Ja, det verkar som att Bjarne Olsson begick ett fel när det gällde att i våras inte tillåta mig lyfta ärendet / politiskt initiativ ang att återuppta arbetet med Grönstrukturplan.
Enligt Axel Danielsson, som igår höll föreläsning på KCC för politiker
och tjänstemän, får inte ordföranden i en nämnd eller ordföranden ö h t, som jag förstod det, neka en ledamot att
lyfta ett ärende på sittande sammanträde. Jag hade tidigare försökt få med ärendet på ärendelistan.
Även om KSAU inte är en nämnd, men ett utskott
med fasta ledamöter, så torde Bjarne Olsson därmed ha gjort fel när han
nekade mig att lyfta ett politiskt initiativ angående Grönstrukturplan (att varje kommun skall upprätta en sådan är ett delmål i uppfyllandet av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö), så att det måste gå till votering om
huruvida jag skulle få lyfta ärendet eller ej. Anne-Marie Wallouch (V) och
Bjarne Olsson (S) röstade emot, övriga (M och C) för.
Flera på mötet yttrande sig också, inkl ersättaren från FP och observatören från KD (har för mig att båda var där) och menade
att ordföranden inte kan hindra en ledamot att lyfta ett ärende.
De torde ha haft rätt - åtminstone enligt Axel Danielsson. Enligt honom
har ordföranden rätt att sätta samman ärendelistan, men kan inte neka en
ledamot att på själva sammanträdet lyfta ett ärende.
Detta i kontrast till vad en
SKL-jurist menade, nämligen att ordföranden kan stoppa en ledamot från
att lyfta ett ärende men inte från att begära votering om huruvida
ledamoten ska få lyfta ärendet eller inte.
Axel Danielsson gav följande exempel (jag använder pronomet han, även om det lika gärna skulle kunna vara hon eller hen):
En
nämnd består av elva ledamöter, varav tio är röda och en är blå. De tio
var från början inte lika många, men har med tiden blivit röda; dvs alla
utom denne ende blå. Eftersom den blå är invald som alla de andra,
skulle han aldrig få möjlighet att lyfta ett ärende som de han valts in
för önskar att han skall lyfta i nämnden, om den röde/-a ordföranden
ständigt hade möjlighet att stoppa detta.
Risken för att han heller aldrig skulle kunna
lyfta ärendet genom votering är troligen också stor, eftersom risken finns att siffrorna då skulle bli 10-1 mot detta. Dvs det blir mycket lätt att bli maktfullkomlig gentemot en minoritet, om man dels har hela makten över dagordningen, dels via majoritetsbeslut har möjlighet att neka någon att lyfta ett ärende.
Visar inlägg med etikett Demokrati. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Demokrati. Visa alla inlägg
lördag 9 november 2013
fredag 28 juni 2013
Ska man känna sig hedrad, eller.......?
Ska jag känna mig hedrad över att ha hamnat på SKL:s (SKL = Sveriges Kommuner och Landsting) Dagens Samhälles Offsidesida i förra numret (nr 24)? Ja, det är frågan. Det kan ju kännas hedrande att de noterat något jag skrivit i min blogg. Offside-sidan återger lite udda företeelser i det politiska Sverige.
Ja, nu tillhör jag visserligen inte längre partiet (varför framgår nog med största möjliga tydlighet i andra inlägg här i bloggen). Jag upplever heller inte något i notisen som kränkande. Det går ju faktiskt att leta sig fram till min blogg och läsa vad jag faktiskt har skrivit.
Dock kan man väl begära att en journalist är saklig? Påståendet "Allt var bättre förr, konstaterade Elisabeth Holmstrand Gustafsson redan i ett tidigare blogginlägg samma dag apropå fibernät" är ju inte heller med verkligheten överensstämmande. Även om journalisten får tycka att det var så jag skrev. Man får ju tycka så mycket nu för tiden.
Jag kan inte heller begära att man skall förstå vad jag har skrivit, lika lite som en konstnär som målat en häst kan begära att alla skall se en häst och inte en höna, t ex. Men kanske är notisen i DS en liten släng tillbaka för att jag tidigare i ett inlägg på min blogg beslagit tidningen med ett fel? Mer om detta längre ned.
Nu skrev jag inte att en brevlåda av spillvirke är bäst. Valet av materialet spillvirke och att den var hemsnickrad var för att åskådliggöra att den inte behövde kosta någonting. Möjligen spiken eller / och ett gångjärn.
Mitt syfte var att sätta det i kontrast till den otillgänglighet som råder för många idag och som för att kunna tillgodogöra sig samhällsinformation, som tidigare kom via brevlådan, måste ha tillgång till dator, internetabonnemang och / eller smartphone med tillhörande abonnemang. Åtminstone en knapptelefon, eftersom beskedet "[e]ller vänta kvar, så får du tala med en telefonist / om du vill ha personlig service" ofta inte finns längre.
Det finns reella exempel i min närhet hur människor inte längre når fram till viktiga samhällsaktörer. Kristinehamns kommun finns för övrigt inte längre med i Eniros telefonkatalog Gula sidorna. Det kan också saknas täckning och här är alltså Post- och Telestyrelsens mål och Värmlands regionala mål endast 90 % täckning år 2020, inte 100 %.
Allt detta sammantaget ställer givetvis grupper utanför: Gamla människor, som inte orkar, har råd eller kan lära sig begagna en dator och som för övrigt inte behöver ha någon smartphone, intellektuellt funktionshindrade, nyanlända, som inte har svenska som modersmål m fl. Jag bor själv på landsbygden, så jag vet hur det ser ut runt omkring mig.
Naturligtvis har internet medfört många fördelar. Bl a går det att nå ut till människor som aldrig förr, vilket har betydelse både för den enskilde genom t ex sociala nätverk eller för företag, som inte har sin kundkrets bland dem som går förbi på gatan utanför, utan som kan överleva i t ex glesbygd genom att rekrytera kunder över hela landet och även utomlands - om de har tillgång till nätet.
Kanske är dock notisen främst en släng tillbaka för att jag beslog DS med fel i sin uträkning av hur mycket olika partier ökat eller minskat. Här kommer länken till inlägget om de felaktiga procentsatserna: Brev till NKP ang NKP-referat från Valborg.
Ja, nu tillhör jag visserligen inte längre partiet (varför framgår nog med största möjliga tydlighet i andra inlägg här i bloggen). Jag upplever heller inte något i notisen som kränkande. Det går ju faktiskt att leta sig fram till min blogg och läsa vad jag faktiskt har skrivit.
