Intressant uttalande

På P1 morgon idag gjorde Inga-Britt Ahlenius ett intressant uttalande, när hon kallade den kommunala, politiskt tillsatta revisionen för ett "institutionaliserat jävsförhållande". Värt att begrunda!

Miljö, klimat, IT och kostnadsreduktion

Idag på lördagmorgonen har jag skickat ett mail till ett antal tjänstemän inkl IT-, kommun- och informationschefen samt till Bjarne Olsson med följande lydelse (obs att den blogg jag syftar på är min äldsta, dvs "Kristinehamnsbloggen", länk t h):

"Hej!

Läste ni artikeln i Dagens Samhälle nr 5, 2013 "Västerås halverar utsläppen från IT"?

Det är en intressant artikel, som jag tycker att ni ska läsa, om ni inte gjort det. Ur artikeln: "Datorer och annan IT-utrustning står för 30 procent av elen på ett kontor, visar siffror från TCO Development, som arbetar med grön IT. Globalt står IT för 2 procent av den globala koldioxidbelastningen, lika mycket som flygindustrin."

Detta är inget nytt för mig. För fem - sex år sedan lät jag miljöcertifiera min blogg, men jag har i sanningens namn inte betalat in på några år, så just nu är det bara en logga på bloggen som vittnar om mina intentioner och påminner om att det går att miljöcertifiera både hemsidor och blog. Dock var jag i gott sällskap av ca 14 000 hemsidesansvariga globalt sett, av vilka ett var Harvard University.

"I Västerås är IT en del av kommunens strategi att sänka utsläppen av växthusgaser med 60 procent till 2020. Avtalet med Logica innebär att utsläppen från IT minskar från 24 ton koldioxid per år till 12 ton, räknat på svensk elmix. [...] Men Västerås hör till en exklusiv skara som tar tag i IT-utsläppen. Bara 20 procent av kommunerna har strategier för grön IT, visar tidningen Miljöaktuellts granskningar."

Vilken strategi har vi i Kristinehamn på detta område? Har vi någon alls? Om inte, tycker jag att det är hög tid att vi arbetar fram en. Om vi skall upphandla tjänster inom IT, bör miljöperspektivet vara med.

Energibesparingsåtgärder i hyrda lokaler.
Innan Anna Norberg slutade, hade hon en föredragning för oss i KS. Jag ställde då en fråga om energibesparing i Uroxen. Dock förstod jag det som att vi inte har någon strategi för annat än våra egna byggnader samt att elen ingår i hyran för Uroxen. Stämmer det?

Om jag minns rätt, så skall avtalet om Uroxen omförhandlas i år vid halvårsskiftet. Stämmer det? Vore det isåfall inte bra att kunna förhandla sig till en hyra där inte elförbrukningen ingår och sedan försöka sätta in en drive att minska elförbrukningen? Isåfall ett bra sätt att både spara på miljön och kommunens ekonomi.

Jag kommer att väcka den här frågan igen vid ett kommande KSAU, men det vore bra om jag kunde få någon reaktion från er också och gärna så snart som möjligt.

Länk till info om Gröna hemsidor http://www.fatcow.com/green/

"I pengar sparar Västerås knappt tio procent på att outsourca IT-driften. Den stora vinsten gör man när utsläppen av koldioxid halveras till 12 ton per år.""

Förslag till kommunalt folkhälsomål samt förändring av KS reglemente

Följande förslag till förändring av Kommunstyrelsens reglemente har jag lämnat in för behandling i KSAU:

                                                                                                                                   1(2)

ELISABETH HOLMSTRAND GUSTAFSSON                                     FÖRSLAG

                                                                                                             2012-12-10

Områdena Trygghet och Folkhälsa i Kristinehamns kommunstyrelses reglemente

(KS 2011-10-14, KF 2011-09-29______________________________________________

Kristinehamns vision, mål och kvalitetsindikatorer

Ordet trygghet nämns i Kristinehamns kommuns vision. I kommunens övergripande mål, antaget 2010-06-16, står det också att Kristinehamn skall vara en trygg och säker kommun. Kvalitetsindikator 1, fastställd av KF, anger också att ”Den upplevda känslan av trygghet skall öka fram till och med år 2014”.  I mål 3 finns också ett trygghetsmål som formuleras: ”Kommunens invånare ska kunna bo i attraktiva lägen och trygga miljöer.” Här finns dock ingen kvalitetsindikator gällande trygghet specifikt formulerad. I mål 6, som handlar om jämställdhet och mångfald, finns i kvalitetsindikator nr 1 skrivningen att ”Den upplevda känslan av trygghet ska öka för kvinnor och män fram till och med år 2014.” Ett trygghetsmål som gäller barn saknas dock.

