Därefter tog jag en av kommunens tjänstecyklar, en Skeppshult och gudomlig att cykla på - min egen som känns som ett tröskverk vid en jämförelse, till Integrationsnätverkets lunchmöte på HK-center. Integrationsnätverket består av ett antal intresserade organisationer och leds av Ingemar Elf, präst med ansvar för integrationsfrågor.
Dit var ADBiV (Antidiskrimineringsbyrån i Värmland) samt CMRiV (Centrum för Mänskliga Rättigheter i Värmland) inbjudna för att tala om sin verksamhet. Jag kunde f ö berätta att vi på senaste kommunstyrelsemötet beslutade att gå med i CMRiV (som också driver ADBiV), vilket mötte applåder. Nu fattas det bara fyra kommuner i Värmland. Jag kunde även berätta att vi på nästa möte med Trygghets- och Folkhälsorådet kommer att ha med punkten om ev bidrag till ADBiV på dagordningen.
Diskussionen efter föredragningarna kom av naturliga skäl att handla om diskriminering och diskrimineringsgrunder.
Ett vanligt argument mot invandring (inte bara i Sverige) är sedan gammalt "De tar våra jobb". En kvinna som kom från USA för tre år sedan och nu är aktiv med att vägleda nykomna svenska invånare och medborgare ut i arbetslivet, sa att man i USA kunnat konstatera att samhället skulle braka ihop om man inte hade alla illegala invandrare och svartjobb. Alla höll med om att precis så var det naturligtvis - även här.
Tanken jag fick när jag cyklade tillbaka till Uroxen igen var att alla därmed i grunden tyckte att det var både bra och nödvändigt med illegala invandrare (dumt uttryck) och svartjobb - isåfall nog en slutsats dragen mera utan än med djupare eftertanke, dock.
I förstone kanske man kan reagera med att "Jo, så är det naturligtvis. Vårt samhälle, i synnerhet servicesektorn, brakar ihop utan dessa tjänster och personer och inte bara vår, utan även USA:s. "
Jag insåg att jag tycker att denna slutsats är både felaktig och oövertänkt gällande de praktiska konsekvenser den får för berörda. Ingen skall behöva leva som illegal eller ta jobb där varken försäkringar, regler om arbetstid eller garantier om lön finns och där arbetstagaren hotas med uppsägning om vederbörande inte accepterar förhållandena.
Allas existens i Sverige måste på något sätt "regulariseras". Framför allt får vi inte resonera som så att denna kategori invandrare eller arbetare, utan rätt till vanlig sjukvård och inget arbetsrättsligt skydd, skall vara garanten för att den svenska servicesektorn fungerar eller t o m den svenska eller amerikanska staten. Även om så anses vara fallet i praktiken.
Dessa människor behöver istället ha samma skydd som alla andra människor och inte utnyttjas av oseriösa arbetsgivare. Det gäller naturligtvis även alla andra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar