Yrkande om återremiss av ärendet Detaljplan kv Björktrasten, KSAU 26 aug 2014

Översvämmad trädgård mitt emot nuvarande Jakobsbergsskolan. Tyvärr kunde jag av för mig okänt skäl inte lägga in en bild på Jakobsbergsskolans skolgård.

Gamla badhuset vid Varnan.

I NKP stod det förra veckan angående översvämningen av Jakobsbergsskolans skolgård, att Alliansen på senaste KSAU lade ner sin röst i ärendet Antagande av detaljplan för kvarteret Björktrasten.

Det stämmer förvisso. Dock stod det i tidningen inte ett ord om att jag yrkade återremiss av ärendet. Konsten att återge korrekta referat från ett möte är att ge relevant information. Eftersom NKP oftast inte har någon egen journalist på plats vid KSAU- mötena, blir informationen i tidningen andrahandsinformation. Vem som gav tidningen information denna gång; om det var ordf Bjarne Olsson (S) eller någon annan, vet jag ej. Så här lyder mitt yrkande:

KSAU 2014-08-26

Yrkande om återremiss av ärende 6, Antagande av detaljplan för kvarteret Björktrasten

-

I planen tas inte hänsyn till de rekommendationer som KS tagit del av från Brandskyddslaget gällande nybyggnation i närheten av transporter av farligt gods på järnväg, när man planerar parkeringsplats på det som enligt B bör vara en trädbevuxen skyddszon.

-

I planen beaktas inte de rekommendationer länsstyrelsen givit gällande beaktande av kulturmiljön i området och som likaledes tillställts KS.

-

Planen upprättades före de översvämningar av Varnan som inträffade i slutet av augusti, där också fastigheten Björktrasten drabbades. Därmed bör en omprövning ske av huruvida de utredningar som hittills gjorts gällande risk för skred, sättningar etc i tillräcklig utsträckning hänsyn tagits till de sannolika effekter ett med tätare intervaller återkommande s k 100-årsregn kan komma att förorsaka.

-

Planen kan komma att möjliggöra ett oacceptabelt ingrepp i den befintliga kulturmiljön genom den maximala hushöjd som tillåts m m.

Med hänvisning till ovanstående yrkar jag

att ett nytt förslag till detaljplan tillställs KSAU efter det att omarbetningen av PLHU, vilken inkluderar bl a grönstrukturplan, färdigställts och efter det att kulturresursplanen omarbetats / färdigställts, eftersom dessa planer skall ligga till grund för upprättandet av detaljplaner i Kristinehamns kommun. Vad gäller Grönstrukturplanen är upprättandet av en sådan också ett av delmålen i det av riksdagen antagna mijlömålet God bebyggd miljö. Även inkludering av kulturvärden ingår i preciseringen av måluppfyllelsen för miljömålet God bebyggd miljö, vilket definieras som följer:

” Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas.”

När det gäller kvarteret Björktrasten inordnas nuvarande Jakobsbergsskolan i kategori 2, ”värdefulla byggnader” i såväl kommunens inventering av Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer, vilken ingår som del i kommunens Kulturresursprogram, som i kommunens översiktsplan-

I åtgärdsprogrammet står om dessa byggnader följande: ”Någon förvanskning av exteriören får alltså inte ske genom arbeten på själva byggnaderna.” samt ”Anpassning av omgivande nybebyggelse bör i sina huvuddrag bestämmas i detaljplan eller i områdesbestämmelser.

”

------

Den aktuella tomten gränsar till såväl ett vatten- och skredriskområde som till en transportjärnväg för farligt gods,samt ligger i ett ur kulturmiljösynpunkt värdefullt och känsligt område.

Till dessa faktorer bör större hänsyn tas än vad som görs i föreliggande förslag till detaljplan.

Elisabeth Holmstrand Gustafsson, ledamot i KSAU

Politiken och effekten av översvämningarna

Varnan idag med tillflöde från omgivande torg och gator.