Dock kan man väl begära att en journalist är saklig? Påståendet "Allt var bättre förr, konstaterade Elisabeth Holmstrand Gustafsson redan i ett tidigare blogginlägg samma dag apropå fibernät" är ju inte heller med verkligheten överensstämmande. Även om journalisten får tycka att det var så jag skrev. Man får ju tycka så mycket nu för tiden.
Jag kan inte heller begära att man skall förstå vad jag har skrivit, lika lite som en konstnär som målat en häst kan begära att alla skall se en häst och inte en höna, t ex. Men kanske är notisen i DS en liten släng tillbaka för att jag tidigare i ett inlägg på min blogg beslagit tidningen med ett fel? Mer om detta längre ned.
Nu skrev jag inte att en brevlåda av spillvirke är bäst. Valet av materialet spillvirke och att den var hemsnickrad var för att åskådliggöra att den inte behövde kosta någonting. Möjligen spiken eller / och ett gångjärn.
Mitt syfte var att sätta det i kontrast till den otillgänglighet som råder för många idag och som för att kunna tillgodogöra sig samhällsinformation, som tidigare kom via brevlådan, måste ha tillgång till dator, internetabonnemang och / eller smartphone med tillhörande abonnemang. Åtminstone en knapptelefon, eftersom beskedet "[e]ller vänta kvar, så får du tala med en telefonist / om du vill ha personlig service" ofta inte finns längre.
Det finns reella exempel i min närhet hur människor inte längre når fram till viktiga samhällsaktörer. Kristinehamns kommun finns för övrigt inte längre med i Eniros telefonkatalog Gula sidorna. Det kan också saknas täckning och här är alltså Post- och Telestyrelsens mål och Värmlands regionala mål endast 90 % täckning år 2020, inte 100 %.
Allt detta sammantaget ställer givetvis grupper utanför: Gamla människor, som inte orkar, har råd eller kan lära sig begagna en dator och som för övrigt inte behöver ha någon smartphone, intellektuellt funktionshindrade, nyanlända, som inte har svenska som modersmål m fl. Jag bor själv på landsbygden, så jag vet hur det ser ut runt omkring mig.
Naturligtvis har internet medfört många fördelar. Bl a går det att nå ut till människor som aldrig förr, vilket har betydelse både för den enskilde genom t ex sociala nätverk eller för företag, som inte har sin kundkrets bland dem som går förbi på gatan utanför, utan som kan överleva i t ex glesbygd genom att rekrytera kunder över hela landet och även utomlands - om de har tillgång till nätet.
Kanske är dock notisen främst en släng tillbaka för att jag beslog DS med fel i sin uträkning av hur mycket olika partier ökat eller minskat. Här kommer länken till inlägget om de felaktiga procentsatserna: Brev till NKP ang NKP-referat från Valborg.
torsdag 6 juni 2013
Nationaldagsfirande och demokrati i S:s och V:s tappning?
Vi har mig veterligen fyra kommunalråd i Kristinehamn. Ett för S, ett för V, jag och så oppositionsrådet Marie Oudin.
Dock har varken jag eller oppositionsrådet Marie Oudin (M) blivit vidtalade. Inget Demokraticafé med "våra kommunalråd" eller med några kommunalråd alls nämns heller på kommunens hemsida i programmet för nationaldagsfirandet på Norrgården.
Jag får nog ta och kolla med Hembygdsföreningens ordförande Björn Johansson (V) hur det ligger till...
Eller vet kanske NKP?
Fiber till landsbygden?
En och annan kanske undrar varför jag röstade med S gällande att Kristinehamns kommun skulle avtala med KEAB och inte Telia Sonera om att bygga fibernät i Kristinehamns kommun.
Eftersom NKP och media inte var inbjudna och det därmed inte fanns journalister på plats på KS-mötet, kan jag inte förvänta mig en heltäckande rapportering. Det är förvisso sant att jag röstade med S.
Dock yrkade jag även på återremiss för att låta KEAB återkomma med en mer utförlig ekonomisk analys; en analys som av konsulten från Vicicom ansågs vara orealistisk beträffande de uppskattade administrativa kostnaderna. Mitt yrkande bifölls dock inte.
Sedan lyftes av Johan Larsson frågan om framtida kostnader för KEAB om vad som skall hända med pannan till fjärrvärmen, som kommunen nu inte äger. Vill vi ta över den när avtalet går ut (har för mig att det är 2020), kommer det att kunna bli en kostnad på ca 250 mkr. Jag menar att om vi får fjärrvärme på ett bra sätt nu - varför skall vi då äga pannan i framtiden?
Vad vi bl a fick veta som utgjorde bedömningen att Telia Sonera var ett bättre val, var att med KEAB skulle vi inte få fiber till landsbygden. Konsulten från Vicicom yttrade dock på KS-mötet att med Telia Sonera, skulle vi inte få fiber i glesbygden, eftersom de skulle strunta i att bygga där. Undantaget är förstås fiberföreningarna, som man samarbetar med.
Telia Sonera hade inte heller svarat på de frågor som ställts dem, utan som svar kommit med en egen sammanfattning.
Sunne togs upp som ett lyckat exempel på avtal mellan kommunen och Telia Sonera. Konsulten från Vicicom menade dock att detta är ett isolerat exempel och att Telia Sonera inte kommer att vara berett att ingå något liknande avtal i framtiden, eftersom de anser att det är för dyrt för dem.
Summa summarum kan man utifrån den information som gavs utgå ifrån att kommunen hursomhelst får serva dem som inte är med i fiberföreningarna på lands- och glesbygden. Det regionala liksom nationella målet är 90 % täckning 2020. Det anser jag är för dåligt. Målet borde vara 100 %.
Det här är en rättvisefråga. På sätt och vis står vi i samma situation som före den allmänna folkskolans införande 1842. Så här står det på sidan http://www.lararnashistoria.se/article/folkskolans_historia:
Idag står vi inför ett liknande problem: Alla har inte tillgång till snabb uppkoppling eller uppkoppling alls. Alla har idag inte ens telefon, eftersom mobiltäckning på många ställen saknas och Telia gräver upp de fasta näten. Vissa inte ens har täckning för att kunna ringa 112 efter ambulans. Även larmen har på många ställen, där mobilnäten ersatt de fasta näten, slutat fungera.
Telecombolagen har alltså inte något krav på sig att täcka hela Sverige. Telia Sonera har fått ett åläggande från PTS att sänka kostnaderna för anslutning till kopparnäten. Hur blir det med fibernäten? Vilka kommer att ha tillgång till dem? Jag förstår att flera i Alliansen sa att detta var den svåraste fråga vi haft att ta ställning till på många år, eftersom Telia Sonera håller på att bygga upp en monopolställning, vilket inte gynnar mindre kommunikationsoperatörer, som befarar att de kommer att bli utestängda från fibernätet p g a för höga kostnader för anslutning.
Telia Sonera äger Skanova som i sin tur betalar vinst till Telia, som kan räkna hem åtminstone en miljardvinst. Detta innebär att om t ex Tele 2 kopplar in sig, så måste även de betala till Skanova. Indirekt betalar därmed Tele 2 till sin konkurrent, Telia.
I början frågade jag om konsulten från Vicicom var objektiv, vilket förespeglades i handlingarna. Det var ju en ledande fråga, så naturligtvis fick jag svaret att Vicicom är oberoende. Dock hade jag kunnat läsa mig till att Vicicom tecknat ett ramavtal med Tele2. Vem som är beroende av vem och i vilken utsträckning är därmed inte lätt att säga.
Sedan finns det en dimension till, som är synnerligen viktig när det gäller det kommunala åtagande som vi har i kommunstyrelsen: Vi får inte särbehandla våra kommunmedlemmar om inte särskilda skäl föreligger.
Här måste man kunna slänga fram en klumpsumma på 15 000 - 20 000 kr för att bli ansluten till fibernätet. KEAB hade en annan modell, nämligen att kunden kan betala av på några år och inte behöver betala denna klumpsumma, vilket faktiskt inte alla kan. Många kan heller inte få lån.
Här är jag tillbaka till ruta ett - rättviseaspekten, läget före folkskolans införande och att ge invånarna likvärdiga möjligheter att utöva sina demokratiska rättigheter.
Med alla miljardsatsningar som görs idag, får alla det inte bättre, utan en del får det sämre. Före Folkskolans införande, hade vi människor som inte kunde läsa, inte fick rösta etc och därmed inte i någon större utsträckning kunde påverka politik m m.
Idag har vi 95-åringar i stugorna, som fortfarande sitter med sin telefon med nummerskiva och därmed inte kan ringa t ex sjukhus m m till vilket det krävs knapptelefon (tidigare kunde man ofta "vänta kvar", så fick man personlig service, men det går inte överallt idag).
Vi har personer som inte vill bli pådyvlade tvånget att skaffa en dator som villkor för att få information från Brukshundsklubben (verkligt exempel) eller inköp av Smartphone för att gå på toaletten och betala via appen. Detta borde på riksnivå hanteras som en diskriminerings- och tillgänglighetsfråga. Men otillgänglighet är ju inte klassat som diskriminering idag. Dessvärre.
När allt kom via brevlådan (kunde vara hemsnickrad av spillvirke), kunde de flesta tillgodogöra sig den information som kom. Kunde man inte hämta posten själv, fanns det i regel en lantbrevbärare som kunde lämna den och som också hade med sig ett litet mobilt postkontor.
Visst, dagens teknik har också förbättrat för många grupper, med talad information, för synskadade etc, men det gäller att vara uppmärksam med myntets baksida - alla de som stängs ute. Det kan gälla äldre människor, människor med förståndshandikapp, människor som helt enkelt inte orkar sätta sig in i allt nytt som kommer p g a utbrändhet m fl.
Att det inte finns något krav att serva hela Sverige (100 %) med fiber, blir en ytterligare dimension, som får konsekvenser.
Om Kristinehamn framgent har för ögonen att följa kommunallagen, lär vi i vilket fall själva troligen få bekosta de dyraste anslutningarna med kommunala medel. Enligt konsulten från Vicicom kommer Telia Sonera inte att göra det.
Eftersom NKP och media inte var inbjudna och det därmed inte fanns journalister på plats på KS-mötet, kan jag inte förvänta mig en heltäckande rapportering. Det är förvisso sant att jag röstade med S.
Dock yrkade jag även på återremiss för att låta KEAB återkomma med en mer utförlig ekonomisk analys; en analys som av konsulten från Vicicom ansågs vara orealistisk beträffande de uppskattade administrativa kostnaderna. Mitt yrkande bifölls dock inte.
KEAB:s vd Johan Larsson ansåg även att vissa påståenden i konsultrapporten och i den sammanfattning kommunkansliet gav oss politiker i viktiga stycken var felaktig. Bl a har KEAB möjlighet att serva lands- och glesbygden - förberedelse finns - men man behöver ägartillskott för detta.
Sedan lyftes av Johan Larsson frågan om framtida kostnader för KEAB om vad som skall hända med pannan till fjärrvärmen, som kommunen nu inte äger. Vill vi ta över den när avtalet går ut (har för mig att det är 2020), kommer det att kunna bli en kostnad på ca 250 mkr. Jag menar att om vi får fjärrvärme på ett bra sätt nu - varför skall vi då äga pannan i framtiden?
Vad vi bl a fick veta som utgjorde bedömningen att Telia Sonera var ett bättre val, var att med KEAB skulle vi inte få fiber till landsbygden. Konsulten från Vicicom yttrade dock på KS-mötet att med Telia Sonera, skulle vi inte få fiber i glesbygden, eftersom de skulle strunta i att bygga där. Undantaget är förstås fiberföreningarna, som man samarbetar med.
Telia Sonera hade inte heller svarat på de frågor som ställts dem, utan som svar kommit med en egen sammanfattning.
Sunne togs upp som ett lyckat exempel på avtal mellan kommunen och Telia Sonera. Konsulten från Vicicom menade dock att detta är ett isolerat exempel och att Telia Sonera inte kommer att vara berett att ingå något liknande avtal i framtiden, eftersom de anser att det är för dyrt för dem.
Summa summarum kan man utifrån den information som gavs utgå ifrån att kommunen hursomhelst får serva dem som inte är med i fiberföreningarna på lands- och glesbygden. Det regionala liksom nationella målet är 90 % täckning 2020. Det anser jag är för dåligt. Målet borde vara 100 %.
Det här är en rättvisefråga. På sätt och vis står vi i samma situation som före den allmänna folkskolans införande 1842. Så här står det på sidan http://www.lararnashistoria.se/article/folkskolans_historia:
Jag hävdar att det också gjorde slut på analfabetismen i Sverige."Med den obligatoriska skolan blev läs- och skrivkunnighet en tillgång för alla och detta gav människorna ett rikare liv och större chanser att hävda sina medborgerliga rättigheter. Att skolan ger kunskaper som skall motsvara och tillfredsställa samhällets och individens ökade kunskapsbehov brukar kallas för skolans kvalificerande funktion."
