Heureka!

På senaste KS-mötet (mitt sista), sa Bjarne Olsson att han inte vill att Jakobsbergsskolan rivs, utan att huset ska få finnas kvar. Det var en markering. Vi får se om det håller mandatperioden ut!

Politiken och effekten av översvämningarna

Varnan idag med tillflöde från omgivande torg och gator.

Om Kristinehamn inte har den beredskap i infrastrukturen man hade kunnat åstadkomma under mandatperioden för att mildra effekterna av ett regn i klass med det senaste regnvädret i Kristinehamn med omnejd, så bär enligt min mening Socialdemokraterna och Vänsterpartiet det fulla ansvaret för att detta inte åstadkommits.

Jag har påtalat vikten av både blå- och grönstrukturplan (ett arbete med grönstrukturplan har tidigare under alliansens styre påbörjats genom att KS då anslog 100 t kr till detta arbete, men slutförde det av någon anledning inte) i många olika sammanhang, deltagit på konferenser både på Karlstads universitet, CCC och med länsstyrelsen, m m m m.

Jag har även påtalat behovet av ett vattenråd för Varnan, risken för s ka hundraårsregn och av att upprätta / färdigställa en Grönstrukturplan, som också är en blåstrukturplan med beredskap för höga vattenflöden. Det handlar om allt från plantering av träd som har förmåga att snabbt suga upp mycket vatten och dräneringsytor i form av nedsänkta planteringar, små "våtmarker" i stadsmiljö, till upphöjda cykelbanor och framkomlighet. Dagvattensystemet är naturligtvis också en viktig del av det hela.

Likaså har jag i samtal med förre chefen för tekniska förvaltningen fått en redogörelse om vidtagna åtgärder vid det förra regnet i Kristinehamn vid nyåret 2000-2001 (vill jag minnas att det var, men det var innan jag kom tillbaka hit 2002).

Jag upplever dock att jag vad gäller S och V har talat för helt döva öron. De har som jag ser det bara tittat på vad som händer om Vänern svämmar över och där hårt tillsammans med Åke Thörnesjö (M) via kommunstyrelsen och som (vad gäller den sistnämnde) observatörer i Kommuner i Samverkan om Vänerns Vattenreglering krävt att staten skall ta det fulla ekonomiska ansvaret; att inget preventivt arbete egentligen skall behöva ligga på kommunerna runt Vänern  ö h t.

Ingen annan har drivit på detta planeringsarbete heller - inte ens i sammanhanget ansvariga tjänstemän har tyckt att en sådan plan varit prioriterad alternativt menat att vi redan har en. Till Länsstyrelsen har vi dock uppgivit att vi påbörjat en men inte slutfört den, vilket stämmer bättre med min uppfattning. Olika anställda säger alltså olika saker.

En f d tjänsteman har dock så sent som i år sagt till mig att vi har en grönstrukturplan - i översiktsplanen. Översiktsplanen är dock inte aktualitetsprövad, vilket strider mot Plan- och Bygglagen, PBL, som säger att en översiktsplan skall aktualitetsprövas varje mandatperiod. Vår översiktsplan arbetades fram 2004.

Efter det har fördjupade översiktsplaner tillkommit för vissa områden, men planen i sin helhet har inte aktualitetsprövats. Sedan ÖP antogs har också andra lagar förändrats och utredningar gjorts, som Stigande vatten och Klimat- och Sårbarhetsutredningen.