Kommunstyrelsens reglemente

”Trygghet” nämns inte i KS reglemente, antaget 2011-10-14, § 1. Där står det under rubriken ”Övergripande ledning och styrning” att Kommunstyrelsen skall ägna särskild uppmärksamhet åt att kommunens mål avseende bl a folkhälsan uppfylls, men ingenting om att kommunens mål avseende trygghet uppfylls.

Det som vid sidan av folkhälsa kommunstyrelsen skall ägna särskild uppmärksamhet åt är att kommunens mål avseende engagemang, inflytande, att vara en attraktiv kommun, jämställdhet, integration och mångfald, barn och ungdom samt natur och miljö uppfylls. Målen på dessa områden är därmed klassade som viktigare än att uppfylla målsättningen att den upplevda känslan av trygghet ska öka fram till och med år 2014.

Att från KS håll ägna särskilt uppmärksamhet åt att kommunens mål avseende folkhälsan uppfylls, låter sig heller inte så lätt göras, då inget kommunalt folkhälsomål med tillhörande kvalitetsindikatorer finns formulerat. Detta gäller även områdena barn och ungdom, natur samt integration.

Trygghets- och folkhälsomål

Man kan invända att man uppnår större trygghet genom att arbeta för uppnående av de övriga målen, men då förbiser man isåfall de specifika frågor som hänger samman med trygghet och som inte med automatik ryms under de övriga frågor kommunstyrelsen skall ägna särskild uppmärksamhet åt. Exempel på sådana frågor kan vara samverkansavtal mellan polisen och kommunen, ANDT-frågor (alkohol, narkotika, tobak, dopning, spel), skadliga beteenden som drabbar både ungdomar och vuxna, krogmiljö, våld i nära relationer, fältassistenter under högriskhelger etc.

Ett minskat bruk av alkohol och tobak, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande är hur målsättningen för arbete med ANDT-frågorna (nr 11 av de övergripande nationella målen för folkhälsa) formuleras av Folkhälsoinstitutet. I proposition 2007/08:110 poängteras också bl a kommunernas viktiga roll inom folkhälsoarbetet.

                                                                                                                                   2(2)

ELISABETH HOLMSTRAND GUSTAFSSON                                     FÖRSLAG

                                                                                           2012-12-10

Under underrubriken till § 1, ”I kommunstyrelsens lednings- och styrfunktion ligger att leda och samordna bl a” nämns inte heller vare sig trygghet eller folkhälsa särskilt, men bl a att ”leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrning av hela den kommunala verksamheten” samt ”övervaka att de av

fullmäktige fastställda målen […] efterlevs […]”, Detta torde inkludera det kommunala trygghetsmålet, eftersom ett sådant mål finns, tillika en kvalitetsindikator, men inte något folkhälsomål, då fullmäktige inte fastställt något sådant.

Eftersom det övergripande trygghetsmålet är ett effektmål / resultatmål, så kan man naturligtvis övervaka att målet efterlevs. Dock kan man knappast ”övervaka” hur detta mål skall uppnås;  dvs i fallet trygghet att den upplevda känslan av trygghet ska öka fram till och med år 2014. Detta mål kan man endast aktivt arbeta för att uppnå, vilket ytterligare understryker vikten av att trygghetsmålet finns med bland de frågor KS skall ägna särskild uppmärksamhet åt vad gäller måluppfyllelse.

Under nästa underrubrik ”Kommunstyrelsen ska vidare med uppmärksamhet följa” saknas såväl folkhälso- som trygghetsperspektivet.

Remissen sammanslagning av Handikapp- och Trygghets- och Folkhälsorådet

I remissen Uppdrag: Sammanslagning av Handikapp- och Trygghets- och Folkhälsorådet, tjänsteskrivelse 2012-06-21, återges bl a de framgångsfaktorer som visas på i en utvärdering gjord vid Karlstads universitet av två av de större satsningar som gjorts i Värmland, nämligen Värmlands Ansvar och Småkommuners förebyggande arbete mot narkotika och alkoholskador. Bland dessa framgångfaktorer nämns bl a att uppdragsgivare efterfrågar regelbundna lägesrapporter. Jag kan konstatera att lägesrapporter inom områdena trygghet och folkhälsa sällan eller aldrig efterfrågas av Kommunstyrelsen i Kristinehamn.

