Visar inlägg med etikett Trygghet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Trygghet. Visa alla inlägg

söndag 27 januari 2013

Förslag till kommunalt folkhälsomål samt förändring av KS reglemente

Följande förslag till förändring av Kommunstyrelsens reglemente har jag lämnat in för behandling i KSAU:



                                                                                                                                   1(2)
ELISABETH HOLMSTRAND GUSTAFSSON                                     FÖRSLAG

                                                                                                             2012-12-10




Områdena Trygghet och Folkhälsa i Kristinehamns kommunstyrelses reglemente
(KS 2011-10-14, KF 2011-09-29______________________________________________

Kristinehamns vision, mål och kvalitetsindikatorer
Ordet trygghet nämns i Kristinehamns kommuns vision. I kommunens övergripande mål, antaget 2010-06-16, står det också att Kristinehamn skall vara en trygg och säker kommun. Kvalitetsindikator 1, fastställd av KF, anger också att ”Den upplevda känslan av trygghet skall öka fram till och med år 2014”.  I mål 3 finns också ett trygghetsmål som formuleras: ”Kommunens invånare ska kunna bo i attraktiva lägen och trygga miljöer.” Här finns dock ingen kvalitetsindikator gällande trygghet specifikt formulerad. I mål 6, som handlar om jämställdhet och mångfald, finns i kvalitetsindikator nr 1 skrivningen att ”Den upplevda känslan av trygghet ska öka för kvinnor och män fram till och med år 2014.” Ett trygghetsmål som gäller barn saknas dock.

Kommunstyrelsens reglemente
”Trygghet” nämns inte i KS reglemente, antaget 2011-10-14, § 1. Där står det under rubriken ”Övergripande ledning och styrning” att Kommunstyrelsen skall ägna särskild uppmärksamhet åt att kommunens mål avseende bl a folkhälsan uppfylls, men ingenting om att kommunens mål avseende trygghet uppfylls.

Det som vid sidan av folkhälsa kommunstyrelsen skall ägna särskild uppmärksamhet åt är att kommunens mål avseende engagemang, inflytande, att vara en attraktiv kommun, jämställdhet, integration och mångfald, barn och ungdom samt natur och miljö uppfylls. Målen på dessa områden är därmed klassade som viktigare än att uppfylla målsättningen att den upplevda känslan av trygghet ska öka fram till och med år 2014.

Att från KS håll ägna särskilt uppmärksamhet åt att kommunens mål avseende folkhälsan uppfylls, låter sig heller inte så lätt göras, då inget kommunalt folkhälsomål med tillhörande kvalitetsindikatorer finns formulerat. Detta gäller även områdena barn och ungdom, natur samt integration.

Trygghets- och folkhälsomål
Man kan invända att man uppnår större trygghet genom att arbeta för uppnående av de övriga målen, men då förbiser man isåfall de specifika frågor som hänger samman med trygghet och som inte med automatik ryms under de övriga frågor kommunstyrelsen skall ägna särskild uppmärksamhet åt. Exempel på sådana frågor kan vara samverkansavtal mellan polisen och kommunen, ANDT-frågor (alkohol, narkotika, tobak, dopning, spel), skadliga beteenden som drabbar både ungdomar och vuxna, krogmiljö, våld i nära relationer, fältassistenter under högriskhelger etc.

Ett minskat bruk av alkohol och tobak, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande är hur målsättningen för arbete med ANDT-frågorna (nr 11 av de övergripande nationella målen för folkhälsa) formuleras av Folkhälsoinstitutet. I proposition 2007/08:110 poängteras också bl a kommunernas viktiga roll inom folkhälsoarbetet.


