Korrigering av och tillägg till inlägg "Plastmuggar i trave och korg"

En person i tekniska nämnden informerade mig ikväll vänligast om att jag skrivit fel i mitt blogginlägg om avfall; dvs jag har skrivit "transporter" istället för "transporter och förbränning" samt att jag angivit Karlstad som destination för soporna, när det i verkligheten är Karlskoga.

Jag har nu korrigerat dessa oavsiktliga missar (längre ned hade jag faktiskt skrivit Karlskoga, som den noggranne läsaren säkert upptäckte). Det är roligt att få reaktioner på mina inlägg, och det går ju också att kommentera här och ifrågasätta det jag skrivit om man t ex tycker att jag verkar ha skrivit fel!

Dessutom informerade mig nämnda person om att en sopbil måste avgå dagligen, enligt förelägganden från Länsstyrelsen. Om detta stämmer - att även sorterade sopor som inte innehåller något rötbart avfall (eftersom de då i detta exempel var avbördade vid vår möjliga lokala anläggning i Kristinehamn) - måste avgå dagligen, så skulle inte vinsten bli fullt lika stor, naturligtvis.

Tidigare var kostnaden för förbränning högre än den är idag. Alliansen avskaffade ju nämligen den förbränningsskatt som S med stöd av MP och V infört och som var tänkt att vara ett incitament till utökad sopsortering och minskad förbränning (sista steget i den s k avfallshierarkin, som börjar med reduce, reuse och recycle).

Förbränning är ju inte helt okontroversiellt det heller, eftersom det genererar bottenaska och flygaska, totalt utgörande ca 1/4 av det som förbränns; en aska som är full med tungmetaller och annat och som måste deponeras någonstans..... Dessutom är inte alltid rökgasreningen 100%-ig (exakt hur det ligger till i Karlskoga med reningsgraden har jag dock f n ingen information om).

Tidigare kostade det ca 700 kr / ton att förbränna soporna i Karlskoga; dvs ytterligare en kostnad på 2 737 500 kr med dagens sopmängd. Hade skatten funnits kvar, hade man alltså, såvitt jag kan se, fått betala 7 008 000 kr / år för att köra till och förbränna soporna i Karlskoga; dvs utöver kostnaden (transport- och personella kostnader) för upphämtning av soporna runt om i kommunen.

Jag har nu också i samtalet med Per Lidén fått information om att det idag inte finns kapacitet idag att ta hand om rötbart hushållsavfall lokalt vid Fiskartorpets reningsanläggning här i Kristinehamn, utan att det skulle krävas en ganska kostsam uppgradering av anläggningen för detta.

Hur framtiden kommer att te sig, återstår därmed att se. I Brålandaprojektet skall en dubbel pipeline mellan Mellerud och Trollhättan knyta samman 18 gårdar för biogasproduktion av gödsel och ev uppgradering till fordonsgas.

I Kristinehamn är väl än så länge det troligaste att vårt rötbara hushållsavfall kommer att gå till Karlskoga eller Karlstad, där man enligt uppgift är på gång respektive planerar rötningsanläggningar för biogastillverkning. Åtminstone som det ser ut för tillfället.

I takt med att tekniken utvecklas och därmed möjligen priset på en anläggning sjunker, kanske tankarna på att vi själva här i Kristinehamn rötar vårt rötbara hushållsavfall dock kan slå rot och leda till lokal biogasproduktion? Det skulle åtminstone spara en mängd transporter och dessutom troligen komma oss här i Kristinehamn till del.

En mångfacetterad vecka med reflexer från söder

En vecka rinner iväg så snabbt och den gångna veckan har varit så späckad att jag varken hunnit eller orkat uppdatera någon av mina bloggar.

Här följer dock en resumé av det viktigaste som har hänt sedan sist:

På måndagen hade vi ett möte om framtidens skola, sammankallat av Bjarne Olsson. Samma dag hade jag även ett möte med vice ordf Ulf Torehammar (FP) i Trygghets- och Folkhälsorådet, där vi utifrån den information jag fått av Anders Åström gick igenom lite inför det första mötet med rådet den 22 februari.

Vi hade på måndagen även ett möte angående anställning av ny förvaltningschef i Miljö- och byggnadsförvaltningen. Dock har denna process för tillfället avstannat och ett omtag får ev göras, vilket naturligtvis är trist med tanke på att förvaltningen varit utan chef i 1,5 år.

Visnum och Visnums Kil

På tisdagen visades vi kommunalråd runt i Visnum och Visnums Kil av några politiker/privatpersoner som bor där. Det finns ca 140 företag i området, som till ytan är stort och domineras av några större gårdar, men där det alltså finns långt fler en- och flermansföretag.

Vi intog en god middag i Visnums Kils hembygdsgård, och körde därefter igenom Vike, vilket blev avslutningen på en informativ dag om området, som bl a innehåller fyra intressanta naturreservat, men som dessvärre inte fått mycket utrymme på kommunens hemsida - än så länge!

Biogas

Onsdagen den 16:e hade jag ett möte med Per Lidén. En stor utredning är nyligen genomförd. Utredningsuppdraget har varit att effektivisera driften och minska oljekonsumtionen vid Fiskartorpets reningsanläggning. Bedömd investering: ca 25 milj kr.