I samma remiss står det att Trygghets- och Folkhälsorådet har ett otydligt uppdrag. Trygghets- och Folkhälsorådet ligger organisatoriskt under Kommunstyrelsen. För att tydliggöra rådets uppdrag, är det viktigt att Kommunstyrelsen ägnar särskild uppmärksamhet åt både folkhälso- och trygghetsarbetet. Detta bör därmed framgå i Kommunstyrelsens reglemente.

Med anledning av ovan beskrivna brister och diskrepanser i Kommunstyrelsens reglemente, yrkar jag att KSAU föreslår

att kommunstyrelsen uppdrar till kommunledningsförvaltningen att arbeta fram ett förslag till kommunalt folkhälsomål för Kristinehamns kommun med tillhörande kvalitetsindikator / -indikatorer

att  kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ’trygghet’ förs in som ett av de områden under §1, ”Övergripande ledning och styrning”, i kommunstyrelsens reglemente som ett av de områden Kommunstyrelsen skall ägna särskild uppmärksamhet åt.

Bengt Olssons skulptur - kritik från KKO

Jaha, så blev det då som jag förmodade: Kommunen har enligt Konkurrenskommissionen brutit mot Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) gällande beslut om inköp av skulptur av Bengt Olsson. Konkurrenskommissionen ger därför i sin slutliga bedömning kommunen kritik.

Dagens pressmeddelande kan du läsa här.

Du kan läsa mitt tidigare inlägg beträffande beslut i denna fråga, klicka här.

Demokratiskt dilemma

I dagarna har kommunstyrelsens ordförande (S) uttalat att han inte vet om han talar med mig eller partiet i olika frågor, vilket har återgivits i media.

När det gäller de frågor vi kommit överens om i vår 180-punktsplattform, torde det inte råda någon tvekan, eftersom det är en gemensam uppgörelse mellan S, V och MP. Eftersom hela vårt 75-punktsprogram här i MP Kristinehamn är införlivat i denna uppgörelse, borde det inte råda någon tvekan om att jag även driver samma politik som MP lokalt. När det gäller frågor som inte ligger inom ramen för denna överenskommelse, så kan man säga att man vill att jag har förankrat alla frågor i MP Kristinehamn och att mina samarbetspartners skall veta att så är fallet.

Då undrar jag i hur många frågor man vet detta i något parti alls. Om jag tar det parti jag tillhör och företräder, Miljöpartiet, så är det så att styrelsen inte har någon delegation på att ta beslut i politiska frågor, utan högsta beslutande organ är medlemsmötet.

Möjligen kan det ske på något som vi kallat KNÄ-möten (Kommunfullmäktige-, kommunstyrelse-, KSAU- och nämndledamotsmöten). Dock har inget protokoll förts på det enda KNÄ-möte vi hittills hållit sedan vi kommit i majoritetsposition tillsammans med S och V.

På de förmöten vi har före KSAU och KF (vi har inga före KS), har vi heller inte fört några protokoll och så görs inte heller på förmötena med S och V, utan det är muntliga överenskommelser.

Eftersom debatt förekommer på mötena (KSAU, KS och KF), kan ibland fakta komma i dagen som man inte kände till före mötet. Yrkanden kan även läggas. Det är tydligt att medlemmarna inom i stort sett alla partier sinsemellan röstar olika; möjligen med undantag av FP. Till och med moderaterna röstade olika sinsemellan i skolfrågan och Christian Sundby var ensam i sitt parti (M) om att stödja sitt eget yrkande om skola i söder (jag med flera stödde det dock).

Om man skall ta ett ärendes gång i kommunen, så kan det vara så att det först väckts i en nämnd. Ibland behandlas ärendena i nämnden och går inte vidare, som i Miljö- och Byggnadsnämnden, där vi har en miljöpartistisk ordförande. Även om hon och jag skulle ha träffats innan för att diskutera en fråga, så är det mindre troligt att frågan varit uppe på ett medlemsmöte för avgörande. Inga förmöten med bara MP hålls heller före nämndernas möten, utan bara med S och V.

