8 Myter om Cannabis

.....är rubriken för dagens föreläsning om cannabis i Brogårdsgymnasiets aula. Föreläsare är journalisten och författaren Pelle Olsson.

Jag var på Folkhälsoinstitutets föreläsningar om Cannabis på Hilton i Stockholm den 12 oktober och gjorde en kort resumé av de viktigaste argumenten på TFR:s möte den 29 oktober. Dock kände jag att vi bör ha hit någon föreläsare - särskilt i ljuset av att en kristinehamnare har startat en namninsamling på nätet för legalisering av cannabis, propagerat för detta i insändare i NKP m m, och det var också vad TFR senare beslutade om.

Kontentan av föreläsningarna var att vi förmodligen har en rätt bra lagstiftning som vi har idag i Sverige och det finns en hel del övertygande argument mot en legalisering.

Föreläsningen idag börjar kl 14 och är öppen för alla. Imorgon blir det en föreläsning till i Filipstad och då för yrkesverksamma.

Tyvärr kan jag inte gå idag, eftersom vi har Kommunstyrelse och för er som ev inte heller kan gå men läser detta, lägger jag nedan in de argument jag presenterade vid mötet med Trygghets- och Folkhälsorådet.

Ni kan också läsa mitt inlägg om konferensen i Stockholm på http://kommunalradsbloggen.blogspot.se/2012/10/cannabiskonferens-m-m.html

Overhead från FHI:s cannabiskonferens i Stockholm 12 okt

·    3-faldig risk för schizofreni bland dem som använt cannabis mer än 50 ggr,  även i en 25-årsuppföljning

·    Vårddagar i medeltal:

-      ej cannabis 94

-      cannabis 142

Högre vårdtyngd bland dem som använt cannabis.

• Återintag schizofrena

-      ej cannabis 9,3

-      cannabis 16,9

När andra faktorer är borttagna tog de råttor som fått cannabis mer heroin än de som inte tagit cannabis. Förändringar har skett så att opiatreceptorerna utvecklats mer hos de råttor som tagit THC, varför de får större tillfredsställelse av heroinintag.

Stigande andel (nu 23 %) som söker narkomanvård i Europa har cannabis som huvuddrog. Andelen cannabis i Holland nu 30 %, 11 000 av dem som söker vård är cannabismissbrukare och 12 000 heroinmissbrukare. För 20 år sedan var det 4 % med cannabis som huvuddrog.

Mer än fyra gånger så många under 20 år söker vård för cannabismissbruk som för alkoholmissbruk i Holland.

www.sivz.nl

Folkhälsa och alkohol, bl a

Veckorna rusar iväg och sedan jag sist gav en redogörande sammanfattning av vad jag gjort, har jag drabbats av åter en kraftig förkylning, som gjorde att jag för ca 2 v sedan, när vi hade KF,  bara hest kunde kraxa fram vad jag ville ha sagt. Nu är det bättre, men det är alltid nedtagande med en förkylning och jag har fortfarande ont i halsen och hostar kopiöst på nätterna.

I vilket fall, så har jag deltagit i alla möten som varit och tillbringat en hel del tid på Uroxen. Bl a har jag deltagit i rekryteringssamtalen och intervjuerna gällande ny skolchef. Snart följer nästa steg.

Vi har haft två möten med Trygghets- och Folkhälsorådet. Den 29:e okt medverkade Mattias Långström från Räddningsverket, som berättade om skolbränder. Han vill att skolan skall bli bättre på att rapportera in skador och tillbud. Jag redogjorde på detta möte också från cannabiskonferensen. Vi beslutade också att anslå 20 000 kr för resten av 2012 till Krismottagning för män och lika mycket för 2013 (20 % av vår budget). Vi anser också att verksamheten skall permanentas.

Vi har också fått en redogörelse av demokratisamordnare Åsa Askerskär för resultatet av vårens dialogmöten, i vilka KS presidium deltagit. Ännu är det inte helt klart hur alla förslag man fått in skall hanteras.

Jag har även varit på en nätverkslunch med temat ensamkommande barn och ungdomar och där gruppchefen vid boendet Strandkanten medverkade.

Vi har haft kommunstyrelsemöte, där vi bl a skulle ta beslut om Teknik- och Innovationscenter och en förtida avveckling av Jakobsbergsskolan för att där ge plats åt det nya centret. Avvecklingen skulle flyttas fram fyra år i tiden, från 2017 till 2013.