                                                                                                                                   2(2)
ELISABETH HOLMSTRAND GUSTAFSSON                                     FÖRSLAG

                                                                                           2012-12-10

Under underrubriken till § 1, ”I kommunstyrelsens lednings- och styrfunktion ligger att leda och samordna bl a” nämns inte heller vare sig trygghet eller folkhälsa särskilt, men bl a att ”leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrning av hela den kommunala verksamheten” samt ”övervaka att de av
fullmäktige fastställda målen […] efterlevs […]”, Detta torde inkludera det kommunala trygghetsmålet, eftersom ett sådant mål finns, tillika en kvalitetsindikator, men inte något folkhälsomål, då fullmäktige inte fastställt något sådant.

Eftersom det övergripande trygghetsmålet är ett effektmål / resultatmål, så kan man naturligtvis övervaka att målet efterlevs. Dock kan man knappast ”övervaka” hur detta mål skall uppnås;  dvs i fallet trygghet att den upplevda känslan av trygghet ska öka fram till och med år 2014. Detta mål kan man endast aktivt arbeta för att uppnå, vilket ytterligare understryker vikten av att trygghetsmålet finns med bland de frågor KS skall ägna särskild uppmärksamhet åt vad gäller måluppfyllelse.

Under nästa underrubrik ”Kommunstyrelsen ska vidare med uppmärksamhet följa” saknas såväl folkhälso- som trygghetsperspektivet.

Remissen sammanslagning av Handikapp- och Trygghets- och Folkhälsorådet
I remissen Uppdrag: Sammanslagning av Handikapp- och Trygghets- och Folkhälsorådet, tjänsteskrivelse 2012-06-21, återges bl a de framgångsfaktorer som visas på i en utvärdering gjord vid Karlstads universitet av två av de större satsningar som gjorts i Värmland, nämligen Värmlands Ansvar och Småkommuners förebyggande arbete mot narkotika och alkoholskador. Bland dessa framgångfaktorer nämns bl a att uppdragsgivare efterfrågar regelbundna lägesrapporter. Jag kan konstatera att lägesrapporter inom områdena trygghet och folkhälsa sällan eller aldrig efterfrågas av Kommunstyrelsen i Kristinehamn.

I samma remiss står det att Trygghets- och Folkhälsorådet har ett otydligt uppdrag. Trygghets- och Folkhälsorådet ligger organisatoriskt under Kommunstyrelsen. För att tydliggöra rådets uppdrag, är det viktigt att Kommunstyrelsen ägnar särskild uppmärksamhet åt både folkhälso- och trygghetsarbetet. Detta bör därmed framgå i Kommunstyrelsens reglemente.

Med anledning av ovan beskrivna brister och diskrepanser i Kommunstyrelsens reglemente, yrkar jag att KSAU föreslår

att kommunstyrelsen uppdrar till kommunledningsförvaltningen att arbeta fram ett förslag till kommunalt folkhälsomål för Kristinehamns kommun med tillhörande kvalitetsindikator / -indikatorer

att  kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ’trygghet’ förs in som ett av de områden under §1, ”Övergripande ledning och styrning”, i kommunstyrelsens reglemente som ett av de områden Kommunstyrelsen skall ägna särskild uppmärksamhet åt.



måndag 22 oktober 2012

Cannabiskonferens m m

Den 12 oktober var jag på en cannabiskonferens i Stockholm, arrangerad av Statens Folkhälsoinstitut. Det var en mycket intressant konferens med extremt insatta föreläsare, nämligen Ulf Guttormsson, forskningssekreterare CAN, Jan Ramström, överläkare, Peter Allebeck, professor vid inst för folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet, Maria Elmgren, med dr i experimentell neurovetenskap, Kerstin Käll, med dr och överläkare vid universitetssjukhuset i Linköping, Tomas Lundqvist, psykolog vid haschavvänjningsprogrammet, HAP, i Lund m fl.

Jag kommer att redovisa en sammanfattning på Trygghets- och Folkhälsorådets nästa möte och i samband med det kommer jag sannolikt att även lägga ut en sammanställning här.