Således kan nämndledamöterna rösta som de vill, utan hänsyn till vad andra Miljöpartister tycker och tänker. Mig veterligen har bara två politiska frågor någonsin sedan den här mandatperiodens början varit uppe för diskussion på ett medlemsmöte i Miljöpartiet, nämligen förslaget till omorganisation av skolan samt vindkraft och då på ett möte om vindkraft i allmänhet.

Därmed har nämndledamöterna ganska stor makt att styra frågan framgent, i den mån frågan går vidare till KS och ibland även till KF. De har alltså makt att ange färdriktningen, utan att behöva förankra frågan i förväg i partiet. Ingen har heller hittills krävt att nämndledamöterna eller vår enda nämndordförande skall ha förankrat de frågor de beslutar om i förväg i partiet.

Frågan är helt annorlunda när det gäller mig, som är kommunalråd och ledamot i Kommunstyrelsen. Här förutsätts det att jag skall ha förankrat alla frågor i partiet. I mitt stilla sinne undrar jag hur många frågor av alla frågor som det beslutas om i kommunen som i förväg har förankrats bland alla medlemmarna i S och V - innan de beslutas om i något forum eller innan de väcks som ärende?

När det gäller KF, så hamnar en del frågor slutligen där. Enligt kommunallagen skall mål och riktlinjer för kommunens verksamhet, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor, nämndernas organisation och verksamhetsformer, val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar, val av revisorer, grunderna för ekonomiska förmåner, årsredovisning och ansvarsfrihet, folkomröstningar samt i andra frågor tas i Kommunfullmäktige.

Kommunstyrelsen å sin sida skall leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter, ha uppsikt över nämnderna, kommunala bolag m m samt följa de frågor som kan inverka på kommunens ekonomi.

Vidare skall styrelsen hos fullmäktige, nämnder m m göra de framställningar som behövs samt bereda eller yttra sig i ärenden som skall handläggas i fullmäktige, ha hand om den ekonomiska förvaltningen, verkställa fullmäktiges beslut samt fullgöra de uppdrag den givits av fullmäktige.

Om vi nu som exempel på "yttra sig i ärenden som skall handläggas i fullmäktige" tar skolfrågan, som innebär en sexårig satsning om 350 mkr, så skulle alltså styrelsen yttra sig här, eftersom det är en viktig ekonomisk fråga. Dessförinnan hade skolnämnden yttrat sig (jag fick f ö ta emot vidaresänd kritik mot hanteringen från en tjänsteman som vill vara anonym, men som menade att tjänstemän på dennes / dennas förvaltning ansåg att frågan skulle ha varit uppe i fler nämnder och förvaltningar, eftersom den berör många aspekter).

Om man nu också tar exemplet jag, som är den enda av oss två MP-ledamöter i fullmäktige som också sitter i kommunstyrelsen, så är frågan om jag i Kommunstyrelsen skall agera på ett annat sätt än jag kommer att göra i fullmäktige, som direktvald. Är jag röstande kommunalråd i Kommunstyrelsen, partirepresentant i största allmänhet eller är jag i dessa frågor direktvald Kommunfullmäktigeledamot, som rimligen bör rösta ungefär lika i kommunstyrelsen som i kommunfullmäktige i dessa frågor som går vidare för beslut i KF?

Det är ju konstigt om man röstar på ett sätt i det förberedande organet KS än man avser att göra i det beslutande organet KF. Annorlunda är det om frågan är en fråga som slutgiltigt skall avgöras i Kommunstyrelsen.

Skillnaden jag vill peka på här är att man som direktvald ledamot i fullmäktige exempelvis kan ha gått till val på frågor som strider mot partiprogrammet, om man deklarerat avvikelserna innan man blev vald (jag har inte gjort det, men det är i MP möjligt att göra det och därmed t ex fånga upp en falang i partiet och få röster från den), men även om man inte gjort det, så sitter man inte där som kommunalråd eller KS-ledamot, utan som direktvald ledamot för sitt parti. Här uppstår dilemmat.

I frågor som avgörs slutgiltigt i KS är det naturligt att man röstar som kommunalråd. I frågor som inte slutgiltigt kommer att avgöras i KS är det istället enligt min mening lika naturligt att man röstar så som man ämnar göra i KF som direktvald. Sägas kan f ö att jag, oavsett ärendets art och om det avgjorts i KS eller KF hittills i mitt röstande inte brutit mot någon punkt i vår gemensamma 180-punktsplattform (S, V, MP) och inte heller mot MP:s kommunprogram.