Jag kan inte se annat än att detta beslut, liksom beslut om att istället för att lägga ned hela Strands skola bara lägga ner åk 4-6, måste upp för beslut i Kommunfullmäktige. Den 16 juni 2011 tog vi ju i KF  beslut om både tidsplan och att anslå 350 mkr till genomförande av de föreslagna åtgärderna och ge KS mandat att genomföra nödvändiga åtgärder inom ramen för detta.

Eftersom en reträtt från total nedläggning av Strand är en avvikelse från föreslagna åtgärder, vartill pengarna anslogs, och en förtida nedläggning av Jakobsbergsskolan är en avvikelse från tidsplanen, kan jag inte se annat än att båda går utanför det mandat KF givit KS. Däremed torde antingen frågorna behöva tas i KF alternativt att KF tar ett nytt beslut om utökat mandat för KS.

Detta är inte bara ordlek och petimetri. Karolina Hagegård och jag hade nämligen var för sig förslag på att underlätta beslut som vi antog skulle innebära avvikelser från föreslagna åtgärder och tidsplan, nämligen att ersätta "föreslagen tidsplan" med "föreslaget slutdatum" (Karolina) resp att ersätta att anslå 350 mkr till "föreslagna åtgärder" med "nödvändiga åtgärder" (jag). Båda dessa förslag avslogs dock med stor majoritet av fullmäktige. Således torde vi i KS vara bundna av både den tidsplan och de åtgärder som beslutats om i kommunfullmäktige.

Idag har vi haft möte i Trygghets- och Folkhälsorådet med besökande från Folkhälsoförvaltningen i Degerfors och Karlskoga. En extremt intressant föredragning - inte minst med anledning att det nu finns en remiss att ta ställning till om hur förändra Trygghets- och Folkhälsorådet i Kristinehamn.

I Karlskoga - Degerfors har man en gemensam folkhälsonämnd- och förvaltning. Arbetet löper i fyraårsperioder över mandatperiodsskiftena, så gällande avtal löper ut 2015. I förvaltningen har man fem anställda och kommunerna satsar pengar i proportion till sitt invånarantal (26 % - 74 %).  Tre områden omfattas, nämligen städ, kost samt folkhälsa och barnkonventionen och inom enheten folkhälsa / barnkonventionen arbetar man med de fyra områdena Barns och ungas livsvillkor och levnadsvanor, Delaktighet och inflytande, Ekonomiska och sociala förutsättningar samt ANDT (Alkohol, Narkotika, Doping, Tobak, Spel).

Man gör även ett folkhälsopolitiskt bokslut samt ser stora fördelar med att vara en egen förvaltning och nämnd, skilj från kommunledning och socialförvaltning. I avtalet finns ett uppdrag att söka pengar, vilket man också är bra på och man får också pengar. Man arbetar också i nätverk, i samarbete med Örebro universitet samt med SKL, Barnombudsmannen och Socialdepartementet.

Hela upplägget känns mycket intressant och vi borde ha något att lära här av våra grannkommuner!

Slutligen lägger jag in en bild från en utställning på Biblioteket (som fortfarande pågår) om vådan av att dricka och köra. Utställningen är sevärd och utgjorde en tävling för klasser och skolor i Värmland. Nedanstående bilder är några av de bilder jag själv gillade bäst.

Cannabiskonferens m m

Den 12 oktober var jag på en cannabiskonferens i Stockholm, arrangerad av Statens Folkhälsoinstitut. Det var en mycket intressant konferens med extremt insatta föreläsare, nämligen Ulf Guttormsson, forskningssekreterare CAN, Jan Ramström, överläkare, Peter Allebeck, professor vid inst för folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet, Maria Elmgren, med dr i experimentell neurovetenskap, Kerstin Käll, med dr och överläkare vid universitetssjukhuset i Linköping, Tomas Lundqvist, psykolog vid haschavvänjningsprogrammet, HAP, i Lund m fl.

Jag kommer att redovisa en sammanfattning på Trygghets- och Folkhälsorådets nästa möte och i samband med det kommer jag sannolikt att även lägga ut en sammanställning här.

Uppmärksamhetsveckan Ett friskare Sverige har gått av stapeln och jag ser fram emot en resumé från den tjänstemannagrupp som jobbade med den. Själv deltog jag vid en föreläsning som Nina Rindefors arrangerat med tre föreläsare från Friskvården i Värmland, nämligen dietist Anna Lind, sjukgymnast Ulrika Sälgeback och psykolog Mats Wensmark.

Förutom oss arrangörer och medverkande var 37 - 38 åhörare närvarande. Det får anses vara rätt bra, tror jag. Jag har förstått att föreläsningen var uppskattad och jag tycker själv att den var mycket givande! Bl a nyttan med promenader, även korta och gärna snabba, framfördes på ett mycket övertygande sätt - plus massor med annat också, förstås!