Det är t o m så att S (Bjarne Olsson) och V (Anne-Marie Wallouch) på KSAU försökte hindra mig från att lyfta frågan om upprättande av Grönstrukturplan som ett politiskt initiativ. Alliansen räddade mig dock. Vad beslutet sedan blev, återkommer jag om. Läs gärna

 Maktmissbruk av Bjarne Olsson

Grönstrukturplan för Kristinehamn

Läs mer här om

Miljömålet God bebyggd miljö, delmålet Planering Grönstruktur och Vattenområden

Förslag till kommunalt folkhälsomål samt förändring av KS reglemente

Följande förslag till förändring av Kommunstyrelsens reglemente har jag lämnat in för behandling i KSAU:

                                                                                                                                   1(2)

ELISABETH HOLMSTRAND GUSTAFSSON                                     FÖRSLAG

                                                                                                             2012-12-10

Områdena Trygghet och Folkhälsa i Kristinehamns kommunstyrelses reglemente

(KS 2011-10-14, KF 2011-09-29______________________________________________

Kristinehamns vision, mål och kvalitetsindikatorer

Ordet trygghet nämns i Kristinehamns kommuns vision. I kommunens övergripande mål, antaget 2010-06-16, står det också att Kristinehamn skall vara en trygg och säker kommun. Kvalitetsindikator 1, fastställd av KF, anger också att ”Den upplevda känslan av trygghet skall öka fram till och med år 2014”.  I mål 3 finns också ett trygghetsmål som formuleras: ”Kommunens invånare ska kunna bo i attraktiva lägen och trygga miljöer.” Här finns dock ingen kvalitetsindikator gällande trygghet specifikt formulerad. I mål 6, som handlar om jämställdhet och mångfald, finns i kvalitetsindikator nr 1 skrivningen att ”Den upplevda känslan av trygghet ska öka för kvinnor och män fram till och med år 2014.” Ett trygghetsmål som gäller barn saknas dock.

Kommunstyrelsens reglemente

”Trygghet” nämns inte i KS reglemente, antaget 2011-10-14, § 1. Där står det under rubriken ”Övergripande ledning och styrning” att Kommunstyrelsen skall ägna särskild uppmärksamhet åt att kommunens mål avseende bl a folkhälsan uppfylls, men ingenting om att kommunens mål avseende trygghet uppfylls.

Det som vid sidan av folkhälsa kommunstyrelsen skall ägna särskild uppmärksamhet åt är att kommunens mål avseende engagemang, inflytande, att vara en attraktiv kommun, jämställdhet, integration och mångfald, barn och ungdom samt natur och miljö uppfylls. Målen på dessa områden är därmed klassade som viktigare än att uppfylla målsättningen att den upplevda känslan av trygghet ska öka fram till och med år 2014.

Att från KS håll ägna särskilt uppmärksamhet åt att kommunens mål avseende folkhälsan uppfylls, låter sig heller inte så lätt göras, då inget kommunalt folkhälsomål med tillhörande kvalitetsindikatorer finns formulerat. Detta gäller även områdena barn och ungdom, natur samt integration.

Trygghets- och folkhälsomål

Man kan invända att man uppnår större trygghet genom att arbeta för uppnående av de övriga målen, men då förbiser man isåfall de specifika frågor som hänger samman med trygghet och som inte med automatik ryms under de övriga frågor kommunstyrelsen skall ägna särskild uppmärksamhet åt. Exempel på sådana frågor kan vara samverkansavtal mellan polisen och kommunen, ANDT-frågor (alkohol, narkotika, tobak, dopning, spel), skadliga beteenden som drabbar både ungdomar och vuxna, krogmiljö, våld i nära relationer, fältassistenter under högriskhelger etc.

Ett minskat bruk av alkohol och tobak, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande är hur målsättningen för arbete med ANDT-frågorna (nr 11 av de övergripande nationella målen för folkhälsa) formuleras av Folkhälsoinstitutet. I proposition 2007/08:110 poängteras också bl a kommunernas viktiga roll inom folkhälsoarbetet.

                                                                                                                                   2(2)

ELISABETH HOLMSTRAND GUSTAFSSON                                     FÖRSLAG

                                                                                           2012-12-10

Under underrubriken till § 1, ”I kommunstyrelsens lednings- och styrfunktion ligger att leda och samordna bl a” nämns inte heller vare sig trygghet eller folkhälsa särskilt, men bl a att ”leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrning av hela den kommunala verksamheten” samt ”övervaka att de av

fullmäktige fastställda målen […] efterlevs […]”, Detta torde inkludera det kommunala trygghetsmålet, eftersom ett sådant mål finns, tillika en kvalitetsindikator, men inte något folkhälsomål, då fullmäktige inte fastställt något sådant.

