Politiken och effekten av översvämningarna

Varnan idag med tillflöde från omgivande torg och gator.

Om Kristinehamn inte har den beredskap i infrastrukturen man hade kunnat åstadkomma under mandatperioden för att mildra effekterna av ett regn i klass med det senaste regnvädret i Kristinehamn med omnejd, så bär enligt min mening Socialdemokraterna och Vänsterpartiet det fulla ansvaret för att detta inte åstadkommits.

Jag har påtalat vikten av både blå- och grönstrukturplan (ett arbete med grönstrukturplan har tidigare under alliansens styre påbörjats genom att KS då anslog 100 t kr till detta arbete, men slutförde det av någon anledning inte) i många olika sammanhang, deltagit på konferenser både på Karlstads universitet, CCC och med länsstyrelsen, m m m m.

Jag har även påtalat behovet av ett vattenråd för Varnan, risken för s ka hundraårsregn och av att upprätta / färdigställa en Grönstrukturplan, som också är en blåstrukturplan med beredskap för höga vattenflöden. Det handlar om allt från plantering av träd som har förmåga att snabbt suga upp mycket vatten och dräneringsytor i form av nedsänkta planteringar, små "våtmarker" i stadsmiljö, till upphöjda cykelbanor och framkomlighet. Dagvattensystemet är naturligtvis också en viktig del av det hela.

Likaså har jag i samtal med förre chefen för tekniska förvaltningen fått en redogörelse om vidtagna åtgärder vid det förra regnet i Kristinehamn vid nyåret 2000-2001 (vill jag minnas att det var, men det var innan jag kom tillbaka hit 2002).

Jag upplever dock att jag vad gäller S och V har talat för helt döva öron. De har som jag ser det bara tittat på vad som händer om Vänern svämmar över och där hårt tillsammans med Åke Thörnesjö (M) via kommunstyrelsen och som (vad gäller den sistnämnde) observatörer i Kommuner i Samverkan om Vänerns Vattenreglering krävt att staten skall ta det fulla ekonomiska ansvaret; att inget preventivt arbete egentligen skall behöva ligga på kommunerna runt Vänern  ö h t.

Ingen annan har drivit på detta planeringsarbete heller - inte ens i sammanhanget ansvariga tjänstemän har tyckt att en sådan plan varit prioriterad alternativt menat att vi redan har en. Till Länsstyrelsen har vi dock uppgivit att vi påbörjat en men inte slutfört den, vilket stämmer bättre med min uppfattning. Olika anställda säger alltså olika saker.

En f d tjänsteman har dock så sent som i år sagt till mig att vi har en grönstrukturplan - i översiktsplanen. Översiktsplanen är dock inte aktualitetsprövad, vilket strider mot Plan- och Bygglagen, PBL, som säger att en översiktsplan skall aktualitetsprövas varje mandatperiod. Vår översiktsplan arbetades fram 2004.

Efter det har fördjupade översiktsplaner tillkommit för vissa områden, men planen i sin helhet har inte aktualitetsprövats. Sedan ÖP antogs har också andra lagar förändrats och utredningar gjorts, som Stigande vatten och Klimat- och Sårbarhetsutredningen.

Det är t o m så att S (Bjarne Olsson) och V (Anne-Marie Wallouch) på KSAU försökte hindra mig från att lyfta frågan om upprättande av Grönstrukturplan som ett politiskt initiativ. Alliansen räddade mig dock. Vad beslutet sedan blev, återkommer jag om. Läs gärna

 Maktmissbruk av Bjarne Olsson

Grönstrukturplan för Kristinehamn

Läs mer här om

Miljömålet God bebyggd miljö, delmålet Planering Grönstruktur och Vattenområden

Seminarium om översvämningsfrågor

Sitter på bussen från Karlstad efter att ha deltagit i ett möte på Karlstads Universitet, arrangerat av Centrum för Klimat och Säkerhet, med titeln Participation in Flood Risk Management.

Föredrog gjorde Leonie Lange samt Mariele Evers från universitetet i Wuppertal. Den förstnämnda redogjorde för hur man jobbar med översvämningsfrågor i Tyskland, Nederländerna och Storbritannien och på lokal, regional och central nivå. Utgångspunkten är EU:s översvämningsdirektiv (2007) samt ramdirektivet för vatten.
 

Mariele Evers gick in på former för samverkan mellan olika berörda grupper, alltifrån tjänstemän och personer i beslutsposition till sakägare och allmänhet. Hon redogjorde för ett samverkansexperiment i Hamburg, där Elbe (ev biflod) är "reglerad" medelst en "sluss", i syfte att förhindra tidvattnet att strömma in vid flod. Slutar slussen av någon anledning att fungera, kan stora problem uppstå. Denna problematik var vad samverkansgruppen hade att hantera. 

