Förslag till kommunalt folkhälsomål samt förändring av KS reglemente

Följande förslag till förändring av Kommunstyrelsens reglemente har jag lämnat in för behandling i KSAU:

                                                                                                                                   1(2)

ELISABETH HOLMSTRAND GUSTAFSSON                                     FÖRSLAG

                                                                                                             2012-12-10

Områdena Trygghet och Folkhälsa i Kristinehamns kommunstyrelses reglemente

(KS 2011-10-14, KF 2011-09-29______________________________________________

Kristinehamns vision, mål och kvalitetsindikatorer

Ordet trygghet nämns i Kristinehamns kommuns vision. I kommunens övergripande mål, antaget 2010-06-16, står det också att Kristinehamn skall vara en trygg och säker kommun. Kvalitetsindikator 1, fastställd av KF, anger också att ”Den upplevda känslan av trygghet skall öka fram till och med år 2014”.  I mål 3 finns också ett trygghetsmål som formuleras: ”Kommunens invånare ska kunna bo i attraktiva lägen och trygga miljöer.” Här finns dock ingen kvalitetsindikator gällande trygghet specifikt formulerad. I mål 6, som handlar om jämställdhet och mångfald, finns i kvalitetsindikator nr 1 skrivningen att ”Den upplevda känslan av trygghet ska öka för kvinnor och män fram till och med år 2014.” Ett trygghetsmål som gäller barn saknas dock.

Kommunstyrelsens reglemente

”Trygghet” nämns inte i KS reglemente, antaget 2011-10-14, § 1. Där står det under rubriken ”Övergripande ledning och styrning” att Kommunstyrelsen skall ägna särskild uppmärksamhet åt att kommunens mål avseende bl a folkhälsan uppfylls, men ingenting om att kommunens mål avseende trygghet uppfylls.

Det som vid sidan av folkhälsa kommunstyrelsen skall ägna särskild uppmärksamhet åt är att kommunens mål avseende engagemang, inflytande, att vara en attraktiv kommun, jämställdhet, integration och mångfald, barn och ungdom samt natur och miljö uppfylls. Målen på dessa områden är därmed klassade som viktigare än att uppfylla målsättningen att den upplevda känslan av trygghet ska öka fram till och med år 2014.

Att från KS håll ägna särskilt uppmärksamhet åt att kommunens mål avseende folkhälsan uppfylls, låter sig heller inte så lätt göras, då inget kommunalt folkhälsomål med tillhörande kvalitetsindikatorer finns formulerat. Detta gäller även områdena barn och ungdom, natur samt integration.

Trygghets- och folkhälsomål

Man kan invända att man uppnår större trygghet genom att arbeta för uppnående av de övriga målen, men då förbiser man isåfall de specifika frågor som hänger samman med trygghet och som inte med automatik ryms under de övriga frågor kommunstyrelsen skall ägna särskild uppmärksamhet åt. Exempel på sådana frågor kan vara samverkansavtal mellan polisen och kommunen, ANDT-frågor (alkohol, narkotika, tobak, dopning, spel), skadliga beteenden som drabbar både ungdomar och vuxna, krogmiljö, våld i nära relationer, fältassistenter under högriskhelger etc.

Ett minskat bruk av alkohol och tobak, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande är hur målsättningen för arbete med ANDT-frågorna (nr 11 av de övergripande nationella målen för folkhälsa) formuleras av Folkhälsoinstitutet. I proposition 2007/08:110 poängteras också bl a kommunernas viktiga roll inom folkhälsoarbetet.

                                                                                                                                   2(2)

ELISABETH HOLMSTRAND GUSTAFSSON                                     FÖRSLAG

                                                                                           2012-12-10

Under underrubriken till § 1, ”I kommunstyrelsens lednings- och styrfunktion ligger att leda och samordna bl a” nämns inte heller vare sig trygghet eller folkhälsa särskilt, men bl a att ”leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrning av hela den kommunala verksamheten” samt ”övervaka att de av

fullmäktige fastställda målen […] efterlevs […]”, Detta torde inkludera det kommunala trygghetsmålet, eftersom ett sådant mål finns, tillika en kvalitetsindikator, men inte något folkhälsomål, då fullmäktige inte fastställt något sådant.