Om Kristinehamn inte har den beredskap i infrastrukturen man hade kunnat åstadkomma under mandatperioden för att mildra effekterna av ett regn i klass med det senaste regnvädret i Kristinehamn med omnejd, så bär enligt min mening Socialdemokraterna och Vänsterpartiet det fulla ansvaret för att detta inte åstadkommits.

Jag har påtalat vikten av både blå- och grönstrukturplan (ett arbete med grönstrukturplan har tidigare under alliansens styre påbörjats genom att KS då anslog 100 t kr till detta arbete, men slutförde det av någon anledning inte) i många olika sammanhang, deltagit på konferenser både på Karlstads universitet, CCC och med länsstyrelsen, m m m m.

Jag har även påtalat behovet av ett vattenråd för Varnan, risken för s ka hundraårsregn och av att upprätta / färdigställa en Grönstrukturplan, som också är en blåstrukturplan med beredskap för höga vattenflöden. Det handlar om allt från plantering av träd som har förmåga att snabbt suga upp mycket vatten och dräneringsytor i form av nedsänkta planteringar, små "våtmarker" i stadsmiljö, till upphöjda cykelbanor och framkomlighet. Dagvattensystemet är naturligtvis också en viktig del av det hela.

Likaså har jag i samtal med förre chefen för tekniska förvaltningen fått en redogörelse om vidtagna åtgärder vid det förra regnet i Kristinehamn vid nyåret 2000-2001 (vill jag minnas att det var, men det var innan jag kom tillbaka hit 2002).

Jag upplever dock att jag vad gäller S och V har talat för helt döva öron. De har som jag ser det bara tittat på vad som händer om Vänern svämmar över och där hårt tillsammans med Åke Thörnesjö (M) via kommunstyrelsen och som (vad gäller den sistnämnde) observatörer i Kommuner i Samverkan om Vänerns Vattenreglering krävt att staten skall ta det fulla ekonomiska ansvaret; att inget preventivt arbete egentligen skall behöva ligga på kommunerna runt Vänern  ö h t.

Ingen annan har drivit på detta planeringsarbete heller - inte ens i sammanhanget ansvariga tjänstemän har tyckt att en sådan plan varit prioriterad alternativt menat att vi redan har en. Till Länsstyrelsen har vi dock uppgivit att vi påbörjat en men inte slutfört den, vilket stämmer bättre med min uppfattning. Olika anställda säger alltså olika saker.

En f d tjänsteman har dock så sent som i år sagt till mig att vi har en grönstrukturplan - i översiktsplanen. Översiktsplanen är dock inte aktualitetsprövad, vilket strider mot Plan- och Bygglagen, PBL, som säger att en översiktsplan skall aktualitetsprövas varje mandatperiod. Vår översiktsplan arbetades fram 2004.

Efter det har fördjupade översiktsplaner tillkommit för vissa områden, men planen i sin helhet har inte aktualitetsprövats. Sedan ÖP antogs har också andra lagar förändrats och utredningar gjorts, som Stigande vatten och Klimat- och Sårbarhetsutredningen.

Det är t o m så att S (Bjarne Olsson) och V (Anne-Marie Wallouch) på KSAU försökte hindra mig från att lyfta frågan om upprättande av Grönstrukturplan som ett politiskt initiativ. Alliansen räddade mig dock. Vad beslutet sedan blev, återkommer jag om. Läs gärna

 Maktmissbruk av Bjarne Olsson

Grönstrukturplan för Kristinehamn

Läs mer här om

Miljömålet God bebyggd miljö, delmålet Planering Grönstruktur och Vattenområden

Maktmissbruk av Bjarne Olsson?

Ja, det verkar som att Bjarne Olsson begick ett fel när det gällde att i våras inte tillåta mig lyfta ärendet / politiskt initiativ ang att återuppta arbetet med Grönstrukturplan.

Enligt Axel Danielsson, som igår höll föreläsning på KCC för politiker och tjänstemän, får inte ordföranden i en nämnd eller ordföranden ö h t, som jag förstod det, neka en ledamot att lyfta ett ärende på sittande sammanträde. Jag hade tidigare försökt få med ärendet på ärendelistan.

Även om KSAU inte är en nämnd, men ett utskott med fasta ledamöter, så torde Bjarne Olsson därmed ha gjort fel när han nekade mig att lyfta ett politiskt initiativ angående Grönstrukturplan (att varje kommun skall upprätta en sådan är ett delmål i uppfyllandet av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö), så att det måste gå till votering om huruvida jag skulle få lyfta ärendet eller ej. Anne-Marie Wallouch (V) och Bjarne Olsson (S) röstade emot, övriga (M och C) för.

Flera på mötet yttrande sig också, inkl ersättaren från FP och observatören från KD (har för mig att båda var där) och menade att ordföranden inte kan hindra en ledamot att lyfta ett ärende. De torde ha haft rätt - åtminstone enligt Axel Danielsson. Enligt honom har ordföranden rätt att sätta samman ärendelistan, men kan inte neka en ledamot att på själva sammanträdet lyfta ett ärende.

Detta i kontrast till vad en SKL-jurist menade, nämligen att ordföranden kan stoppa en ledamot från att lyfta ett ärende men inte från att begära votering om huruvida ledamoten ska få lyfta ärendet eller inte.

Axel Danielsson gav följande exempel (jag använder pronomet han, även om det lika gärna skulle kunna vara hon eller hen):

En nämnd består av elva ledamöter, varav tio är röda och en är blå. De tio var från början inte lika många, men har med tiden blivit röda; dvs alla utom denne ende blå. Eftersom den blå är invald som alla de andra, skulle han aldrig få möjlighet att lyfta ett ärende som de han valts in för önskar att han skall lyfta i nämnden, om den röde/-a ordföranden ständigt hade möjlighet att stoppa detta.

Risken för att han heller aldrig skulle kunna lyfta ärendet genom votering är troligen också stor, eftersom risken finns att siffrorna då skulle bli 10-1 mot detta. Dvs det blir mycket lätt att bli maktfullkomlig gentemot en minoritet, om man dels har hela makten över dagordningen, dels via majoritetsbeslut har möjlighet att neka någon att lyfta ett ärende.

Senaste KSAU: Kvinnligt nätverk och placering av Teknik- och Innovationscentrum

Jag ska försöka åstadkomma en mer omfattande redogörelse för vad som hänt "sen sist", men lägger så länge in en röstförklaring eller motivering till avslagsyrkande beträffade ärendet om 150 000 kr till ett kvinnligt nätverk vid senaste KSAU.

Nedanför denna motivering lägger jag in en skrivelse som jag skickade ut till alla i KSAU inför senaste mötet rörande ärendet placering av Teknik- och Innovationscenter.

Ärende 15: Kvinnligt nätverk:

Motivering till avslagsyrkande, ärende 15, KSAU 19 februari 2013:

I Kristinehamns kommuns mål nr 6, står det att kommunen ska arbeta för jämställdhet och mångfald för att ge alla invånare likvärdiga livsvillkor.

I kvalitetetsindikator nr 1, som hör till målet, står att den upplevda känslan av trygghet ska öka för kvinnor och män fram till och med år 2014. För att uppnå detta mål, kan pengar inte bara satsas på våldsoffer, vilka kan vara av båda kön, utan bör också satsas på våldsförövare, vilka likaledes kan vara av båda kön, även om i båda fallen olika former av våld i olika grad drabbar liksom förövas av båda kön i varierande utsträckning, bl a beroende på våldets art.

I den mån våldet eller förtrycket kan betecknas som strukturellt, finns inte desto mindre skäl att satsa pengar på rehabilitering av den som står för våldet eller förtrycket och hjälp till självinsikt.