Som kommunstyrelserepresentant är man indirekt vald som representant för partiet och har därmed mindre möjlighet att avvika från partiets åsikt. Dock är alltså frågan om man i KS skall rösta som man kommer att göra i KF, eller om man i KF måste rösta som man gjorde i KS i de fall frågorna kommer att behandlas i båda fora.....

I mitt fall dels skrev jag, när beslutsförslag till KF i skolfrågan skulle beslutas om i KS , dels lämnade in yrkanden i utsatt tid, dvs de lämnades in den 27 maj (uppmaning från KS ordförande att lämna in yrkanden senast den 27 maj kom den 23 maj). Jag skickade yrkandena till alla "inblandade", dvs ordinarie och ersättare i KF, ersättare i KS, samt ordinarie och ersättare i skolnämnden. Jag fick yrkandena OK:ade från den andra ordinarie ledamoten i KF, som också är ersättare i skolnämnden (vi kom för övrigt i slutändan att rösta i stort sett identiskt i KF). Övriga hörde inte av sig.

P g a att jag i ett av yrkandena efterfrågat en konsekvensbeskrivning, vilken visade sig finnas (jag fick beskedet om detta dagen före KS) och som jag därmed kunde läsa samma morgon som KS-mötet, kände jag mig föranledd att skriva några ytterligare yrkanden samma morgon. Dessa skickades ut till ovan nämnda grupp samt till några flera, bl a MP-styrelsens sammankallande.

Även om jag och andra partiers ledamöter skulle ha skrivit yrkandena samma dag som uppmaningen kom om att inkomma med dem senast den 27 maj, dvs den 23 maj, och alla yrkanden hade skickats ut för kännedom till andra partier (inga yrkanden skickades ut för kännedom till andra partier och tillhandahölls inte heller skriftligt på KS-mötet), så hade inte vårt parti hunnit behandla våra eller andra partiers yrkanden före KS-mötet den 31 maj enligt våra interna regler i MP; dvs på ett medlemsmöte som sammankallats minst två veckor före mötet. Det är ju nämligen bara åtta dagar mellan den 23 och 31 maj.

Som jag ser det, är det inte så enkelt att det bara är en person måste ändra på sig för att ett riktigt demokratiskt samarbete skall komma till stånd i kommunen! Fort och fel, brukar det heta....

Hela Sverige Skall Leva

Inser att det denna gång gått mer än en månad, sedan den 16 maj, då jag senast redogjorde för de viktigaste händelserna inom ramen för mitt kommunalrådsuppdrag.

Något jag skulle vilja kolla upp, med anledning av de överklaganden som görs mot ett antal av kommunen fattade beslut (i Nacka kommun överklagas alla detaljplaner, har jag fått uppgift om), är om de kommuner som har kommunala bygderåd, ett hundratal, får färre överklaganden.

I februari hade jag ett möte med Örebro läns representant för Hela Sverige Ska Leva, HSSL, Sivert Gustafsson. Dessvärre kunde ingen mer än jag närvara på mötet, vilket var synd, då en landsbygdsplan är på gång i kommunen, där Peter Eskebrink är den huvudansvarige tjänstemannen.
Här finns massor av kunskap att få och naturligtvis borde man ha gjort ordentliga ortsanalyser innan man klubbade skolutredningen! Sivert Gustafsson berättade bl a att man förutom ett länskansli i Stockholm, som stödjer de ca 5 000 lokala grupperna (lokala byalag, bygdegårdsföreningar, idrottsföreningar etc som verkar för att bygden utvecklas) har 24 länsbygderåd och 100 kommunbygderåd. De sistnämnda består av politiker, tjänstemän, byalag, småföretag osv som arbetar med bl a översiktsplaner.

Kommunbygderåden utgör en plattform för informationsutbyte och träffas innan tjänstemännen sätter igång projekt och de fungerar också som "Early Warning Systems". I "Årets landsbygdskommun", Kalmar, har man gjort s k ortsanalyser. Läs mer om kommunbygderåd här.