Idag står vi inför ett liknande problem: Alla har inte tillgång till snabb uppkoppling eller uppkoppling alls. Alla har idag inte ens telefon, eftersom mobiltäckning på många ställen saknas och Telia gräver upp de fasta näten. Vissa inte ens har täckning för att kunna ringa 112 efter ambulans. Även larmen har på många ställen, där mobilnäten ersatt de fasta näten, slutat fungera.
Telecombolagen har alltså inte något krav på sig att täcka hela Sverige. Telia Sonera har fått ett åläggande från PTS att sänka kostnaderna för anslutning till kopparnäten. Hur blir det med fibernäten? Vilka kommer att ha tillgång till dem? Jag förstår att flera i Alliansen sa att detta var den svåraste fråga vi haft att ta ställning till på många år, eftersom Telia Sonera håller på att bygga upp en monopolställning, vilket inte gynnar mindre kommunikationsoperatörer, som befarar att de kommer att bli utestängda från fibernätet p g a för höga kostnader för anslutning.
Telia Sonera äger Skanova som i sin tur betalar vinst till Telia, som kan räkna hem åtminstone en miljardvinst. Detta innebär att om t ex Tele 2 kopplar in sig, så måste även de betala till Skanova. Indirekt betalar därmed Tele 2 till sin konkurrent, Telia.
I början frågade jag om konsulten från Vicicom var objektiv, vilket förespeglades i handlingarna. Det var ju en ledande fråga, så naturligtvis fick jag svaret att Vicicom är oberoende. Dock hade jag kunnat läsa mig till att Vicicom tecknat ett ramavtal med Tele2. Vem som är beroende av vem och i vilken utsträckning är därmed inte lätt att säga.
Sedan finns det en dimension till, som är synnerligen viktig när det gäller det kommunala åtagande som vi har i kommunstyrelsen: Vi får inte särbehandla våra kommunmedlemmar om inte särskilda skäl föreligger.
Här måste man kunna slänga fram en klumpsumma på 15 000 - 20 000 kr för att bli ansluten till fibernätet. KEAB hade en annan modell, nämligen att kunden kan betala av på några år och inte behöver betala denna klumpsumma, vilket faktiskt inte alla kan. Många kan heller inte få lån.
Här är jag tillbaka till ruta ett - rättviseaspekten, läget före folkskolans införande och att ge invånarna likvärdiga möjligheter att utöva sina demokratiska rättigheter.
Med alla miljardsatsningar som görs idag, får alla det inte bättre, utan en del får det sämre. Före Folkskolans införande, hade vi människor som inte kunde läsa, inte fick rösta etc och därmed inte i någon större utsträckning kunde påverka politik m m.
Idag har vi 95-åringar i stugorna, som fortfarande sitter med sin telefon med nummerskiva och därmed inte kan ringa t ex sjukhus m m till vilket det krävs knapptelefon (tidigare kunde man ofta "vänta kvar", så fick man personlig service, men det går inte överallt idag).
Vi har personer som inte vill bli pådyvlade tvånget att skaffa en dator som villkor för att få information från Brukshundsklubben (verkligt exempel) eller inköp av Smartphone för att gå på toaletten och betala via appen. Detta borde på riksnivå hanteras som en diskriminerings- och tillgänglighetsfråga. Men otillgänglighet är ju inte klassat som diskriminering idag. Dessvärre.
När allt kom via brevlådan (kunde vara hemsnickrad av spillvirke), kunde de flesta tillgodogöra sig den information som kom. Kunde man inte hämta posten själv, fanns det i regel en lantbrevbärare som kunde lämna den och som också hade med sig ett litet mobilt postkontor.
Visst, dagens teknik har också förbättrat för många grupper, med talad information, för synskadade etc, men det gäller att vara uppmärksam med myntets baksida - alla de som stängs ute. Det kan gälla äldre människor, människor med förståndshandikapp, människor som helt enkelt inte orkar sätta sig in i allt nytt som kommer p g a utbrändhet m fl.
Att det inte finns något krav att serva hela Sverige (100 %) med fiber, blir en ytterligare dimension, som får konsekvenser.
Om Kristinehamn framgent har för ögonen att följa kommunallagen, lär vi i vilket fall själva troligen få bekosta de dyraste anslutningarna med kommunala medel. Enligt konsulten från Vicicom kommer Telia Sonera inte att göra det.
onsdag 23 november 2011
Kommunalrådsposten och dagens NKP
Idag står det följande i NKP:s ledare, som har rubriken "Mer lokal demokrati":
"Och varför inte låta personrösterna slå igenom med full kraft? Det finns nog flera inom den styrande majoriteten i Kristinehamn som nu i efterhand önskat sig en sådan ordning. För då skulle Miljöpartiets första namn i Kristinehamn ha varit Karolina Hagegård och inte Elisabeth Holmstrand Gustafsson."
Mig veterligen har personrösterna slagit igenom med full kraft. Karolina Hagegård, som fick flest personröster (vi hamnade båda över gränsen för personval, dvs blev inkryssade) är förstanamnet i fullmäktige och även gruppledare i kommunfullmäktige; dvs i kommunens högsta beslutande organ.
Däremot ville Karolina inte bli kommunalråd, varför hon heller inte blev vald till detta i den alltigenom demokratiska MP-interna nominerings- och valprocess som följde efter valet.
Så - valproceduren har gått rätt till och demokratin har haft sin gång.
"Och varför inte låta personrösterna slå igenom med full kraft? Det finns nog flera inom den styrande majoriteten i Kristinehamn som nu i efterhand önskat sig en sådan ordning. För då skulle Miljöpartiets första namn i Kristinehamn ha varit Karolina Hagegård och inte Elisabeth Holmstrand Gustafsson."
Mig veterligen har personrösterna slagit igenom med full kraft. Karolina Hagegård, som fick flest personröster (vi hamnade båda över gränsen för personval, dvs blev inkryssade) är förstanamnet i fullmäktige och även gruppledare i kommunfullmäktige; dvs i kommunens högsta beslutande organ.
Däremot ville Karolina inte bli kommunalråd, varför hon heller inte blev vald till detta i den alltigenom demokratiska MP-interna nominerings- och valprocess som följde efter valet.