Eftersom det övergripande trygghetsmålet är ett effektmål / resultatmål, så kan man naturligtvis övervaka att målet efterlevs. Dock kan man knappast ”övervaka” hur detta mål skall uppnås;  dvs i fallet trygghet att den upplevda känslan av trygghet ska öka fram till och med år 2014. Detta mål kan man endast aktivt arbeta för att uppnå, vilket ytterligare understryker vikten av att trygghetsmålet finns med bland de frågor KS skall ägna särskild uppmärksamhet åt vad gäller måluppfyllelse.

Under nästa underrubrik ”Kommunstyrelsen ska vidare med uppmärksamhet följa” saknas såväl folkhälso- som trygghetsperspektivet.

Remissen sammanslagning av Handikapp- och Trygghets- och Folkhälsorådet

I remissen Uppdrag: Sammanslagning av Handikapp- och Trygghets- och Folkhälsorådet, tjänsteskrivelse 2012-06-21, återges bl a de framgångsfaktorer som visas på i en utvärdering gjord vid Karlstads universitet av två av de större satsningar som gjorts i Värmland, nämligen Värmlands Ansvar och Småkommuners förebyggande arbete mot narkotika och alkoholskador. Bland dessa framgångfaktorer nämns bl a att uppdragsgivare efterfrågar regelbundna lägesrapporter. Jag kan konstatera att lägesrapporter inom områdena trygghet och folkhälsa sällan eller aldrig efterfrågas av Kommunstyrelsen i Kristinehamn.

I samma remiss står det att Trygghets- och Folkhälsorådet har ett otydligt uppdrag. Trygghets- och Folkhälsorådet ligger organisatoriskt under Kommunstyrelsen. För att tydliggöra rådets uppdrag, är det viktigt att Kommunstyrelsen ägnar särskild uppmärksamhet åt både folkhälso- och trygghetsarbetet. Detta bör därmed framgå i Kommunstyrelsens reglemente.

Med anledning av ovan beskrivna brister och diskrepanser i Kommunstyrelsens reglemente, yrkar jag att KSAU föreslår

att kommunstyrelsen uppdrar till kommunledningsförvaltningen att arbeta fram ett förslag till kommunalt folkhälsomål för Kristinehamns kommun med tillhörande kvalitetsindikator / -indikatorer

att  kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ’trygghet’ förs in som ett av de områden under §1, ”Övergripande ledning och styrning”, i kommunstyrelsens reglemente som ett av de områden Kommunstyrelsen skall ägna särskild uppmärksamhet åt.

Cannabiskonferens m m

Den 12 oktober var jag på en cannabiskonferens i Stockholm, arrangerad av Statens Folkhälsoinstitut. Det var en mycket intressant konferens med extremt insatta föreläsare, nämligen Ulf Guttormsson, forskningssekreterare CAN, Jan Ramström, överläkare, Peter Allebeck, professor vid inst för folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet, Maria Elmgren, med dr i experimentell neurovetenskap, Kerstin Käll, med dr och överläkare vid universitetssjukhuset i Linköping, Tomas Lundqvist, psykolog vid haschavvänjningsprogrammet, HAP, i Lund m fl.

Jag kommer att redovisa en sammanfattning på Trygghets- och Folkhälsorådets nästa möte och i samband med det kommer jag sannolikt att även lägga ut en sammanställning här.

Uppmärksamhetsveckan Ett friskare Sverige har gått av stapeln och jag ser fram emot en resumé från den tjänstemannagrupp som jobbade med den. Själv deltog jag vid en föreläsning som Nina Rindefors arrangerat med tre föreläsare från Friskvården i Värmland, nämligen dietist Anna Lind, sjukgymnast Ulrika Sälgeback och psykolog Mats Wensmark.

Förutom oss arrangörer och medverkande var 37 - 38 åhörare närvarande. Det får anses vara rätt bra, tror jag. Jag har förstått att föreläsningen var uppskattad och jag tycker själv att den var mycket givande! Bl a nyttan med promenader, även korta och gärna snabba, framfördes på ett mycket övertygande sätt - plus massor med annat också, förstås!

Vi har även haft bl a KSAU, utökat näringslivsråd och ekonomiutskott.  Bland ärendena på KSAU var några revisionsrapporter, bl a revisionsrapporten och svaret gällande granskning av ersättningar till förtroendevalda samt ett förslag till kommunikationspolicy för Kristinehamns kommun.