Jag kan konstatera att de medel som fördelats till ändamål som kan sägas ligga inom målområde nr 6, inkl de medel KSAU beslutat anslå vid sammanträdet den 19 februari, inte fördelats för att kvalitetsindikator nr 1 skall uppfyllas till år 2014.

Ett exempel på detta är att vi i kommunen beslutat stödja Brottsofferjouren med ganska mycket pengar för att trygga dess verksamhet långsiktigt. Tidigare har verksamheten stötts med hjälp av medel från Socialförvaltningen. Eftersom deras verksamhet ligger i linje med vad som stadgas i Socialtjänstlagen, är det nödvändigt att så göra, men det får inte sluka pengar från annat trygghetsskapande arbete. BOJ arbetar trots allt bara med brottsoffren. BOJ i Kristinehamn är idag dessutom en helt kvinnodominerad organisation, vilket väl inte kan anses vara riktigt jämställt.

Att anslå pengar till Kvinnligt nätverksarbete i Kristinehamn i syfte att synliggöra och stärka kvinnor och kvinnors ställning / deltagande inom olika områden och att arrangera aktiviteter som skall stötta / verka främjande för de kvinnliga nätverk som redan finns; ett led i att uppfylla kvalitetsindikator nr 2 och 3, dvs att öka kvinnors och mäns upplevelse av möjlighet till inflytande på beslut inom kommunen samt att tillvarata både kvinnors och mäns erfarenhet och därigenom få en jämnare könsfördelning i den kommunala beslutsprocessen, är i och för sig lovvärt och kommer förhoppningsvis att stärka kvinnors inflytande.

Dock kan konstateras att kommunen inte satsat några pengar alls till Krismottagning för män; en verksamhet som hjälper män i kris p g a t ex en livskris, umgänge med barn eller problem med aggression eller våld m m genom att bl a tillämpa en metod kallad ATV, Alternativ Till Våld. Även kvinnor i  parrelation har tagits emot på Krismottagning för män. Krismottagningen har också en manlig och en kvinnlig samtalspartner och man planerar att starta gruppverksamhet.

Kristinehamn fick för några år sedan kritik från Länsstyrelsen för att inte ha denna form av verksamhet, varefter Krismottagningen startade sin verksamhet med hjälp av tillskjutna medel från Länsstyrelsen, men när dessa medel är slut, är det tänkt att Kristinehamns kommun skall ta över kostnaderna. Detta har dock inte skett och verksamheten hänger idag på en skör tråd. Endast Trygghets- och Folkhälsorådet har tagit beslut om att sponsra verksamheten med 20 000 kr 2012 och 20 000 kr 2013. Detta råd har en total budget om 100 000 kr / år.

Det finns redan ett antal kvinnliga nätverk, Socialförvaltningen prioriterar i enlighet med Socialtjänstlagen barn, ungdomar och kvinnor och vi har satsat pengar på en Demokratisamordnare.

Att satsa ytterligare 150 000 kronor på ett kvinnligt nätverk samtidigt som inga pengar från kommunen satsas på män i kris, ser inte jag som försvarbart. En satsning på män med bl a vålds- eller aggressionsproblematik kan göra stor skillnad för t ex våld i nära relationer eller utomhusvåld. Det står också i kommunens övergripande mål att Kristinehamns skall vara en trygg och säker kommun.

Elisabeth Holmstrand Gustafsson

<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<<

Ärende 3, placering av Teknik- och Innovationscenter:

KSAU 2013-02-19, ärende 3. Placering av Kristinehamns Teknik- och innovationscenter

I Dan Thörewiks och Anders Dahléns tjänsteskrivelse ”Placering av Kristinehamns Teknik- och Innovationscenter”, daterad 2013-01-30, skriver man att en översiktsplan är vägledande och inte bindande. Man skriver även angående planläget i berörda kvarter att i kommunens översiktsplan från 2006 (antar att man menar 2004?) anges kvarteret Björktrasten som ”skolområde”. Sedan berörs inte Översiktsplanen mer.

