UNF:s undersökning och Kristinehamns uteliv

Enligt UNF:s senaste undersökning har Kristinehamn Värmlands bästa uteliv för ungdomar, skriver NKP idag. Enligt Bjarne Olsson känns det jättebra, skriver tidningen. "[de] här frågorna har vi jobbat med jättelänge, säger kommunalråd Bjarne Olsson (S)".

Ja, jag instämmer - jätteroligt, verkligen!!!

Men: Tidningen avslutar artikeln med ytterligare ett uttalande från Bjarne Olsson: "- Man ska ha aktiviteter som alternativ till att vara ute och droga och dricka alkohol. Ungdomsforum är en viktig motor i det och vi har fritidsgårdar som är av mycket hög kvalitet."

Jo, det kan nog stämma, men faktum är att Trygghets- och Folkhälsorådets roll inte med ett ord nämns i artikeln.

I senaste Barnbokslutet för 2012, som skall antas i KS, nämndes bara gällande Trygghet och hälsa att rådet under året arrangerat en föreläsning om cannabis. Inget mer. Detta kan te sig lite underligt, men faktum är att varken undertecknad (ordförande i rådet) eller folkhälsokonsulenten blivit tillfrågad om aktiviteterna och ombedd inlämna förslag till text.

Mig veterligen är Trygghets- och Folkhälsorådet, som ju lyder under Kommunstyrelsen, de enda som inte beretts tillfälle att själva redogöra för vad vi gjort, utan det har demokratisamordnaren Åsa Akserskär, tidigare anställd specifikt som ungdomssamordnare gjort. Symtomatiskt är kanske därmed att rådets ev bidrag till det goda resultatet därför inte med ett ord finns nämnt i tidningen - fast det är just sådana här frågor vi fokuserar på och ägnar oss åt och att arbete med barn och ungdomar samt ANDT varit en prioriterad fråga för oss under året.

Vi har visserligen inte arrangerat några aktiviteter själva, förutom just cannabisföreläsningarna (som inte var en utan två), men vi har sponsrat viktiga drogfria aktiviteter och uppmanat föräldrar att vara observanta när det gäller langning av alkohol osv.

Därför föreslog jag på KSAU att rådet skulle få inkomma med en komplettering innan bokslutet går vidare till KS; något som bifölls. Denna är nu inlämnad och lyder som följer:

"

Tillägg och förändring av texten till Barnbokslutet under rubriken Trygghet och Hälsa:

Ersätt befintligt stycke med:

 Den 4 och 5 december anordnade rådet två cannabisföreläsningar, en i Kristinehamn med ca 100 åhörare (öppen föreläsning) och en i Filipstad med ett 20-tal deltagare (riktad föreläsning). Föreläsare var Pelle Olsson, sjuksköterska, journalist och författare. Länsstyrelsen i Värmland finansierade större delen av dessa två föreläsningar.

Lägg till följande stycken:

Vidare arrangerade Trygghets- och Folkhälsorådet en uppmärksamhetsvecka med tema mat och motion, ”Ett friskare Sverige”. Veckan arrangerades av Folkhälsoinstitutet för tredje året i rad, men arrangerades för första gången lokalt i Kristinehamn. En arbetsgrupp, utsedd av rådet arbetade med planering och genomförande av ett stort antal aktiviteter inom skolan med bland annat ”Vägra sitta still” och servering av frukt varje dag under veckan, ”Prova på”-aktiviteter i Arenan m m. Aktiviteterna har dokumenterats på FHI:s hemsida.

Trygghets- och Folkhälsorådet har också sponsrat arrangemanget ”Lussebandyn” samt i samband med skolavslutningen och Lucia finansierat sändning av filmen ”Tänk om” på KLTV, som handlar om föräldrars och syskons langning av alkohol till tonåringar. Rådet har även haft annonser i pressen ett flertal gånger i samband med högriskhelger."

Hela Sverige Skall Leva

Inser att det denna gång gått mer än en månad, sedan den 16 maj, då jag senast redogjorde för de viktigaste händelserna inom ramen för mitt kommunalrådsuppdrag.

Något jag skulle vilja kolla upp, med anledning av de överklaganden som görs mot ett antal av kommunen fattade beslut (i Nacka kommun överklagas alla detaljplaner, har jag fått uppgift om), är om de kommuner som har kommunala bygderåd, ett hundratal, får färre överklaganden.