Andra kommuner som fått pris är Växjö (2010), Herrljunga och Skellefteå. Gemensamt för kommunerna är att man ser till hela kommunen. Nora och Ljusnarsberg är andra exempel på kommuner som har bra fungerande kommunbygderåd som träffas 5 ggr / år. Vad man gör är att man förklarar orten utifrån platsen, livsmiljön och rollen i ett regionalt sammanhang, identifierar förutsättningar och utvecklingsmöjligheter, resurser m m.

I Ljusnarsberg ambulerar man mellan de olika orterna och dagordningen för nästa gång sätts av ordf i det bygderåd där man ska vara nästa gång. I Vansbro eller Gagnef (Mockfjärd) är det kommunbygderådet som också fördelar föreningsbidragen.

Något som kommunbygderåden tar fram är lokala utvecklingsplaner. På länsstyrelsens hemsida finns landsbygdsprogrammets åtgärder angivna, rörande t ex statens flykt från landsbygden (Posten, Apoteket m m).

De övergripande målen i landsbygdsprogrammet, som började gälla 2007, är att:

•förbättra konkurrenskraften och tillväxten i jord- och skogsbruket, inklusive rennäringen, och på så sätt öka sysselsättningen på landsbygden
•ytterligare miljöanpassa det svenska jordbruket, bevara det öppna landskapet och en mångfald av växt- och djurarter
•utveckla en varierad företagsverksamhet och därigenom göra det lättare att leva och arbeta på landsbygden.

Här kan du läsa om ortsanalysen i Kalmar. Exempel på ortsanalys för Ljungbyholm i Kalmar kommun, finns att läsa här. Saxat ur analysen:

"Ljungbyholm som ort är historiskt sett starkt förankrad. Platsen är befolkad sedan stenåldern. Det finns ett rikt kulturarv som stärker den lokala identiteten."

I Visnums Kil finns det människor som säger att de återigen känner sig kränkta när den sista skolan nu ska läggas ner. Kränkta, alltså, liksom man gjorde bl a när de nitton gatlyktorna togs bort för några år sedan och flyttades in till Kristinehamn; gatlyktor som i vissa fall lyst upp skolbarnens påstigningsplatser (busskurar saknas såvitt jag vet överallt utom i Nybble).

Det är viktigt att ta reda på hur denna känsla av kränkthet uppstår och vad den kan få för verkan. Bottnar den helt enkelt i att man känner sig bortglömd, överkörd och nonchalerad av kommunen?

Visnums Kil är i likhet med Ljungbyholm en gammal kulturbygd med bl a mängder av järnåldersgravar. De gamla gårdsnamnen har i många fall funnits ända sedan 1300-talet. Många som bor i Visnum och Visnums Kil idag har också sina rötter i bygden sedan många generationer tillbaka.

Dags för kommunen att stiga ur sin i mitt tycke något snäva tillväxtanalys och vidga den till att ta med hela landsbygdens potential i denna! Att visionen till 2015 (tagen 2003) att vi skall vara en kommun som attraherar barnfamiljer och småföretagare, måste gälla hela kommunen!

Här kan du också läsa om HSSL:s projekt Barn på landsbygden, där barn 2 - 16 år får komma till tals.

Bakluckeloppis och skoldiskussioner

Bakluckeloppis på skolgården i Nybble den 7 maj. Min cykel i nedre vänstra hörnet - ja, jag cyklar faktiskt ofta härute!

Oj, vad tiden går! En hel månad sedan jag skrev sist, men så har det också varit skolutrednings- och budgetdiskussioner både i kommunen och internt i partiet.

Dagarna har helt enkelt varit späckade med ekonomiutskott och andra möten inkl kvällsmöten - jag får helt glömma det där med att halvtidsarvodering i bästa fall skulle kunna motsvara halvtid....snarare har det i snitt varit mer än heltid sedan jag började som kommunalråd.

Sedan förväntas man ställa upp på ett antal jippon på helgerna. Härifrån går det dock ingen buss på helgerna, trots att busskortet kostar lika mycket som för dem i innerstan eller dem som kan pendla 7 dagar / vecka. Detta kan ju vara en förklaring till varför folk inte är beredda att lägga ut 965 kr / månad på ett busskort (enkel resa kostar ca 57 kr, har jag för mig), även om jag gör det - särskilt inte som det dessutom är glesa turer.

När jag flyttade hit 2002 fanns det helgtrafik hit, men i och med att vi beslutade i KF om att anslå några miljoner till utökade pendlingsmöjligheter i öst-västlig riktning mellan Karlskoga och Karlstad (varje timme), sade Värmlandstrafik upp avtalet med SWEBUS Express, som då kom att lyda under lagen om långfärdsbussar, vilken säger att man inte får ta upp och släppa av passagerare i samma län.....