Bland de lagar som räknades upp i kommunikationspolicyn gällande vilka lagar som styr vårt arbete, fanns inte en viktig lag med, nämligen yttrandefrihetsgrundlagen, lag 1991:1469, upptäckte jag. Den hade enligt vår informationschef fallit bort. Nu såg jag i varje fall till att den kom med. De övriga lagar som nämndes var nämligen tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen, kommunallagen, förvaltningslagen, viss immaterialrätt och personuppgiftslagen.

Även om lagarna styr vårt arbete utan att de står nämnda i vår kommunikationspolicy, så kan det ju ändå vara bra för var och en att bli påmind om att även den gäller....!

Replik till Torbjörn Peter Zadik

Den 8 augusti skickade jag nedanstående insändare till NKP. Insändaren har till dags dato inte blivit införd.

"I NKP 2012-07-11 skriver du, Torbjörn Zadik i 'Folkomrösta om cannabis' att du vill utveckla cannabis medicinska fördelar som medicin mot MS, ADHD och cancer. Sådan forskning bedrivs redan.

Du vill också kunna köpa din cannabis lagligt från hela världen. Det är dock skillnad mellan att medicinera på egen hand och att få medicin på recept.

I vin, sprit och öl finns en aktiv sinnesförändrande substans: etanol. I cannabis är den huvudsakliga sinnesförändrande substansen THC. Sammanlagt finns det ca 60 psykoaktiva cannabinoider och bl a sammansättningen av de olika ämnena avgör hur påverkan blir. Cannabis kan t ex utlösa schizofreniliknande tillstånd.

Det är inte självklart rätt att kalla cannabis för en 'lätt drog'. Kanske är det istället en av de 'tyngsta', då personer med cannabismissbruk ofta är svårbehandlade. Cannabis hämmar också  en rad hormoner, bl a tillväxthormon. Även om dödsfall är sällsynta när det gäller cannabis jämfört med t ex heroin, är cannabis inte harmlöst.

Att röka cannabis tillhör knappast heller vårt tidiga kulturarv. Däremot har man använt bl a hampafröextrakt i s k maltoscannabis mot olika fysiska sjukdomstillstånd. Fröerna innehåller dock inga psykotropa substanser.

Egypten tog initiativ till att reglera även cannabis i den andra opiumkonventionen 1925. Platserna i egyptiska mentalsjukhus upptogs då till stor del av cannabismissbrukare.

Cannabis är en del av vår jord, skriver du. Visst, det är opium också. Opium används till smärtstillande medel som kodein och morfin, medan rökning av opium är förbjudet.

Om ett land tillåter odling av cannabisväxt för produktion av cannabis eller -harts gäller samma kontrollsystem som för opiumvallmo. Vi vet hur svårt det är att upprätthålla det kontrollsystemet.

I Nederländerna är såväl odling som konsumtion via coffeeshops tillåtet och cannabis med högst THC-halt vi har i Sverige, har förädlats fram där. FN:s allmänna narkotikakonvention är inte tillämplig på odling av cannabisväxt uteslutande för industriella (fiber och frö) eller hortikulturella ändamål, men vi har genom ratificering av denna förbundit oss att vidta erforderliga åtgärder för att förhindra missbruk av och olaglig handel med blad från cannabisväxten.

Du skriver att vi genom en legalisering av cannabis kan minska opiat- och heroinberoende i Kristinehamn samt minska alkoholrelaterade brott. Hur leder du detta i bevis?

Till 1988 var det i Sverige tillåtet att inneha cannabis för eget bruk. En skärpning av lagen innebar en strängare syn på innehav men ytterst få, om någon, har satts i fängelse för detta och det är tveksamt om alkoholbruket ökade i och med lagändringen.

Du har rätt i att alkohol också är en drog. Trots att den är legaliserad ställer den dock till stora problem i samhället. Istället för att legalisera ytterligare en sinnesförändrande drog, som i synnerhet kan skada unga, bör vi arbeta för att självmedicineringen och behovet av droger minskar!

Elisabeth Holmstrand Gustafsson

Ordförande i Trygghets- och Folkhälsorådet