Så - valproceduren har gått rätt till och demokratin har haft sin gång.
lördag 29 oktober 2011
Brev till VF och NWT
Idag har jag skickat nedanstående brev till Adina Magnusson på NWT och till Britta Staake på VF. Vill tillägga, med anledning av brevet till Britta Staake, att ett styrelseprotokoll faktiskt är inlagt i vår interna protokollsmapp efter den 21 mars 2011, nämligen från den 22 september 2011. Dock har styrelsen haft många fler möten än så, t ex den 8 juni, då beslutet om förtroendeomröstningen den 30 juni togs. Men inga fler protokoll finns alltså inlagda.
"Hej, Adina!
Av artikeln Bråk inom MP den 25 oktober 2011 framgår det att Michael Hjelm uttalat att MP Kristinehamn vid flera möten uttalat att de inte har förtroende för mig, "Michael Hjelm, sammankallande i MP förklarar att man vid flera möten kommit fram till att man inte har förtroende för henne."
Detta är fel. Det har bara varit ett möte med förtroendeomröstning (underkänt av MP:s revisor), nämligen den 30 juni 2011, där det blev 5-2 gällande röster mot / för förtroende för mig och där jag själv inte deltog i omröstningen.
Det andra mötet var ett följdmöte, där en ny kommunalrådskandidat skulle väljas. Vid detta möte varken berördes ämnet förtroende för mig eller fanns som punkt på dagordningen.
Med vänlig hälsning
Elisabeth Holmstrand Gustafsson"
och.....
"Hej, Britta!
Jag har tyvärr inte haft möjligheten att köpa tidningen idag och jag hittar inte artikeln om MP på nätet. Dock har jag fått den uppläst för mig och jag upptäckte några felaktigheter i den.
1. Angående meningen ""Det har varit oklart med det framtida styret i Kristinehamn sedan Miljöpartiet höll en medlemsomröstning, där det visade sig att en majoritet inte har förtroende för Elisabeth Holmstrand Gustafsson som kommunalråd."
- Dels så är det inte en majoritet av medlemmarna (då 36 st) som har uttalat sig mot förtroende för mig, utan en majoritet av de medlemmar som närvarade på det enda möte där omröstning företagits, nämligen den 30 juni, då fem (5) av de deltagande röstade mot fortsatt förtroende, medan två (2) röstade för fortsatt förtroende. Själv röstade jag inte (jag var den åttonde närvarande medlemmen, men gick före omröstningen). Därför är meningen felaktig och medlemsomröstning bör också bytas ut mot medlemsmötesomröstning (i medlemsomröstningar brukar enkät gå ut).
2. Meningen "Elisabeth Holmstrand Gustafsson har ifrågasatt omröstningens giltighet, varför Miljöpartiet nu erbjudit henne att omröstningen görs om." är inte i enlighet med vad som hänt, p g a att
- inget beslut om ytterligare en omröstning har beslutats på något utannonserat och protokollfört medlemsmöte. Huruvida beslut tagits på styrelsemöte, går inte att kolla upp, eftersom protokollen inte som tidigare är offentliga och utlagda i vårt interna First Class-forum och jag tidigare fick vänta två månader på ett protokoll. Enligt ordinarie styrelseledamot Alphonse Nshimiyimana har han dock inte blivit kallad till något styrelsemöte under den senaste tiden där denna fråga tagits upp. Han fick heller ingen kallelse till mötet med S och V i fredags. Om styrelsen tagit regelrätt beslut om detta, så bör det dock framgå av tidigare protokoll.
- det främst inte är jag som ifrågasatt omröstningens giltighet (den enda omröstningen och den som slutade 5-2), utan revisorn har underkänt omröstningen den 30 juni p g a flera demokratiska brister inför detta möte.
3. Angående meningen "- Nu väntar vi på en kommentar om hur vi ska gå vidare, säger Michael Hjelm, sammankallande.", så har jag redan hänvisat till mitt brev av den 27 oktober och som skickades till alla styrelsemedlemmar i torsdags kväll via e-post.
4. Påståendet i meningen "Och vi har sagt att vi är beredda att ställa våra platser till förfogande, om det är vad medlemmarna vill, men det vill de inte." har ingen grund. Ingen sådan enkät har gått ut och ingen sådan förtroendefråga har ännu tagits upp på något medlemsmöte.
5. "Men vi har inte fått svar på frågan om hon är beredd att avsäga sig uppdraget som kommunalråd. Det får hon gärna förtydliga isåfall." Och det har jag förtydligat genom att hänvisa till mitt brev av den 27 oktober. Detta framgick dock i artikeln.
Jag skulle gärna vilja ha in rättelse / förtydliganden angående det som jag angivit i punkterna 1 - 4.
Med vänlig hälsning
Elisabeth Holmstrand Gustafsson"
"Hej, Adina!
Av artikeln Bråk inom MP den 25 oktober 2011 framgår det att Michael Hjelm uttalat att MP Kristinehamn vid flera möten uttalat att de inte har förtroende för mig, "Michael Hjelm, sammankallande i MP förklarar att man vid flera möten kommit fram till att man inte har förtroende för henne."
Detta är fel. Det har bara varit ett möte med förtroendeomröstning (underkänt av MP:s revisor), nämligen den 30 juni 2011, där det blev 5-2 gällande röster mot / för förtroende för mig och där jag själv inte deltog i omröstningen.
Det andra mötet var ett följdmöte, där en ny kommunalrådskandidat skulle väljas. Vid detta möte varken berördes ämnet förtroende för mig eller fanns som punkt på dagordningen.
Med vänlig hälsning
Elisabeth Holmstrand Gustafsson"
och.....
"Hej, Britta!
Jag har tyvärr inte haft möjligheten att köpa tidningen idag och jag hittar inte artikeln om MP på nätet. Dock har jag fått den uppläst för mig och jag upptäckte några felaktigheter i den.
1. Angående meningen ""Det har varit oklart med det framtida styret i Kristinehamn sedan Miljöpartiet höll en medlemsomröstning, där det visade sig att en majoritet inte har förtroende för Elisabeth Holmstrand Gustafsson som kommunalråd."
- Dels så är det inte en majoritet av medlemmarna (då 36 st) som har uttalat sig mot förtroende för mig, utan en majoritet av de medlemmar som närvarade på det enda möte där omröstning företagits, nämligen den 30 juni, då fem (5) av de deltagande röstade mot fortsatt förtroende, medan två (2) röstade för fortsatt förtroende. Själv röstade jag inte (jag var den åttonde närvarande medlemmen, men gick före omröstningen). Därför är meningen felaktig och medlemsomröstning bör också bytas ut mot medlemsmötesomröstning (i medlemsomröstningar brukar enkät gå ut).