Diskussionen vid dagens möte var något forskningsinriktad, men Rapport 2012:1 från CKS med samma namn som seminariet, Participation in Flood Risk Management, kan ge en del bra tips på hur engegemanget i och kunskapen om översvämnigsfrågor skall öka. 

Själv lärde jag mig bl a några uttryck:

- "Social learning approach" och här kan man kika lite på UNESCO, Institute for water education

- RBMP=River Basin Management Process

- "Face-to-face workshops"

Rapporten ger goda tips om hur man kan få igång en ökad diskussion om översvämningsfrågor i syfte att motverka och förhindra översvämningar.

Kvadraten skall utredas

Igår hade vi KSAU på förmiddagen i fyra timmar. På eftermiddagen hade jag möte med Kenneth Henningsson och hade även telefonmöte med honom idag på förmiddagen om nästa TFR-möte den 26 mars och om redovisning till KS den 4 april.

På KSAU fick vi bl a en redovisning av planingenjör Hanna Åsander av detaljplan Vålösundet Östra, 1, som nu skall ställas ut. Beslut skall tas på KF den 19 juni.

Några tankar med området som finns är att smalna av vägen från 6 till 5 meter samt att utveckla Skymningens badplats. Tidigare fanns ju där t o m ett hopptorn.

Vi fick även en föredragning av ekolog Johanna Bengtsson om arbetet med EU:s vattendirektiv och då i synnerhet de två vänervikar som är särskilt fosforförorenade, Ölmeviken och Varnumsviken. I en broschyr som delades ut framgick att Kristinehamn håller sig tämligen väl framme när det gäller arbetet med att uppnå god ekologisk status till 2015, medan länsstyrelsen släpar efter något. Ett område där Länsstyrelsen släpar efter är angående omprövning av tillstånd för tillståndspliktiga verksamheter enligt kap 9 och 11 i Miljöbalken.

Jag ställde frågan om kommunen tänkte ligga på Länsstyrelsen lite när det gällde Bäckhammars bruk och Lignoboost som tillsammans med Kristinehamns kommuns reningsverk i Bäckhammar bidrar till övergödning av Kolstrandsviken. Dessutom är vattnet i ån Visman varmt, så varmt att Värmlands Säby gård värms upp med vattnet (i och för sig ett bra sätt att ta vara på den värmen).

Jag ställde också frågan när det gällde enskilda avlopp hur man ser på Skagern, då Kristinehamn som enda kommun runt Skagern inte är med i Gullspångsälvens vattenförbund, där 16 kommuner inkl 3 av de 4 runt Skagern är med. De skulle ta med sig den frågan.

Kristinehamn saknar ett antal planer, som Johanna skall ta itu med, bl a VA-plan och dagvattenpolicy.

Kostnader för insatserna kommer att bli totalt 5 mkr / år (= 50 % mer mot dagens kostnader). Största delen måste kommunen stå för, en del bekostas privat (som investeringar i förbättringar av enskilda avloppsanläggningar, antar jag), en del kommer att vara bidrag.

Det togs också beslut om att utreda en ombyggnad av fastigheten Kvadraten - den byggnad som kanske drar mest energi av alla kommunägda fastigheter i Kristinehamn: 294 kWh/kvm/år. Någon enskild byggnad på Hacklehem drar mer - kanske köket, då de i denna fristående byggnad lagar mycket mat även till Stenstalidskolan, men i snitt drar hela Hacklehemsskolan mindre.

En utredning finns gjord om att det skulle kosta 7,1 mkr att energirenovera byggnaden med en lösning på ca 30 års sikt. Dock ställer sig konsultfirman SWECO, som förordar rivning, tveksam till om man kan komma ned till sådana låga driftskostnader att det lönar sig att renovera byggnaden mot att bygga en ny. Det finns också förslag på att bygga samman Kvadraten med Panncentralen med en glasgång och därmed förbinda de båda museerna. Då blir det ju dyrare, förstås, liksom om man väljer att bygga om byggnaden invändigt.

Jag lade ett yrkande om att kalkylerad drifts- och energikostnad redovisas till KS. Detta yrkande vann dock inget bifall. Kosta vad det kosta vill i driftskostnad, således??

Jag fick också reda på att Skolnämnden tagit beslut om att lägga ner den uppskattade förskolan Pennlådan i Bäckhammar, kanske den förskola som har den bästa gården i Kristinehamn med omväxlande sol och skugga samt lite kuperad, där små barn lätt kan förflytta sig mellan de olika miljöerna; dvs helt i stil med en artikel Ingrid Rydin och jag fick införd i NKP före valet. Dock har jag inte hört Ingrid Rydin, ledamot i Skolnämnden, lyfta detta ärende alls i partiet.