Uppmärksamhetsveckan Ett friskare Sverige har gått av stapeln och jag ser fram emot en resumé från den tjänstemannagrupp som jobbade med den. Själv deltog jag vid en föreläsning som Nina Rindefors arrangerat med tre föreläsare från Friskvården i Värmland, nämligen dietist Anna Lind, sjukgymnast Ulrika Sälgeback och psykolog Mats Wensmark.

Förutom oss arrangörer och medverkande var 37 - 38 åhörare närvarande. Det får anses vara rätt bra, tror jag. Jag har förstått att föreläsningen var uppskattad och jag tycker själv att den var mycket givande! Bl a nyttan med promenader, även korta och gärna snabba, framfördes på ett mycket övertygande sätt - plus massor med annat också, förstås!

Vi har även haft bl a KSAU, utökat näringslivsråd och ekonomiutskott.  Bland ärendena på KSAU var några revisionsrapporter, bl a revisionsrapporten och svaret gällande granskning av ersättningar till förtroendevalda samt ett förslag till kommunikationspolicy för Kristinehamns kommun.

Bland de lagar som räknades upp i kommunikationspolicyn gällande vilka lagar som styr vårt arbete, fanns inte en viktig lag med, nämligen yttrandefrihetsgrundlagen, lag 1991:1469, upptäckte jag. Den hade enligt vår informationschef fallit bort. Nu såg jag i varje fall till att den kom med. De övriga lagar som nämndes var nämligen tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen, kommunallagen, förvaltningslagen, viss immaterialrätt och personuppgiftslagen.

Även om lagarna styr vårt arbete utan att de står nämnda i vår kommunikationspolicy, så kan det ju ändå vara bra för var och en att bli påmind om att även den gäller....!

torsdag 31 maj 2012

Lek, miljö, revisionskritik och idéer om brottsprevention

Eftersom jag inte uppdaterar min blogg så ofta, blir det inte så många djuplodande redogörelser för vad som hänt sedan sist. Jag ber om ursäkt för det!

Eftersom återigen nästan två veckor gått, har det naturligtvis hänt en del. På måndagen den 21 hade vi extra KS-möte om svaret med anledning av revisionens granskning av kommunstyrelsen och hanteringen av Campingärendet. Jag reserverade mig mot skrivningen att vi inte gjort något juridiskt sett felaktigt. Detta av två skäl: Dels är inte jag kapabel att uttala mig om detta, då jag inte är jurist. Dels inkom en del av det som överklagats för sent för att det skulle tas upp av kammarrätten, dels är vad jag förstår inte ärendet klart än, utan kommer att överklagas till högre juridisk instans.

På tisdagen hade vi ekonomiutskott hela dagen och onsdag förmiddag hade vi ett möte om trygghetsarbete med anledning av uppdraget till Trygghets- och Folkhälsorådet.

På onsdagen var jag först på den s k Toddlaredagen vid lekverkstan, där de mindre barnen vid kommunens förskolor fick göra massor av roliga saker. Ledarna hade gått en utbildning på Karlstads universitet omfattande sju föreläsningar om småbarnspedagogik, vilken de denna dag omsatt i praktiken. Det var verkligen inspirerande och gav massor av idéer om hur man kan använda sig av det man har hemma för att sätta igång barnens kreativitet, låta dem utveckla sina kunskaper och - leka!

Det var svårt att slita sig därifrån, men jag hade även anmält mig till Vattendragsvandring vid Sorkan. Det visade sig bli en olidligt het vandring mellan olika stationer placerade i gassande sol, om än intressant. Vi lärde oss om allt från små vattenkryp till fånggrödor (så att inte åkrarnas näring skall följa med vattendragen ut i sjö- eller havsvikar) och EU- och annat stöd som jordbruket kan erhålla för att EU:s länder skall nå målet en god vattenkvalitet i sina vattendrag.

Torsdagen den 24 hade vi fullmäktige på kvällen och förutom ett möte med Kenneth Henningsson, Petra Lindroos, BOJ, och Per-Åke Söderström, Överförmyndarnämnden, har jag träffat Kenneth Henningsson ett flertal gånger och idag gjorde vi klart ett tresidigt PM till KS-mötet den 5 juni.