2. Meningen "Elisabeth Holmstrand Gustafsson har ifrågasatt omröstningens giltighet, varför Miljöpartiet nu erbjudit henne att omröstningen görs om." är inte i enlighet med vad som hänt, p g a att
- inget beslut om ytterligare en omröstning har beslutats på något utannonserat och protokollfört medlemsmöte. Huruvida beslut tagits på styrelsemöte, går inte att kolla upp, eftersom protokollen inte som tidigare är offentliga och utlagda i vårt interna First Class-forum och jag tidigare fick vänta två månader på ett protokoll. Enligt ordinarie styrelseledamot Alphonse Nshimiyimana har han dock inte blivit kallad till något styrelsemöte under den senaste tiden där denna fråga tagits upp. Han fick heller ingen kallelse till mötet med S och V i fredags. Om styrelsen tagit regelrätt beslut om detta, så bör det dock framgå av tidigare protokoll.
- det främst inte är jag som ifrågasatt omröstningens giltighet (den enda omröstningen och den som slutade 5-2), utan revisorn har underkänt omröstningen den 30 juni p g a flera demokratiska brister inför detta möte.
3. Angående meningen "- Nu väntar vi på en kommentar om hur vi ska gå vidare, säger Michael Hjelm, sammankallande.", så har jag redan hänvisat till mitt brev av den 27 oktober och som skickades till alla styrelsemedlemmar i torsdags kväll via e-post.
4. Påståendet i meningen "Och vi har sagt att vi är beredda att ställa våra platser till förfogande, om det är vad medlemmarna vill, men det vill de inte." har ingen grund. Ingen sådan enkät har gått ut och ingen sådan förtroendefråga har ännu tagits upp på något medlemsmöte.
5. "Men vi har inte fått svar på frågan om hon är beredd att avsäga sig uppdraget som kommunalråd. Det får hon gärna förtydliga isåfall." Och det har jag förtydligat genom att hänvisa till mitt brev av den 27 oktober. Detta framgick dock i artikeln.
Jag skulle gärna vilja ha in rättelse / förtydliganden angående det som jag angivit i punkterna 1 - 4.
Med vänlig hälsning
Elisabeth Holmstrand Gustafsson"
lördag 30 juli 2011
Fel, Michael!
Den 30 juni hade man en förtroendeomröstning om mig som kommunalråd bland våra ca 35 medlemmar. Ingen förklaring eller följebrev fanns med i kallelsen, utan var ett bland andra ärenden på dagordningen. Sådär, bara! Ihop med regiontillhörigheten och så.
Jag hade bett om att få berätta om mitt kommunalrådsuppdrag i 30 minuter, vilket jag även tidigare erbjudit mig att göra, men nu alltså bereddes tillfälle till (jag sitter sedan årsmötet inte i styrelsen, är inte heller adjungerad och är inte den som fastställer dagordningen till medlemsmötena). Så här såg tre punkter på dagordningen ut:
"5. Presentation av kommunalrådets uppdrag
Elisabeth Holmstrand-Gustafsson presenterar sitt arbete i 30 minuter
6. Förtroendeomröstning om kommunalrådsposten
7. Ställningstagande i regionfrågan
Styrelsens rekommendation: Att stödja MP Värmland i kravet på en folkomröstning
"
Som sagt, ingen förklaring eller bakgrund i kallelsen. Dock var modiga åtta medlemmar närvarande inkl jag själv. En hade velat komma och rösta för mig, sa han, men hann inte komma till detta lunchmöte kl 12 på en torsdag, eftersom han jobbade. Lunchmötet kom att ta uppskattningsvis 3 timmar denna varma sommardag (jag gick efter 2,5, har jag för mig).
Eftersom jag inte deltog i omröstningen, var det sju som röstade. Fem av dessa har uppdrag i kommunen och två har inga uppdrag. Fyra är styrelsemedlemmar inkl en ersättare. Omröstningen, som var sluten, utföll fem röster mot och två röster för fortsatt förtroende för mig som kommunalråd.
På Värmlandsnytt ikväll, som jag lyssnat på via telefonen och på nätet, säger Michael Hjelm, sammankallande i MP Kristinehamn, "Det har ju varit bl a det här med diskussionerna i Skolfrågan, som ett exempel, där det kommit fram till en gemensam lösning i majoritetspartierna och sen så har lämnats in motioner och liknande i efterhand, så det drivs oppositionspolitik i majoritet, helt enkelt".
Där det kommit fram till....?
Det här är ju en klurig formulering från Michael Hjelms sida, eftersom vi i MP inte alls kommit fram till "någon gemensam lösning mellan majoritetspartierna" i skolfrågan eller i någon annan fråga som går utanför vår gemensamma 180-punktsplattform. I de frågor som vi kommit överens om i förhandlingarna och som omfattas av vår gemensamma plattform har jag inte lämnat in vare sig någon motion eller något annat varken i för- eller i efterhand, efter det att jag blivit kommunalråd. Jag kan m a o inte finna någon substans över huvud taget i det som Michael säger!
Snarare har det varit så att S och V i det exempel Michael nämner, skolfrågan, har kommit fram till en gemensam lösning, som gick ut på att man accepterade det av SWECO Eurofutures AB och SWECO Architects AB framtagna förslaget för förskola och skola i Kristinehamns kommun i sin helhet; dvs på grundskoleområdet nedläggning av skolorna i Kärr, Bäckhammar, Strand samt Jakobsbergsskolan och Hacklehemsskolan och istället till- och ombyggnad av Stenstalidskolan, Södermalmskolan och Djurgårdsskolan under en 6-årsperiod och med början 2011 med nedläggning av Kärrs skola. När det gällde nytt Teknik- och Innovationscenter, har vi knappt haft någon diskussion om detta, eftersom det här inte rått några delade meningar – åtminstone inte några som kommit i dagen.
Detta att, liksom S och V, acceptera förslaget i sin helhet, har dock aldrig varit MP:s vare sig inofficiella eller officiella linje.
Nedan redogör jag för hur det gått till internt i MP Kristinehamn. Först skall dock sägas att medlemsmötet tillika årsmötet är partiets högsta beslutande organ. På dessa möten skrivs alltid protokoll. Styrelsen är ett administrativt organ. På dess möten förs likaledes protokoll.
Dessutom finns det KSAU- och KF-förberedande möten. Dessa måste betraktas som rådgivande möten. Inga protokolls har skrivits hittills. Dock har våra gemensamma överenskommelser här ifråga om yrkanden hållits. Därtill har jag lagt egna yrkanden (KS) resp Karolina och jag (KF).