Anläggningen vid Fiskartorpet är från 1964 och där finns idag två rötkammare på 750 kubik var, för rötslam. Denna anläggning används till hälften till biogasproduktion för internt bruk vid Fiskartorpet, som dessutom använder ca 20 m3 olja / år för uppvärmning.

Det primära är således hur man skall kunna ersätta denna olja med biogas från egen produktion. Till detta behövs mer slam; anläggningen är nämligen inte anpassad till rötning av hushållsavfall. Biogastillverkning av rötbart hushållsavfall är m a o ej utrett och bedöms bli mycket dyrt.

En variant är därmed att skicka detta avfall till t ex Karlstad, eftersom frågan är om vi har tillräckligt mycket rötbart avfall själva för att det skall löna sig med en uppgradering.

Dock ligger ännu i sin linda planerna på att utreda huruvida även Kristinehamns Fjärrvärme AB skall kunna utöka sin verksamhet till att omfatta även biogasproduktion och att inleda ett praktiskt samarbete om detta med kommunen och Fiskartorpet.

Ett mål enligt Per Lidén är att bli effektivare gällande energibalansen i avloppsreningen.

LOVA-pengar är sökta, men landstinget har endast tilldelats 4 % av dessa.

Vi talade också om problemen med reningsverket i Bäckhammar, som bl a släpper ut mycket kväve. Att dra rör från Bäckhammar till Björneborg istället (7 km) kommer att kosta minst 12 milj kr, men kostnaden får då jämföras med att bygga om till ett reningsverk med effektiv reningsgrad i Bäckhammar.

På onsdagen träffade jag även på förmiddagen en representant för Hela Sverige ska leva, men om detta kommer jag att skriva i ett särskilt inlägg.

Integration

På eftermiddagen hade vi i Mastmagasinet ett lunchmöte om integration och mångfald tillsammans med bl a Ingemar Elf, Svenska kyrkan, kommunens flyktingsamordnare samt ett antal föreningar, bl a Ungdomsrådet. Här framkom bl a att vi inte kan ta emot de 40 flyktingar per år vi har åtagit oss i avtalet med Migrationsverket. Detta p g a brist på lägenheter. Idag upplåter endast KBAB och Linné lägenheter i andra hand till flyktingar.

Förändringarna från statlig nivå innebärande avveckling av introduktionsprogrammet och överlåtelse av introduktionen till AF, enligt devisen "Arbetslinjen", har dock inneburit att flyktingsamordnarna bara kunnat avsätta ungefär hälften av tiden till ankommande flyktingar med stort hjälpbehov.

Södra kommundelarna

På torsdagen blev det återigen en rundresa i kommunens södra delar men nu med Näringslivssamverkan och även innefattande Rudskoga. Anhalterna var Husbilslandet, Svedjegården, Hygns gård, Räntans gård med Grön Arena (vi intog där en superb hemlagad middag), samt Rudskoga taxi, där de sistnämnda tänker satsa på egenproducerad biogas; en satsning för framtiden! :-)

Räntans gård tar nu emot ett antal ungdomar som av en eller annan anledning behöver en annorlunda sysselsättning än t ex vanlig skolgång och -dag. De får där istället pröva på många sysselsättningar, så som att ta hand om djur. På sikt kan ev också reguljär undervisning komma att ingå.

Svedjegården snart Equalitycertifierad?

Svedjegården har börjat profilera sig som ett hotell som tar emot rörelsehindrade - ett naturligt val, då den sista avdelningen som användes när det var äldreboende, ju var den del som byggts om för rullstolsburna personer, där det t ex fanns möjlighet att rulla in med rullstolen under spisen i dubletterna.

Bra att de valt detta, då vi enligt Kenneth Henningsson hitintills saknat ett tillgänglighetsanpassat hotell i Kristinehamn. Ägarna, som även nu driver dressinbanan, har även en dressin anpassad till rörelsehindrade.

En intressant dag, som, trots att jag bor här och i varierande grad känner och har kommit i kontakt med dem vi besökte, gav en djupare inblick i deras verksamhet och deras tankar om framtiden.

Wahlundsgården

På fredagen hade S, V och MP ett förmiddags- och över-lunch-möte med K-råd samt nämndordförande om budgetprioriteringar 2011 och 2012.

Därefter hade Bjarne Olsson, Anne-Marie Wallouch och jag K-rådsavstämning och dagen slutade med besök hos Torbjörn Gustafson om placering av KFUM:s sommarskola. Jag stannade också kvar ytterligare en timme, då Torbjörn Gustafson visade mig ritningarna på förslag till ett ombyggt och tillgänglighetsanpassat Wahlundsgården.

Kostnad mellan tummen och pekfingret: 5 - 10 milj kr. Total yta: ca 1000 kvm. Driftskostnad: Ej känd, eftersom ingen energideklaration för huset gjorts (till skillnad från de flesta andra byggnader i stan), då huset är q-märkt. Siffrorna finns dock och jag har begärt att få ut dem. En fördel med Wahlundsgården är dock att den värms med fjärrvärme.

Imorgon börjar en ny arbetsvecka dominerad av Ekonomiutskottsmöten måndag, onsdag torsdag och eventellt fredag. På tisdag har vi även det första mötet med Folkhälso- och Trygghetsrådet och jag har även bl a tänkt hinna gå en rundtur på Miljö- och byggnadsförvaltningen för att bekanta mig mer med inspektörerna och de andra som jobbar där - något som ännu ej hunnits med!