Eftersom det övergripande trygghetsmålet är ett effektmål / resultatmål, så kan man naturligtvis övervaka att målet efterlevs. Dock kan man knappast ”övervaka” hur detta mål skall uppnås;  dvs i fallet trygghet att den upplevda känslan av trygghet ska öka fram till och med år 2014. Detta mål kan man endast aktivt arbeta för att uppnå, vilket ytterligare understryker vikten av att trygghetsmålet finns med bland de frågor KS skall ägna särskild uppmärksamhet åt vad gäller måluppfyllelse.

Under nästa underrubrik ”Kommunstyrelsen ska vidare med uppmärksamhet följa” saknas såväl folkhälso- som trygghetsperspektivet.

Remissen sammanslagning av Handikapp- och Trygghets- och Folkhälsorådet

I remissen Uppdrag: Sammanslagning av Handikapp- och Trygghets- och Folkhälsorådet, tjänsteskrivelse 2012-06-21, återges bl a de framgångsfaktorer som visas på i en utvärdering gjord vid Karlstads universitet av två av de större satsningar som gjorts i Värmland, nämligen Värmlands Ansvar och Småkommuners förebyggande arbete mot narkotika och alkoholskador. Bland dessa framgångfaktorer nämns bl a att uppdragsgivare efterfrågar regelbundna lägesrapporter. Jag kan konstatera att lägesrapporter inom områdena trygghet och folkhälsa sällan eller aldrig efterfrågas av Kommunstyrelsen i Kristinehamn.

I samma remiss står det att Trygghets- och Folkhälsorådet har ett otydligt uppdrag. Trygghets- och Folkhälsorådet ligger organisatoriskt under Kommunstyrelsen. För att tydliggöra rådets uppdrag, är det viktigt att Kommunstyrelsen ägnar särskild uppmärksamhet åt både folkhälso- och trygghetsarbetet. Detta bör därmed framgå i Kommunstyrelsens reglemente.

Med anledning av ovan beskrivna brister och diskrepanser i Kommunstyrelsens reglemente, yrkar jag att KSAU föreslår

att kommunstyrelsen uppdrar till kommunledningsförvaltningen att arbeta fram ett förslag till kommunalt folkhälsomål för Kristinehamns kommun med tillhörande kvalitetsindikator / -indikatorer

att  kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ’trygghet’ förs in som ett av de områden under §1, ”Övergripande ledning och styrning”, i kommunstyrelsens reglemente som ett av de områden Kommunstyrelsen skall ägna särskild uppmärksamhet åt.

Bengt Olssons skulptur - kritik från KKO

Jaha, så blev det då som jag förmodade: Kommunen har enligt Konkurrenskommissionen brutit mot Lagen om Offentlig Upphandling (LOU) gällande beslut om inköp av skulptur av Bengt Olsson. Konkurrenskommissionen ger därför i sin slutliga bedömning kommunen kritik.

Dagens pressmeddelande kan du läsa här.

Du kan läsa mitt tidigare inlägg beträffande beslut i denna fråga, klicka här.

Så tokigt det kan bli!

Ja, tänk, så tokigt det kan bli! Idag skriver NKP under rubriken "För ett år sedan" att relationen mellan kommunalråden är frostig och att S:s och V:s kommunalråd anklagar mig för att sprida oriktiga uppgifter och att jag anser att deras agerande bör utredas. Alltså för ett år sedan.

Det sista stämmer, förvisso, men nog var det jag som menade att de två nämnda kommunalråden spred oriktiga uppgifter i sitt brev. Revisionen kritiserade också att de skrivit under brevet med sina titlar "Kommunalråd". Brevet var inte heller adresserat till MP:s styrelse, som NKP idag uppger, utan till MP:s medlemmar, vilket stod högst upp på det dokument de båda kommunalråden skrivit under med sina egna namnteckningar samt som sagt tjänstetiteln Kommunalråd. Brevet diariefördes inte i kommunens diarium.

Det intressantaste var dock kanske att det egentligen var två mail från november 2011 från det ena kommunalrådet till en tillfällig sammankallande i MP-styrelsen, som denna tillfälliga sammankallande satte ihop till ett brev, som gick ut till medlemmarna den 1 advent. Detta vet jag, eftersom jag bad att få ut originalet. Eftersom det också var dessa två mail som var ihopsatta till ett brev, var brevet till en del i jag-form, men trots detta och trots att det till stor del innehöll svepande formuleringar och hörsägen, var det underskrivet av både S:s och V:s kommunalråd.

I det första mailet frågade den tillfälliga MP-sammankallanden kommunalrådet om han inte hade något negativt att berätta om mig. Avsikten var att utlåtandet skulle bli ett av breven till medlemmarna inför en omröstning, som kom att gå ut till medlemmarna den 1 advent (trevlig adventshälsning...!) När kommunalrådet tog upp sådant som härrörde från det höga tonläget i debatten om skolutredningen 7 - 8 månader tidigare, var inte den tillfälliga sammankallande nöjd, utan skrev ett mail tillbaka och frågade om det inte hade hänt något nyligen, alltså då i november. Man var uppenbarligen i akut behov av belägg för att läget var mycket allvarligt, som styrelsen uttryckte det i sitt brev till medlemmarna.

Uppenbarligen fick kommunalrådet klia sig i huvudet för att komma på något och svarade att, jo, för ca två veckor sedan hade han hört "om ett nytt utspel från hennes sida". Alltså från min sida. Det det handlade om, råkar jag veta vad det var, eftersom det var det enda som hände på hela hösten som hade kunnat göra någon i personalen lite sur: Jag hade frågat en person om vi kunde byta ut plastmuggarna vid receptionens vattenautomat mot pappersmuggar. Lugnt. Dock hade jag också på ett likaledes sakligt och ej ovänligt sätt informerat om vad det stod i Miljöbalken om produktvalsprincipen och skälighetsregeln; två av de allmänna hänsynsreglerna. Det kanske räckte för att göra någon som just köpt in ett stort lager plastmuggar lite sur eller stressad? Vad vet jag.

När en väninna sedan fick läsa brevet, som detta stycke om det nya "utspelet" från min sida, oaktat att det var underskrivet av båda kommunalråden alltså var skrivet i jag-form, menade hon att man, när man läste brevet, kunde tro att jag var någon som stod och skrek i korridoren och slängde glas i golvet.

Så var alltså inte fallet. Jag slängde inga glas, smällde inte i några dörrar, skrek inte mot någon och använde inga okvädningsord och hade inte så gjort på våren heller. Men det skulle ju vara något som nyligen inträffat för att kunna presentera för MP:s medlemmar vilken förfärlig person jag var just i detta nu. Ja, det var ju t o m så att NKP, som läste brevet till medlemmarna, frågade efter facket och Arbetsmiljöverket, om jag inte minns fel. Och uppmanade folk att skicka in SMS om mig. Det kändes som att media med ljus och lykta sökte efter det stora scoopet, den stora skandalen, som skulle avslöjas.

Nu är det ju faktiskt möjligt att de två kommunalråden även tyckte att jag spred oriktiga uppgifter. Om vad det isåfall skulle ha varit, vet jag dock inte.

Läsplattor, KF m m

P g a att jag gick ur Miljöpartiet för ett par veckor sedan, blev inte v 12 helt som vanligt och jag anmälde mig därför inte till näringslivsdagen den 27 mars före senaste anmälningsdag, som var den 20 mars. Därför deltog jag inte på näringslivsdagen tisdagen den 27 mars.
På onsdagen var det dags för extra KSAU om förslag till LTP (lokalt tillväxtprogram) 2012; ett möte Kalle Alexandersson förtjänstfullt höll i.

På kvällen var Kalle återigen medverkande, liksom Peter Sörensen, byggnadsvårdare från Karlstad, då Föreningen för Byggnadskultur hade årsmöte och även firade sitt 30-årsjubileum.

På torsdagen fick vi lära oss de nya läsplattorna. Det blir nog både plus och minus. Det stora pluset blir att man får dokumenten och sedan har dem kvar. Man kan m a o gå tillbaka till t ex Energiplanen när man väl fått den en gång.

Jag tog detta exempel p g a att jag fått just denna plan tre gånger.....kan delvis ha att göra med att vi i den vevan skiftade kommunsekreterare, då Linn kom tillbaka, och att hon var osäker på vilka som fått eller inte fått den tidigare men flera utskick av samma dokument skall alltså inte behövas framledes.

Minus kan vara att det inte går att anteckna några krumelurer, mer än att t ex sätta en ring runt ett större stycke eller markera t ex en rad. Men kanske kommer så småningom en uppdatering som gör detta möjligt? Det går att göra anteckningar, men då med hjälp av tangentbordet. En vanesak.

En annan brist - men där kommer en uppdatering i form av bladflikar att komma - är att man nu inte lätt hittar en bestämd sida, om man inte lagt till denna sida i 'bokmärken'.

I torsdags kväll hade vi Kommunfullmäktigemöte och det var första gången vi fick ta del av medborgarförslag, närmare bestämt fyra stycken: Bättre med parkeringsplatser vid stationen, skulpturgrupp Badande damer vid Varnan, tygkassar med Kristinehamns logotype och inköp av fastigheter. Det livade onekligen upp mötet! I synnerhet detta med tygkassar låter bra liksom tillräckligt med parkeringsplatser vid stationen. Badande damer skulle i och för sig säkerligen liva upp stadens centrum, men, ja, kulturnämnden får bestämma om den saken!

Fredagen ägnade jag bl a åt att göra ett utskick till alla ledamöter i Trygghets- och Folkhälsorådet och dess tjänstemannagrupp med anledning av rådets uppdrag till KS tisdagen den 3 april angående trygghetsläget i Kristinehamn

Nu har helgen gått och inläsning på läsplattan av dokumenten till tisdagens KS återstår!

Demokratiskt dilemma

I dagarna har kommunstyrelsens ordförande (S) uttalat att han inte vet om han talar med mig eller partiet i olika frågor, vilket har återgivits i media.

När det gäller de frågor vi kommit överens om i vår 180-punktsplattform, torde det inte råda någon tvekan, eftersom det är en gemensam uppgörelse mellan S, V och MP. Eftersom hela vårt 75-punktsprogram här i MP Kristinehamn är införlivat i denna uppgörelse, borde det inte råda någon tvekan om att jag även driver samma politik som MP lokalt. När det gäller frågor som inte ligger inom ramen för denna överenskommelse, så kan man säga att man vill att jag har förankrat alla frågor i MP Kristinehamn och att mina samarbetspartners skall veta att så är fallet.

Då undrar jag i hur många frågor man vet detta i något parti alls. Om jag tar det parti jag tillhör och företräder, Miljöpartiet, så är det så att styrelsen inte har någon delegation på att ta beslut i politiska frågor, utan högsta beslutande organ är medlemsmötet.

Möjligen kan det ske på något som vi kallat KNÄ-möten (Kommunfullmäktige-, kommunstyrelse-, KSAU- och nämndledamotsmöten). Dock har inget protokoll förts på det enda KNÄ-möte vi hittills hållit sedan vi kommit i majoritetsposition tillsammans med S och V.

På de förmöten vi har före KSAU och KF (vi har inga före KS), har vi heller inte fört några protokoll och så görs inte heller på förmötena med S och V, utan det är muntliga överenskommelser.

Eftersom debatt förekommer på mötena (KSAU, KS och KF), kan ibland fakta komma i dagen som man inte kände till före mötet. Yrkanden kan även läggas. Det är tydligt att medlemmarna inom i stort sett alla partier sinsemellan röstar olika; möjligen med undantag av FP. Till och med moderaterna röstade olika sinsemellan i skolfrågan och Christian Sundby var ensam i sitt parti (M) om att stödja sitt eget yrkande om skola i söder (jag med flera stödde det dock).

Om man skall ta ett ärendes gång i kommunen, så kan det vara så att det först väckts i en nämnd. Ibland behandlas ärendena i nämnden och går inte vidare, som i Miljö- och Byggnadsnämnden, där vi har en miljöpartistisk ordförande. Även om hon och jag skulle ha träffats innan för att diskutera en fråga, så är det mindre troligt att frågan varit uppe på ett medlemsmöte för avgörande. Inga förmöten med bara MP hålls heller före nämndernas möten, utan bara med S och V.

Således kan nämndledamöterna rösta som de vill, utan hänsyn till vad andra Miljöpartister tycker och tänker. Mig veterligen har bara två politiska frågor någonsin sedan den här mandatperiodens början varit uppe för diskussion på ett medlemsmöte i Miljöpartiet, nämligen förslaget till omorganisation av skolan samt vindkraft och då på ett möte om vindkraft i allmänhet.

Därmed har nämndledamöterna ganska stor makt att styra frågan framgent, i den mån frågan går vidare till KS och ibland även till KF. De har alltså makt att ange färdriktningen, utan att behöva förankra frågan i förväg i partiet. Ingen har heller hittills krävt att nämndledamöterna eller vår enda nämndordförande skall ha förankrat de frågor de beslutar om i förväg i partiet.

Frågan är helt annorlunda när det gäller mig, som är kommunalråd och ledamot i Kommunstyrelsen. Här förutsätts det att jag skall ha förankrat alla frågor i partiet. I mitt stilla sinne undrar jag hur många frågor av alla frågor som det beslutas om i kommunen som i förväg har förankrats bland alla medlemmarna i S och V - innan de beslutas om i något forum eller innan de väcks som ärende?

När det gäller KF, så hamnar en del frågor slutligen där. Enligt kommunallagen skall mål och riktlinjer för kommunens verksamhet, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor, nämndernas organisation och verksamhetsformer, val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar, val av revisorer, grunderna för ekonomiska förmåner, årsredovisning och ansvarsfrihet, folkomröstningar samt i andra frågor tas i Kommunfullmäktige.

Kommunstyrelsen å sin sida skall leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter, ha uppsikt över nämnderna, kommunala bolag m m samt följa de frågor som kan inverka på kommunens ekonomi.

Vidare skall styrelsen hos fullmäktige, nämnder m m göra de framställningar som behövs samt bereda eller yttra sig i ärenden som skall handläggas i fullmäktige, ha hand om den ekonomiska förvaltningen, verkställa fullmäktiges beslut samt fullgöra de uppdrag den givits av fullmäktige.

Om vi nu som exempel på "yttra sig i ärenden som skall handläggas i fullmäktige" tar skolfrågan, som innebär en sexårig satsning om 350 mkr, så skulle alltså styrelsen yttra sig här, eftersom det är en viktig ekonomisk fråga. Dessförinnan hade skolnämnden yttrat sig (jag fick f ö ta emot vidaresänd kritik mot hanteringen från en tjänsteman som vill vara anonym, men som menade att tjänstemän på dennes / dennas förvaltning ansåg att frågan skulle ha varit uppe i fler nämnder och förvaltningar, eftersom den berör många aspekter).

Om man nu också tar exemplet jag, som är den enda av oss två MP-ledamöter i fullmäktige som också sitter i kommunstyrelsen, så är frågan om jag i Kommunstyrelsen skall agera på ett annat sätt än jag kommer att göra i fullmäktige, som direktvald. Är jag röstande kommunalråd i Kommunstyrelsen, partirepresentant i största allmänhet eller är jag i dessa frågor direktvald Kommunfullmäktigeledamot, som rimligen bör rösta ungefär lika i kommunstyrelsen som i kommunfullmäktige i dessa frågor som går vidare för beslut i KF?