Vi har även haft bl a KSAU, utökat näringslivsråd och ekonomiutskott.  Bland ärendena på KSAU var några revisionsrapporter, bl a revisionsrapporten och svaret gällande granskning av ersättningar till förtroendevalda samt ett förslag till kommunikationspolicy för Kristinehamns kommun.

Bland de lagar som räknades upp i kommunikationspolicyn gällande vilka lagar som styr vårt arbete, fanns inte en viktig lag med, nämligen yttrandefrihetsgrundlagen, lag 1991:1469, upptäckte jag. Den hade enligt vår informationschef fallit bort. Nu såg jag i varje fall till att den kom med. De övriga lagar som nämndes var nämligen tryckfrihetsförordningen, offentlighets- och sekretesslagen, kommunallagen, förvaltningslagen, viss immaterialrätt och personuppgiftslagen.

Även om lagarna styr vårt arbete utan att de står nämnda i vår kommunikationspolicy, så kan det ju ändå vara bra för var och en att bli påmind om att även den gäller....!

Replik till Torbjörn Peter Zadik

Den 8 augusti skickade jag nedanstående insändare till NKP. Insändaren har till dags dato inte blivit införd.

"I NKP 2012-07-11 skriver du, Torbjörn Zadik i 'Folkomrösta om cannabis' att du vill utveckla cannabis medicinska fördelar som medicin mot MS, ADHD och cancer. Sådan forskning bedrivs redan.

Du vill också kunna köpa din cannabis lagligt från hela världen. Det är dock skillnad mellan att medicinera på egen hand och att få medicin på recept.

I vin, sprit och öl finns en aktiv sinnesförändrande substans: etanol. I cannabis är den huvudsakliga sinnesförändrande substansen THC. Sammanlagt finns det ca 60 psykoaktiva cannabinoider och bl a sammansättningen av de olika ämnena avgör hur påverkan blir. Cannabis kan t ex utlösa schizofreniliknande tillstånd.

Det är inte självklart rätt att kalla cannabis för en 'lätt drog'. Kanske är det istället en av de 'tyngsta', då personer med cannabismissbruk ofta är svårbehandlade. Cannabis hämmar också  en rad hormoner, bl a tillväxthormon. Även om dödsfall är sällsynta när det gäller cannabis jämfört med t ex heroin, är cannabis inte harmlöst.

Att röka cannabis tillhör knappast heller vårt tidiga kulturarv. Däremot har man använt bl a hampafröextrakt i s k maltoscannabis mot olika fysiska sjukdomstillstånd. Fröerna innehåller dock inga psykotropa substanser.

Egypten tog initiativ till att reglera även cannabis i den andra opiumkonventionen 1925. Platserna i egyptiska mentalsjukhus upptogs då till stor del av cannabismissbrukare.

Cannabis är en del av vår jord, skriver du. Visst, det är opium också. Opium används till smärtstillande medel som kodein och morfin, medan rökning av opium är förbjudet.

Om ett land tillåter odling av cannabisväxt för produktion av cannabis eller -harts gäller samma kontrollsystem som för opiumvallmo. Vi vet hur svårt det är att upprätthålla det kontrollsystemet.

I Nederländerna är såväl odling som konsumtion via coffeeshops tillåtet och cannabis med högst THC-halt vi har i Sverige, har förädlats fram där. FN:s allmänna narkotikakonvention är inte tillämplig på odling av cannabisväxt uteslutande för industriella (fiber och frö) eller hortikulturella ändamål, men vi har genom ratificering av denna förbundit oss att vidta erforderliga åtgärder för att förhindra missbruk av och olaglig handel med blad från cannabisväxten.

Du skriver att vi genom en legalisering av cannabis kan minska opiat- och heroinberoende i Kristinehamn samt minska alkoholrelaterade brott. Hur leder du detta i bevis?

Till 1988 var det i Sverige tillåtet att inneha cannabis för eget bruk. En skärpning av lagen innebar en strängare syn på innehav men ytterst få, om någon, har satts i fängelse för detta och det är tveksamt om alkoholbruket ökade i och med lagändringen.

Du har rätt i att alkohol också är en drog. Trots att den är legaliserad ställer den dock till stora problem i samhället. Istället för att legalisera ytterligare en sinnesförändrande drog, som i synnerhet kan skada unga, bör vi arbeta för att självmedicineringen och behovet av droger minskar!

Elisabeth Holmstrand Gustafsson

Ordförande i Trygghets- och Folkhälsorådet