I måndags den 28:e hade vi möte i Trygghets- och folkhälsorådet och Tomas Rosengren, polisen, som var dagens gäst presenterade aktuell brottsstatistik för olika brottstyper och i kartform. Presentationen kommer att äga rum på KS på tisdag

Toddlaredagen: Rullar man kulor med färg på ett papper, blir det ett fint konstverk.

Av plastremsor kan man göra både roliga draperier och kojor.

Vid Snickargårdens förskola bredvid Lekverkstaden har föräldrarna gjort massor av roliga saker på gården,
som kojor och rep mellan träden att klättra på.

Eddie Persson, miljöinspektör, berättar på Vattendragsvandringen om inventering och åtgärdande av enskilda avlopp.

onsdag 21 mars 2012

Mycket arbete om trygghet

Även i torsdags och i måndags hade Kenneth Henningsson och jag arbetsmöte om det uppdrag som Trygghets- och Folkhälsorådet fått om hur rådet tänker arbeta för att öka tryggheten i Kristinehamn med anledning av sammanställningarna i Nya Perspektiv, där det finns sammanvägd statistik från i första hand 2008 och 2010 och där vi hamnat på icke smickrande 259:e plats. Ett område där vi ligger högt är skadegörelse.

Dock har antalet anmälda brott under 2011 minskat betydligt och nu har KS ordförande låtit meddela att man inte hinner låta oss presentera något åtgärdsförslag i KS varken i april eller maj.....Vi kommer ändå att ta med oss dessa frågor till rådets möte i slutet av mars.

Igår förmiddag satt jag också i möte med Fokus matglädje, där vi gick igenom de remissvar som kommit in från Skolnämnden och Centerpartiet.

Idag tänker jag läsa in en del papper. Bl a Trafiknätsanalys för Kristinehamns kommun, utförd av WSP Samhällsbyggnad och som kom ut i mars 2012.

Imorgon är det intervju med NWT på förmiddagen och på lunchen är det nätverkslunch med Integrationspolitiska nätverket.



tisdag 17 januari 2012

Färre anmälda brott i Kristinehamn 2011

Enligt statistik från polisen i Kristinehamn har antalet anmälda brott i Kristinehamn minskat och var 2011 lägre än både 2008, 2009 och 2010, nämligen 3 195, mot 3 360 år 2008, 4 327 år 2009 och 3 743 år 2010. Uppdelat på brottstyper, ser det ut som följer:

Våld i offentlig miljö: Klart lägre än 2008 och 2009, något högre än 2010 (103 fall 2008, 137 fall 2009, 91 fall 2010, 95 fall 2011)

Inbrott i bostad: Lägre än 2009 och 2010

Inbrott i fritidshus: Endast 11 fall åren 2010 och 2011 mot 48 resp 40 fall år 2008 och 2009.

Inbrott i butik, skola, källarförråd m m: Lägre än både 2008, 2009 och 2010 och ca hälften av det antal inbrott i denna kategori som begicks 2009.

Narkotikabrott / innehav för eget bruk: Lägre än både 2008, 2009 och 2010. 2009 var det nästan dubbelt så många brott anmälda i denna kategori.

Drograttfylleri: Färre än både 2008, 2009 och 2010.

Rattfylleri
: Lite sämre, men bättre än 2009.

Knivlagen: Färre anmälda än 2009 och 2010.

I det stora hela är alltså dessa siffror, med undantag för rattfylleri, betydligt bättre 2011 än åren dessförinnan.

Dumt, således, att stirra sig blind på statistik som härrör från 2007 – 2010 resp 2008 – 2010, som i "Öppna Jämförelser", men där inte statistik för 2011 finns med. Åtminstone om man skall försöka bilda sig en uppfattning om en trend eller om hur läget varit under 2011!