Dock räknas i ÖP 2004 Björktrasten (Jakobsbergsskolan) in bland kulturhistoriskt värdefulla byggnader, byggnader kategori II. Detta nämns inte i tjänsteskrivelsen. Inte heller nämns att det i ÖP kap. 14. Miljöpolicy under punkt 3, ”Planera för en bättre miljö”, står att historiska, kulturella och estetiska värden som bidrar till en god livsmiljö skall värnas. Inte heller att det under punkt 5. under rubriken ”Fem punkter för Kristinehamns kommun” står att kommunen har antagit flera planer och dokument som är värdefulla i miljöarbetet, bl a Kulturresursprogrammet.

Nämnda Kulturresursprogram antogs av Kommunfullmäktige den 30 januari 1992. I protokollets § 6 står följande: ”Kommunfullmäktiges antagande av programmet innebär ej slutligt ställningstagande till behovet av skydd etc beträffande byggnader hänförliga till kategori II och angivna helhetsmiljöer. I dessa fall skall programmet fungera som kunskapskälla och rekommendation varvid dock ställning tas i samband med antagande av detaljplan eller områdesbestämmelser.”

”[…] skall programmet fungera som kunskapskälla och rekommendation”, alltså. Ändå nämns detta inte med ett ord i tjänsteskrivelsen eller att det står nämnt i Översiktsplanen. Har man i SWECO varit medvetna om detta?

Kulturresursprogrammet består av två delar: ”Sevärt, värt att vårda” samt ”Bevara oss väl”.

I KF:s beslut från den 30 jan 1992 står: ”Kommunfullmäktige antar kulturresursprogrammet som ett av flera underlag för den fysiska planeringen, […].”

Detta är alltså KF-beslut, som gäller än idag. Hur kommer kulturresursprogrammet att hanteras som underlag i den fortsatta planeringen?

SWECO

Sweco nämner inte Jakobsbergsskolans befintliga byggnad i sin platsanalys vad gäller byggnader – stadsstruktur. Däremot nämner SWECO i sin SWOT-analys att Jakobsbergsskolan och järnvägen begränsar expansionen mot norr. Dock nämns ÖP 2004 bland SWECOS frågeställningar: ”Hur ser kommunens vision ut för de aktuella områdena”?

Frågeställningarna har redovisats för oss politiker. De eventuella svaren på frågeställningarna har dock inte redovisats, vilket är en svaghet. Har frågorna ens diskuterats?

Frågeställningarna är:

• Hur ser kommunens vision ut för de aktuella områdena?

ÖPL 2004

• Vilka miljöaspekter kan komma att påverka projektet?

Buller, dagvatten, gashantering m m

• Vilka konsekvenser kan detaljplaneändringen få?

Ny prövning av strandskyddet m m

• Vilka verksamheter riskerar att bli ”satelliter” och vad får det för konsekvenser? Fordons- och transportprogrammet (verkstäder, körplan, truckhall)

Svetsteknik (Industritekniska programmet)

• Vad krävs för att uppfylla visionen Teknik- och Innovationscenter?

Innehåll

Placering

• Två förhållningssätt, hur kan de mötas?

att skapa en sammanhållen gymnasieskola där lokaler och resurser samnyttjas

att skapa ett kunskapscenter med en stark koppling till näringslivet

Allra sist i SWECOs analys kommer dock i ”Sammanfattning” två intressanta frågeställningar i punkten

• Utveckling av resp kvarter

Vilka kvaliteter bör utvecklas i Kv Björktrasten?

Vilka kvaliteter bör utvecklas i KV Tellus / Venus?

Inget av ovanstående har fått någon genomgripande behandling, vilket hade behövts för en fullgod grund för ställningstagande.

Elisabeth Holmstrand Gustafsson