Hela landsbygden söder om Kristinehamn (Visnum inkl Bäckhammar, Visnums Kil och Rudskoga) eller ca 2100 invånare blev därmed utan bussförbindelse på lördagar och ca 3 500 invånare, inkl Björneborg, blev utan bussförbindelse på söndagar (som i o f s måste ta sig till 26:an för att kunna nyttja denna buss).

Vill Kristinehamns tätortsbor verkligen ha in alla dessa bilburna landsortsbor (inte alla landsortsbor har bil, dock - det finns många pensionärer, bl a) när det är ett jippo i Kristinehamn på helgen? Nej, jag kommer att försöka ändra på tingens ordning när det gäller detta, så att vi åtminstone får anropsstyrda turer på helgerna här nere.

Vad gäller Ölme, så har de ändå E18 som går tvärs igenom Ölme med buss 500 som trafikerar Karlstad-Kristinehamn-Karlskoga. Närmaste tågstation är för övrigt för oss också Kristinehamn, Degerfors eller Laxå. I Ölme har man Väse för regionaltågen och i övrigt Kristinehamn eller Karlstad.

Vore även trevligt om det blev lite mer rättvisa i de skattefinansierade jippona och var de förläggs i kommunen. Många av oss här nere inkl jag själv odlar också och har allt annat än jippon att tänka på i dessa tider. Just nu är det tid för att sätta, plantera och så och vad skall man använda för tid till detta annat än helgerna, när kvällmötena som pågår till 19 eller 20 gör att man får vänta på anropsstyrd trafik till kl 21.05 och är hemma kvart i tio på vardagskvällen? Några dagar har jag tagit bilen för att just slippa vänta till kl 21.06 (kör f ö på E85).

Man får helt enkelt välja vad man gör på sin lediga tid. För min del har det på helgerna sedan jag skrev sist även blivit besök av son med flickvän från Göteborg, min dotter med barn från Uppsala, Uppsalabesök hos min dotter på Valborg och min särbo, numera i Stockholm, här de andra helgerna.

Dock har jag faktiskt hunnit med ett jippo - bakluckeloppisen i Nybble förra helgen. Fick då på den gamla skolgården i Nybble möljighet till lite samtal med aktiva i Nybble Intresseförening. Naturligtvis vill de ha skola i Nybble.

Det är rätt märkligt med skolutredningens förslag: Vissa elever kommer i och med förslaget att få över 3 mil enkel resa oavsett om de åker till de föreslagna skolorna i Rudskoga, Björneborg eller Kristinehamn. 2008 var det bara 163 barn i klass 1 - 7, eller 7 - 12 år, som reste mellan 3 och 4 mil till skolan i hela Sverige (vilket i Tillväxtanalys utredning kallas för riktigt lång väg) och då företrädesvis i Norr- och Västerbotten samt Jämtlands inland. 70 barn i Sverige i den åldern reste mer än 4 mil. Siffran för barn som reste mellan 3 och 4 mil minskade från 203 barn 2002 till 163 barn 2008. Läs siffrorna på sidan 79 i den här rapporten.

I Kristinehamn vill somliga sätta 6-åringar på den resan - på delvis krokiga f d kostigar, som ofta är glashala på vintern och gropiga och leriga på våren, varför det då ibland bara går att köra 40 - 50 km / på dem.

Idag reser för övrigt redan enligt uppgift barn med Downs syndrom från Rudskoga; detta enligt uppgift från en ortsbo i Rudskoga och p g a att de inte kan ta emot dem i Grunnebacka. Det tycks tydligen behövas särskoleklass i södra kommundelen!

Den enda skolplacering dit ingen elev får längre än 2 mil enkel resa, oavsett om eleven kommer från Rudskoga (längst bort mot Mo), Visnums Kil eller Visnum inkl Bäckhammar, är Nybble..........Barnunderlaget räcker även om det blir F-3-skola resp friskola i Grunnebacka. En skola som är bra belägen genererar också inflyttning, visar studier. Så har även skett i Ölme, sedan Ölmeskolan tillkom, enligt lokala politiker.

Så - kommer det att tas någon notis om reslängden när beslut i skolfrågan skall tas i juni? Det återstår att se!