I februari hade jag ett möte med Örebro läns representant för Hela Sverige Ska Leva, HSSL, Sivert Gustafsson. Dessvärre kunde ingen mer än jag närvara på mötet, vilket var synd, då en landsbygdsplan är på gång i kommunen, där Peter Eskebrink är den huvudansvarige tjänstemannen.
Här finns massor av kunskap att få och naturligtvis borde man ha gjort ordentliga ortsanalyser innan man klubbade skolutredningen! Sivert Gustafsson berättade bl a att man förutom ett länskansli i Stockholm, som stödjer de ca 5 000 lokala grupperna (lokala byalag, bygdegårdsföreningar, idrottsföreningar etc som verkar för att bygden utvecklas) har 24 länsbygderåd och 100 kommunbygderåd. De sistnämnda består av politiker, tjänstemän, byalag, småföretag osv som arbetar med bl a översiktsplaner.

Kommunbygderåden utgör en plattform för informationsutbyte och träffas innan tjänstemännen sätter igång projekt och de fungerar också som "Early Warning Systems". I "Årets landsbygdskommun", Kalmar, har man gjort s k ortsanalyser. Läs mer om kommunbygderåd här.

Andra kommuner som fått pris är Växjö (2010), Herrljunga och Skellefteå. Gemensamt för kommunerna är att man ser till hela kommunen. Nora och Ljusnarsberg är andra exempel på kommuner som har bra fungerande kommunbygderåd som träffas 5 ggr / år. Vad man gör är att man förklarar orten utifrån platsen, livsmiljön och rollen i ett regionalt sammanhang, identifierar förutsättningar och utvecklingsmöjligheter, resurser m m.

I Ljusnarsberg ambulerar man mellan de olika orterna och dagordningen för nästa gång sätts av ordf i det bygderåd där man ska vara nästa gång. I Vansbro eller Gagnef (Mockfjärd) är det kommunbygderådet som också fördelar föreningsbidragen.

Något som kommunbygderåden tar fram är lokala utvecklingsplaner. På länsstyrelsens hemsida finns landsbygdsprogrammets åtgärder angivna, rörande t ex statens flykt från landsbygden (Posten, Apoteket m m).

De övergripande målen i landsbygdsprogrammet, som började gälla 2007, är att:

•förbättra konkurrenskraften och tillväxten i jord- och skogsbruket, inklusive rennäringen, och på så sätt öka sysselsättningen på landsbygden
•ytterligare miljöanpassa det svenska jordbruket, bevara det öppna landskapet och en mångfald av växt- och djurarter
•utveckla en varierad företagsverksamhet och därigenom göra det lättare att leva och arbeta på landsbygden.

Här kan du läsa om ortsanalysen i Kalmar. Exempel på ortsanalys för Ljungbyholm i Kalmar kommun, finns att läsa här. Saxat ur analysen:

"Ljungbyholm som ort är historiskt sett starkt förankrad. Platsen är befolkad sedan stenåldern. Det finns ett rikt kulturarv som stärker den lokala identiteten."

I Visnums Kil finns det människor som säger att de återigen känner sig kränkta när den sista skolan nu ska läggas ner. Kränkta, alltså, liksom man gjorde bl a när de nitton gatlyktorna togs bort för några år sedan och flyttades in till Kristinehamn; gatlyktor som i vissa fall lyst upp skolbarnens påstigningsplatser (busskurar saknas såvitt jag vet överallt utom i Nybble).

Det är viktigt att ta reda på hur denna känsla av kränkthet uppstår och vad den kan få för verkan. Bottnar den helt enkelt i att man känner sig bortglömd, överkörd och nonchalerad av kommunen?

Visnums Kil är i likhet med Ljungbyholm en gammal kulturbygd med bl a mängder av järnåldersgravar. De gamla gårdsnamnen har i många fall funnits ända sedan 1300-talet. Många som bor i Visnum och Visnums Kil idag har också sina rötter i bygden sedan många generationer tillbaka.

Dags för kommunen att stiga ur sin i mitt tycke något snäva tillväxtanalys och vidga den till att ta med hela landsbygdens potential i denna! Att visionen till 2015 (tagen 2003) att vi skall vara en kommun som attraherar barnfamiljer och småföretagare, måste gälla hela kommunen!

Här kan du också läsa om HSSL:s projekt Barn på landsbygden, där barn 2 - 16 år får komma till tals.