6 april. Den 6 april, 6 dagar efter det att skolutredningen presenterats och offentliggjorts den 31 mars, hölls ett medlemsmöte med två ärenden på dagordningen: Föredrag om Rwanda och stadgeändring.
P g a personliga omständigheter som hörde samman med ett besök av min dotter, gick jag inte på mötet som jag tänkt (jag hade tänkt närvara på delen om Rwanda, eftersom jag har engagerat mig en hel del i frågan), utan satt och jobbade till kl 01 på natten för att jobba undan.
18 april. Jag kallas till ett möte om skolan, som äger rum måndagen den 18 april kl 15. Det visar sig att det är ett styrelsemöte och att styrelsen fått i delegation av medlemsmötet att ta inriktningsbeslut i skolfrågan; delegation från ett medlemsmöte, där inte skolan funnits på dagordningen, alltså. Fyra av fem ordinarie medlemmar är närvarande och en är ersättare.
Missnöje med att jag inte kom och diskuterade skolfrågan på mötet den 6:e april uttrycks. Jag förklarar att jag inte kan veta att skolan diskuterats på ett möte, där skolan inte funnits som punkt på dagordningen och att jag dessutom haft starka skäl för att inte komma på mötet.
Mötet den 18:e utmynnar i att man tar ställning för fortsatt skola i Bäckhammar och för bevarande av åk F-3 i Strand (inget av detta överensstämmer med S:s och V:s ställningstagande). Tjänstgörande ordförande Sangrid von Zedtwitz-Liebenstein vill att mötet ger mig direktiv för fortsatt agerande i skolfrågan utifrån pågående möte.
Jag påpekar att en styrelse inte kan ge mig ett sådant direktiv, utan att det måste vara ett medlemsmöte som gör det. Omröstning sker. Två röstar för att ge mig direktiv och två röstar emot. En lägger ned sin röst. Själv får jag inte rösta, eftersom jag inte sitter i styrelsen. Ordföranden upplever sig p g a röstresultatet inte ha mandat för att ge mig direktiv.
Man menar också att det är för bråttom med ett medlemsmöte, som man vill hålla före nästkommande KF den 28 april. Ett medlemsmöte skall enligt stadgarna sammankallas minst två veckor före mötet och man menade att det ändå inte kommer någon mer än styrelsemedlemmarna på medlemsmötena.
Jag påpekar dock att det ibland händer att en och annan dyker upp och att den eller dessa då ändå inbjudits (denna gång kunde inte heller en ordinarie styrelsemedlem komma) och har möjlighet att påverka. Därför borde man ha sammankallat ett medlemsmöte istället för att delegera ställningstagandet i skolfrågan till styrelsen.
Jag föreslår att, även om inte kallelsetiden kan hållas, man kan sammankalla ett möte samma kväll via mail samt skicka ut brev och att det då ändå är rätt gott om tid och att man kan förklara att det är bråttom och då senare ändå ta intryck av vad medlemsmötet kommer fram till. Det ger en möjlighet för alla att komma till tals i en diskussion, tyckte jag.
Efter det att jag lämnat mötet, beslutar man så uppenbarligen att sammankalla till ett medlemsmöte om skolfrågan.
Den 21 april. Ingen kallelse har ännu kommit och efter att ha haft ett två timmar långt möte med MP:s representant i Tekniska nämnden tillika ersättare i styrelsen, Karolina Hagegård, som inte heller fått någon kallelse, stänger jag ner datorn och går hem för att fira Påsk. Vi konstaterar att det nog inte blir något medlemsmöte.
Påsken skulle visa sig bli väldigt varm och skön och jag sätter inte på datorn förrän på söndagen, för att boka en biljett. Jag ser att en medlem som jobbar på kansliet i Karlstad sammankallar till medlemsmöte och associerar till MP Värmland. Jag avstår från att öppna något mail, eftersom jag inte vill fastna vid datorn.
Tillbaka på jobbet på tisdagen öppnar jag många mail men inte det om medlemsmötet, vilket jag öppnar först efter det att mötet varit – jag missar alltså mötet om skolan, som sammankallats 50 min efter det att jag stängt ner datorn på Skärtorsdagen….De som fick kallelse brevledes, fick de eventuellt inte förrän tisdagen den 26:e, dvs samma dag som mötet ägde rum! Detta eftersom ingen postutdelning äger rum över påsk.
Den 26 april. Det med fem dagars varsel över Påsk sammankallade medlemsmötet hålls. På detta möte deltar 3 (tre) personer. En av dessa tre var Karolina Hagegård, ersättare i styrelsen. Man tar beslut om att man vill behålla Bäckhammars skola och F-3 i Strand (alltså samma ställningstagande som på styrelsemötet den 18 april). Själv hade jag möten hela denna dag - bl a Trygghets- och Folkhälsoråd kl 16 - 18, där jag satt som ordförande. Karolina satt som ledamot i detta råd, men var inte närvarande. Det skulle sedan visa sig att hon varit på medlemsmötet (som en av de tre), vilket hade börjat kl 17.30.
När jag öppnade mailet , som jag alltså trott rörde medlemsmöte i MP Värmland, var klockan mellan 18.30 och 19 och jag insåg att de flesta disussioner vid de laget nog redan var avklarade. Att det var där den frånvarande Karolina (ersättare i MP-styrelsen) varit, visste jag då inte. Däremot borde hon rimligen ha känt till att jag, såsom ordförande i Trygghets- och Folkhälsorådet, inte skulle kunna närvara på detta medlemsmöte.
Avsägelse språkrörsskapet
Den 28 april avsäger jag mig det lokala språkrörsskapet genom att lägga in följande meddelande på vår interna mapp på Gittan (vårt MP-interna nätforum) med adress även till Michael Hjelm:
” Hej!
Eftersom jag inte känner att jag kan företräda partiet när det gäller skolfrågan i söder (om nu den mening som styrelsen samt deltagarna på det ej stadgeenligt sammankallade medlemsmötet uttryckte kan sägas spegla föreningens), avsäger jag mig språkrörsskapet med omedelbar verkan. Platsen får således vara vakant tills föreningen har valt ett nytt språkrör.
Hälsningar Elisabeth”
Skälet till avsägelsen var att jag förespråkade en ny skola i Nybble istället för ombyggnation i Bäckhammar och ett bibehållande av klass F-3 i Grunnebacka, Rudskoga (nu en F-6-skola).