Tyvärr värms huset med direktverkande el, men det hade man kanske kunnat göra något åt? Jag undrar om det kan bli lika trivsamt i Bäckhammars skola, vare sig inne eller på gården.

Översvämningar och kontorsbesök

Har tillbringat dagen på Uroxen. Läste i tidningen igår att det varit översvämningar i stan....uppenbarligen klarade räddningstjänsten själva av situationen, eftersom ingen krisledningsnämnd sammankallats.

Enligt VF föll mellan kl 15 och 17.30 mellan 40 och 60 mm regn och bilder i NKP visade bilar som fick köra på cykelbanan bredvid Södra Ringvägen, då det var djupt vatten under viadukten. Även vatten hade runnit in i källaren i Uroxen, där även polisen har lokaler, samt i många privata källare. ICA Maxi hade problem med vatten som steg upp ur golvbrunnar, om jag uppfattat saken rätt..

Enligt en tjänsteman har kommunen fått in ca 10 anmälningar gällande översvämmade källare. Frågan är om man själv har gjort sig skyldig till överbelastning av dagvattennätet genom att leda ner stuprören rakt ner i detta eller om det beror på kommunen. I Tekniska nämndens årsredovisning för VA-verksamheten 2009 står det bl a att man under 2009 har börjat ta fram en strategisk plan för 2010 - 2015 omfattande bl a strategiska förändringar i VA-ledningsnätet.

För att minska risken för källaröversvämningar i centrala delar av Kristinehamns stad bör flödet till Landa pumpstation minskas och ombyggnad / sanering av ledningsnätet i den norra delen av verksamhetsområdet prioriteras, skriver man. Jag antar att arbetet är på gång.

Exakt samma formulering som i 2009 års redovisning, varur ovanstående är hämtat, finns dock i 2010 års årsredovisning och jag har f n ingen att fråga så här i semestertider.

I båda årens redovisningarna står det också: "Andelen ovidkommande vatten som belastar spillvattennätet är fortfarande för stor. Insatser krävs för att öka separeringen. Utan separering ökar risken för översvämningar och får ökad belastning på avloppsreningsverken med oönskade utsläpp av otillräckligt renat avloppsvatten som följd."

I årsredovisningen för 2010 står det dock att man utfört VA-sanering enligt plan i några mindre projekt, där Jägaregatan och Norra Ringvägen nämns inom tätorten Kristinehamn samt ett projekt i Bäckhammar och ett i Björneborg. Vid sidan av detta är det VA-utbyggnaden i Vålösundet som nämns.

Idag fick jag också genom Anders Åström ett examensarbete gjort vid Karlstads universitet 2009 inom ramen för utbildning till GIS-ingenjör, "Översväminingskartering i Kristinehamn, Översiktlig konsekvensanalys" av Andreas Karlsson och Mattias Sjökvist. Det känns ju lite aktuellt.

I detta anges de sannolika följderna av olika vattennivåer. Vid nästan den nivå som anges av SMHI som den nya dimensionerade nivån (högsta vattennivån) 47,13 m, nämligen 47,10 m ö h, anger man att hela centrala Kristinehamn kan behöva evakueras. "Stor sannolikhet för att el- och avloppssystem blir utslagna i stora delar av Kristinehamn.", skriver man. Dock skriver man också "sannolikheten för detta scenario är mycket låg, med en uppskattad återkomsttid på 10 000 år"....
Man skriver i sina slutsatser att Kristinehgamn ur översvämningssynpunkt har ett utsatt läge, vilket man bör ta hänsyn till i all form av kommunal planering.

Talade också lite om höjddatasystem, vattennivå, dagvattenhantering, VA-nät osv med Anders Åström och Miguel Gil.

Har även samtalat med Lars Nilsson, som nu jobbar halvtid här för att hjälpa planarkitekterna och istället för bl a Torbjörn Gustafson, som ju slutat. Han går bl a igenom alla yttranden m m som gäller utbyggnaden av Vålösundet, där jag äntligen hittade mitt och partiets inlämnade yttrande gällande den fördjupade översiktsplanen för Vålösundet.

Har även talat lite med Madeleine Nyvall om hennes syn på hur man möjligen skulle kunna hantera en stor mängd yrkanden i KF, som nu senast den 16 juni, då skolfrågan togs. Ett sätt är att arbeta in lite tydligare rutiner i Kommunfullmäktiges Arbetsordning, senast uppdaterad 2004; något t ex Demokrati- och Framtidsgruppen skulle kunna jobba med?