Det är ju konstigt om man röstar på ett sätt i det förberedande organet KS än man avser att göra i det beslutande organet KF. Annorlunda är det om frågan är en fråga som slutgiltigt skall avgöras i Kommunstyrelsen.

Skillnaden jag vill peka på här är att man som direktvald ledamot i fullmäktige exempelvis kan ha gått till val på frågor som strider mot partiprogrammet, om man deklarerat avvikelserna innan man blev vald (jag har inte gjort det, men det är i MP möjligt att göra det och därmed t ex fånga upp en falang i partiet och få röster från den), men även om man inte gjort det, så sitter man inte där som kommunalråd eller KS-ledamot, utan som direktvald ledamot för sitt parti. Här uppstår dilemmat.

I frågor som avgörs slutgiltigt i KS är det naturligt att man röstar som kommunalråd. I frågor som inte slutgiltigt kommer att avgöras i KS är det istället enligt min mening lika naturligt att man röstar så som man ämnar göra i KF som direktvald. Sägas kan f ö att jag, oavsett ärendets art och om det avgjorts i KS eller KF hittills i mitt röstande inte brutit mot någon punkt i vår gemensamma 180-punktsplattform (S, V, MP) och inte heller mot MP:s kommunprogram.

Som kommunstyrelserepresentant är man indirekt vald som representant för partiet och har därmed mindre möjlighet att avvika från partiets åsikt. Dock är alltså frågan om man i KS skall rösta som man kommer att göra i KF, eller om man i KF måste rösta som man gjorde i KS i de fall frågorna kommer att behandlas i båda fora.....

I mitt fall dels skrev jag, när beslutsförslag till KF i skolfrågan skulle beslutas om i KS , dels lämnade in yrkanden i utsatt tid, dvs de lämnades in den 27 maj (uppmaning från KS ordförande att lämna in yrkanden senast den 27 maj kom den 23 maj). Jag skickade yrkandena till alla "inblandade", dvs ordinarie och ersättare i KF, ersättare i KS, samt ordinarie och ersättare i skolnämnden. Jag fick yrkandena OK:ade från den andra ordinarie ledamoten i KF, som också är ersättare i skolnämnden (vi kom för övrigt i slutändan att rösta i stort sett identiskt i KF). Övriga hörde inte av sig.

P g a att jag i ett av yrkandena efterfrågat en konsekvensbeskrivning, vilken visade sig finnas (jag fick beskedet om detta dagen före KS) och som jag därmed kunde läsa samma morgon som KS-mötet, kände jag mig föranledd att skriva några ytterligare yrkanden samma morgon. Dessa skickades ut till ovan nämnda grupp samt till några flera, bl a MP-styrelsens sammankallande.

Även om jag och andra partiers ledamöter skulle ha skrivit yrkandena samma dag som uppmaningen kom om att inkomma med dem senast den 27 maj, dvs den 23 maj, och alla yrkanden hade skickats ut för kännedom till andra partier (inga yrkanden skickades ut för kännedom till andra partier och tillhandahölls inte heller skriftligt på KS-mötet), så hade inte vårt parti hunnit behandla våra eller andra partiers yrkanden före KS-mötet den 31 maj enligt våra interna regler i MP; dvs på ett medlemsmöte som sammankallats minst två veckor före mötet. Det är ju nämligen bara åtta dagar mellan den 23 och 31 maj.

Som jag ser det, är det inte så enkelt att det bara är en person måste ändra på sig för att ett riktigt demokratiskt samarbete skall komma till stånd i kommunen! Fort och fel, brukar det heta....

Friskvårdsvecka i maj, slutet för engångsmaterial? m m

Oj, vad fort tiden går - tio dagar sedan sist!

