Heureka!

På senaste KS-mötet (mitt sista), sa Bjarne Olsson att han inte vill att Jakobsbergsskolan rivs, utan att huset ska få finnas kvar. Det var en markering. Vi får se om det håller mandatperioden ut!

Yrkande om återremiss av ärendet Detaljplan kv Björktrasten, KSAU 26 aug 2014

Översvämmad trädgård mitt emot nuvarande Jakobsbergsskolan. Tyvärr kunde jag av för mig okänt skäl inte lägga in en bild på Jakobsbergsskolans skolgård.

Gamla badhuset vid Varnan.

I NKP stod det förra veckan angående översvämningen av Jakobsbergsskolans skolgård, att Alliansen på senaste KSAU lade ner sin röst i ärendet Antagande av detaljplan för kvarteret Björktrasten.

Det stämmer förvisso. Dock stod det i tidningen inte ett ord om att jag yrkade återremiss av ärendet. Konsten att återge korrekta referat från ett möte är att ge relevant information. Eftersom NKP oftast inte har någon egen journalist på plats vid KSAU- mötena, blir informationen i tidningen andrahandsinformation. Vem som gav tidningen information denna gång; om det var ordf Bjarne Olsson (S) eller någon annan, vet jag ej. Så här lyder mitt yrkande:

KSAU 2014-08-26

Yrkande om återremiss av ärende 6, Antagande av detaljplan för kvarteret Björktrasten

-

I planen tas inte hänsyn till de rekommendationer som KS tagit del av från Brandskyddslaget gällande nybyggnation i närheten av transporter av farligt gods på järnväg, när man planerar parkeringsplats på det som enligt B bör vara en trädbevuxen skyddszon.

-

I planen beaktas inte de rekommendationer länsstyrelsen givit gällande beaktande av kulturmiljön i området och som likaledes tillställts KS.

-

Planen upprättades före de översvämningar av Varnan som inträffade i slutet av augusti, där också fastigheten Björktrasten drabbades. Därmed bör en omprövning ske av huruvida de utredningar som hittills gjorts gällande risk för skred, sättningar etc i tillräcklig utsträckning hänsyn tagits till de sannolika effekter ett med tätare intervaller återkommande s k 100-årsregn kan komma att förorsaka.

-

Planen kan komma att möjliggöra ett oacceptabelt ingrepp i den befintliga kulturmiljön genom den maximala hushöjd som tillåts m m.

Med hänvisning till ovanstående yrkar jag

att ett nytt förslag till detaljplan tillställs KSAU efter det att omarbetningen av PLHU, vilken inkluderar bl a grönstrukturplan, färdigställts och efter det att kulturresursplanen omarbetats / färdigställts, eftersom dessa planer skall ligga till grund för upprättandet av detaljplaner i Kristinehamns kommun. Vad gäller Grönstrukturplanen är upprättandet av en sådan också ett av delmålen i det av riksdagen antagna mijlömålet God bebyggd miljö. Även inkludering av kulturvärden ingår i preciseringen av måluppfyllelsen för miljömålet God bebyggd miljö, vilket definieras som följer:

” Det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet i form av värdefulla byggnader och bebyggelsemiljöer samt platser och landskap bevaras, används och utvecklas.”

När det gäller kvarteret Björktrasten inordnas nuvarande Jakobsbergsskolan i kategori 2, ”värdefulla byggnader” i såväl kommunens inventering av Kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer, vilken ingår som del i kommunens Kulturresursprogram, som i kommunens översiktsplan-

I åtgärdsprogrammet står om dessa byggnader följande: ”Någon förvanskning av exteriören får alltså inte ske genom arbeten på själva byggnaderna.” samt ”Anpassning av omgivande nybebyggelse bör i sina huvuddrag bestämmas i detaljplan eller i områdesbestämmelser.

”

------

Den aktuella tomten gränsar till såväl ett vatten- och skredriskområde som till en transportjärnväg för farligt gods,samt ligger i ett ur kulturmiljösynpunkt värdefullt och känsligt område.

Till dessa faktorer bör större hänsyn tas än vad som görs i föreliggande förslag till detaljplan.

Elisabeth Holmstrand Gustafsson, ledamot i KSAU

Lars Blomkvist, NKP, räknar på sitt eget sätt.

