statliga verk / myndigheter m m.

Hursomhelst så var mötet rätt givande och nämndens ordförande Mats Sandström (S) gav ett positivt intryck och fördelade ordet på ett öppet och positivt sätt.

Några transportpolitiska mål som nämndes var tillgänglighet, säkerhet, miljö och hälsa. Övergripande mål är hållbar regional utveckling ur bl a ekonomisk, social och miljömässig synvinkel. Genom presenterat statistiskt underlag kunde konstateras att det finns stor potential att föra över arbetspendling med bil till buss och tåg. Det kollektiva resandet i Värmland står för 13 % (osagt om det var det allmänna resandet eller arbetspendlingen), medan det ligger på 20 % i Sverige i snitt, varav tunnelbaneåkandet överraskande nog står för hela 1/3!

En av frågorna att besvara handlade om hur vi skulle få fler att resa kollektivt.

Jag tryckte på marknadsföring genom att t ex skicka tidtabeller till alla hushåll, bättre synkronisering, förbättrat socialt resande genom anropsstyrd trafik och kompletteringstrafik. Inte minst viktigt för ungdomar på landsbygden!

Jag förde även fram möjlighet att ta med cykel på buss och tåg, tätare turer, bekvämare bussar, Grönt höghastighetståg (som inte behöver nya, raka spår, utan som kan gå på de befintliga), tillgänglighet, biljettstystemet som behöver bli enhetligt och gällande för både buss, tåg och anropsstyrd trafik, vilket inte är fallet idag.

Läste jag rätt, så är tanken att det skall bli helgtrafik även till och från Gullspång. Vore inte dumt - idag saknar ca 3 500 personer söder om stan kollektivtrafik på söndagarna och ca 2 300 personer på lördagarna (Björneborg har på lördagarna).

Från Storfors sida vill man också ha snabbare turer och bättre pendlingsturer.
Möte slutade kl 19. Sedan fick jag vänta till 21.13 till min anropsstyrda trafik (Rudskoga taxi), som jag måst beställa tre timmar tidigare, skulle komma till Folkets hus. Bra med anropsstyrd trafik, men bättre med lite tätare än bara en tur efter kl 18.15.

CMRiV och Fair Trade City

Idag tog vi på KS beslut om att bli medlemmar i Centrum för Mänskliga Rättigheter i Värmland samt att lämna in en ansökan om att bli en Fair Trade City-diplomerad kommun. Läs mer på min Kristinehamns-blogg här.