I tisdags hade vi KS-möte, i onsdags planeringsmöte. Med på planeringsmötena, som hålls en gång per månad, är K-råd, ordförandena i Miljö- och byggnadsnämnden samt Tekniska nämnden, chefen för kommunledningsförvaltningen, kommunchefen, ekonomichefen, fastighetschefen samt kommunsekreteraren. Där avhandlas det mesta som har med förvärv av mark, försäljningar m m att göra. Inga formella beslut tas dock på dessa möten.

På onsdagskvällen hade vi ett möte med den s k avfallsgruppen, där jag representerar MP. Få partier hade fått in synpunkter på det bildspel som Jan Mattsson gjort, från sina partier. MP var inget undantag! Dock blir det väldigt trevligt att äntligen komma igång med insamling av röt- och komposterbart avfall i Kristinehamns kommun. Vi diskuterade även hur många fack vi vill ha i sopbilen, och till en början tyckte vi att det kan räcka med två: En för röt- och komposterbart avfall och en för annat avfall.

På fredagen var det dags för ett gemensamt möte med Trygghets- och Folkhälsorådet, TFR, och dess tjänstemannagrupp, TFR-T. Vi beslutade bland annat att ha en friskvårsvecka i maj och tillsatte en projektgrupp. Kul och inspirerande, verkligen!!!

Rådets nästa möte blir i oktober, dit vi bl a har bjudit in Greger Wahlström.

Igår, måndag, hade vi ett planeringsmöte inför nästa KSAU och jag skrev igår kväll ett uppdrag om att konsekvens- och kostnadsbeskriva utfasning av engångsmaterial, samt ev besparingar genom detta. Syftet är givetvis bl a hushållning med våra ändliga resurser, färre transporter m m. Vi har också i vårt gemensamma program S, V, MP att ersätta buteljerat vatten med karaffvatten vid möten etc (i den mån sådant serveras), samt att få ett beslutsförslag i frågan.

Idag var jag i Hammarö och höll i ett möte med Kommuner i samverkan om Vänerns vattenreglering. Vi var ca 30 personer från ca 7 kommuner och från Sjöfartsverket, länsstyrelsen, en konsultfirma som tagit fram remissen "Stigande vatten", som är ute på remiss till oktober, samt från CCS på Karlstads universitet.

Samspråk i fikapausen mellan bl a planarkitekter från Kristinehamn.

Mikael Jern, MP:s kommunalråd i Hammarö, stod värd för mötet.

Representant för Sjöfartsverket (stående) föredrar ett ärende.

Idel KS

Att antalet leverantörer i kommunen bör minskas, att vi bör undvika oseriösa leverantörer som inte betalar skatt, att vi har ca 2000 leverantörer och 225 ramavtal, att antalet beställare bör minskas och att viktiga mail bör rapporteras in för diarieföring, var något av allt det vi fick oss till livs på förmiddagen.

Idag har nämligen hela dagen fokuserats på Kommunstyrelsen. På förmiddagen introduktion om Kommunstyrelsens ansvarsområden, kommunledningskontoret m m och på eftermiddagen först beredningsmöte med S och V och därefter Kommunstyrelsens arbetsutskott.

På arbetsutskottet kom kommunens yttranden upp över två ansökningar om laglighetsprövning av besluten rörande rivning av badhuset som tagits i fullmäktige. Eftersom jag var jävig, lämnade jag lokalen, då min begäran om laglighetsprövning behandlades.

Har fått reda på att den ingenjörsbyrå som under söker betongen.....nej, förresten, jag väntar lite med kommentarer tills undersökningarna är helt klara. Vi får alltså se vad det blir!

Nu har jag ett par timmar suttit och läst och besvarat mail och snart är det dags att åka hem. Kvällen blev sen igår efter vårt möte och det kan ju vara bra att hinna varva ner lite hemma också! Morgonen i morse blev lite väl brådstörtad och tog därför bilen istället för bussen....Vill helst undvika detta i fortsättningen!