I dagens Nya Kristinehamns-Posten söker ledarskribenten Lars Blomkvist i artikeln med rubriken "Kristinehamns strax över medel" av allt att döma leda i bevis att Kristinehamns ökade politikerkostnad har med antalet kommunalråd att göra.

Som jag ser det söker Lars Blomkvist bara skapa opinion. Han skriver gällande kommunalråden följande:

"Kristinehamns ökning kan förklaras på flera sätt. 2002 fanns det två kommunalråd och ett oppositionsråd, ett kommunalråd och oppositionsrådet hade 60 procent av arvodet för en heltid. 2006 fick de båda deltidsråden arvodet höjt med 50 procent.

Idag finns det tre kommunalråd och ett oppositionsråd. [...]"

 Det finns såvitt jag kan se just nu inget sakfel i det Blomkvist skriver. Dock fattas ett viktigt led:

Mandatperioden 2006 till 2010 fanns det ett heltidsråd och ett som arvoderades till 90 %, liksom oppositionsrådet som likaledes arvoderades till 90 %, summa 2,8 heltidsarvoderade.Idag finns det precis lika mycket kommunalråd, 2,8 heltidsarvoderade.

Skillnaden är den att två av kommunalråden, bl a jag, delar på en 90%-arvodering och således är arvoderade till 45 % var. Ingen utökning av kommunalrådstjänsterna har således skett denna mandatperiod jämfört med 2006 - 2010. Skall man berätta en historia, bör man berätta hela.

Sedan är frågan vad som räknats in i politikerutgifterna. Räknas det faktum in att vi fått iPads istället för pappersluntor och är kostnaderna för kopiering isåfall avdragen? Räknas kostnader för telefonsamtal in (privata resp jobbanknutna - använder alla telefonen enbart för jobbsamtal?)? Resor? Kurser? Hotellvistelser?

Blomkvist skriver:

"Siffrorna som vi hämtat från nyhetsbyrån Sirén är bruttokostnaden för den politiska verksamheten i kommunerna, även administrationen för den politiska funktionen, även kostnaderna för de allmänna valen.[...]"

Sedan framgår i slutet av texten att kommunerna inte bokför administrationen som en särskild post, vilket gör att skillnaderna mellan kommunerna är mindre än den verkar. Vad säger detta? Ingår tjänstemannalöner i administrationen?

Ett vet vi: Att tre nämndordförande och i någon mån en fjärde fick ut nästan 100 000 kr för mycket på lite drygt ett år. Hade inte jag ifrågasatt detta på ett ekonomiutskottsmöte, där en av nämndordförandena till kommunsekreteraren lämnade över en ansökan om ersättning för 8 timmars förlorad arbetsinkomst , så hade det kanske fortsatt och då hade närmare en halv miljon för mycket i ersättning för förlorad arbetsinkomst, inkl arbetsgivaravgift, betalats ut till tre av dessa ordförande, alla S-märkta, under mandatperioden. Nu måste de istället betala tillbaka dessa ca 100 t kr.

NKP har tidigare uppgivit att det beror på otydligheter i arvoderingsreglementet, som nu ses över. Detta stämmer inte. Det är reglerna för sammanträdesarvoden som är otydliga, inte för förlorad arbetsinkomst. Tvärtom framgår det med all önskvärd tydlighet i en bilaga till arvoderingsreglementet (hopknipsad med detta), vilka som inte har rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst. Så här står det i arvoderingsreglerna som gäller 2011 - 2014:

 "Årsarvoderade, enligt bilaga 1, har inte rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst. "

 I bilaga 1 står det följande (versalerna är inte mina, utan finns i dokumentet, vilket gör det hela ännu tydligare):



Här framgår alltså mycket tydligt vilka som inte har rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst. Nämnda tre ordförande har 40 % eller mer av heltid, vilket i reglementet anges som "betydande del av heltid" och där det t o m i Kommunallagen står att man då inte har rätt till ersättning för förlorad arbetsinkomst.

Vid sidan av detta har likväl en hel del pengar i sammanträdesarvoden begärts och hämtats ut av nämndordförandena. Den otydligheten utnyttjas således rätt bra. Trots att deras arvoden ligger i topp i Värmland.

PS Jag är ordförande i Trygghets- och Folkhälsorådet. Det är den enda ordförandepost som inte är arvoderad. DS