19 maj. Efter att ha rådfrågats om huruvida en enkät till medlemmarna skulle ge en större möjlighet för medlemmarna att göra sina stämmor hörda, tillstyrkte jag detta. En enkät skickades ut. Dock får inte alla del av enkäten och svarsadressen är felaktig. Jag är osäker på om en rättad enkät skickas ut. I vilket fall inkommer endast två svar till partiet – från Karolina Hagegård (ers i styrelsen) och från mig.
Karolina har nu ändrat linje och skriver:
”Det här är mina åsikter, som kommit fram efter det jag redan sagt och skrivit förut:
På medlemsmötet förordade vi skolor i Björneborg, Grunnebacka och Bäckhammar i söder. Jag kan inte längre ställa mig bakom Bäckhammar. Detta för att jag har insett att ALLA barn som bor på landet faktiskt måste gå i skola, inte bara de som råkar bo nära en. Dessutom anförde vi som starkaste argument att vi ville bevara orten Bäckhammar levande, men jag har alltmer kommit att inse att jag vill bevara HELA landsbygden levande. Alltså behöver vi en skola för hela de södra delarna. En skola i Nybble skulle vara nyttig för just hela södra delarna, där naturligtvis även Bäckhammar ingår, som ju bara ligger ca 7 min resväg från Nybble. […] Dvs, vi lägger inte skolan där för Nybble orts skull, utan för att det innebär rimligast resväg för ALLA."
Karolina förordar nu alltså en skola i Nybble – dvs stick i stäv med medlemsmötet, men i likhet med mig, och med samma argument, men stick i stäv även med S och V, som inte vill ha någon mer skola i söder än Björneborg och Grunnebacka (för S del klargjort på Kristinehamns kommuns frågepanel i början på maj).
KF-mötet den 16 juniVid KF-mötet den 16 juni lämnar Karolina Hagegård (som liksom jag är ledamot i KF) in ett yrkande från styrelsen i MP Kristinehamn. Yrkandet delas ut till alla KF-ledamöter.
KF:s ordförande Gunnar Eriksson påpekar att en styrelse inte kan lämna in ett yrkande, varför Karolina lämnar in den i eget namn. Både hon och jag yrkar bifall till detta yrkande.
I yrkandet förordas bl a en skola i Nybble (om jag inte minns totalt fel – jag har inte yrkandet kvar, tyvärr, men skulle detta vara fel, så kan Michael eller någon annan dementera det). Styrelsen har uppenbarligen ändrat sig!
Trots att det är ett yrkande från styrelsen för MP Kristinehamn, säger Karolina Hagegård att yrkandet även är ett resultat av tidigare bl a medlemsmöten!
Jag får inte ihop detta matematiskt. På de möten där beslut i skolfrågan tagits, har antingen fem styrelsemedlemmar med rösträtt eller tre medlemmar (inkl styrelsemedlemmar) deltagit. I båda dessa fall har skola i Bäckhammar förordats. När Karolina sedan ändrar sig från Bäckhammar till Nybble, reduceras detta tal till fyra resp två medlemmar som inte ändrat sig, utan fortfarande förordar Bäckhammar. När ändrade sig då dessa och under vilka former? Eller har de inte ändrat sig?
Under KF-mötet jämkar dock Karolina Hagegård tillsammans med Michael Hjelm (som varken är ledamot eller ersättare i KF, utan bara var åhörare under mötet) sitt yrkande med en moderats, vilket Karolina därefter på KF berättar för mig. Jag tyckte att det borde ha varit rimligare att hon jämkat det i samråd med mig, eftersom styrelsen, som väl då representerades av Michael Hjelm, som sagt inte kan lägga något yrkande och jag även yrkat bifall till yrkandet.
DemokratiJag anser inte att skolfrågan hanterats demokratiskt inom MP Kristinehamn och jag kan inte se att jag brutit varken mot något partibeslut eller mot någon gemensam uppgörelse med S och V i skolfrågan. Någon sådan har nämligen aldrig funnits!
Dessutom har jag inte heller brutit mot någon annan uppgörelse med S och V, eftersom det inte finns någon sådan utanför vår tillsammans framförhandlade 180-punktsplattform. När det gäller skrivningarna i denna, är vi helt överens mellan partierna.
Värmlandsnytt igenVad skall man då säga om sista delen av Michael Hjelms utspel i Värmlandsnytt? Jag citerar (så gott det nu går från inslaget):
” […] och sen så har lämnats in motioner och liknande i efterhand, så det drivs oppositionspolitik i majoritet, helt enkelt.”
Det där om motioner i efterhand måtte syfta på en motion om tillsättande av Fokusgrupp i skolfrågan som jag skrev och lämnade in redan den 11 mars 2010. Enligt kommunallagen skall en motion upp för behandling i KF inom ett år. Jag fick dock själv driva på att den över huvud taget kom upp innan hela skolutredningen var färdigbehandlad i kommunen, dvs till KF-mötet den 16 juni 2011, eller efter drygt 14 månader. Så vad menar Michael med ”i efterhand”??
Så detta om ”liknande”. Jag antar att Michael menar yrkanden. Jo, inför Kommunstyrelsen den 30 maj hade alla KS-ledamöter av Bjarne Olsson och kommunsekreteraren Madeleine Nyvall uppmanats att inkomma med ev yrkanden senast den 27 maj.
Den 27 maj skickade jag sålunda in sex yrkanden. Jag skickade dem även samma eftermiddag till ordinarie och ersättare i Skolnämnden, ordinarie och förste ersättare i KF samt till ersättaren i KS; dvs till Ingrid Rydin, Karolina Hagegård och Agnes Utter.
Jag fick dem OK-ade av Karolina Hagegård, som även skrev att jag inte skulle glömma bort att begära votering. De andra två hörde inte av sig.
Några yrkanden handlade om att jag ansåg att en risk- och konsekvensbedömning enligt Arbetsmiljöverkets ABC skulle göras för i synnerhet de stora förändringarna i den södra kommundelen. Detta i enlighet med krav från föräldrar i söder.
Dagen före KS, dvs den 30 maj, blev jag uppringd av en tjänsteman, som upplyste mig om att en sådan risk- och konsekvensanalys var framtagen. Han skulle lägga den i mitt fack, kom vi överens om.
När jag morgonen därpå, dvs samma dag som KS, läste denna risk- och konsekvensanalys, kunde jag konstatera att några risker identifierats, men att vissa faktorer, såsom splittring av barn i ett glesbefolkat område samt resornas effekt på barnen, inte analyserats / bedömts. Sammantaget föranledde mig detta att skriva ytterligare fyra yrkanden. Tyvärr skickade jag aldrig ut dessa, eftersom det bara var några timmar inpå KS-mötet.
Det stora felet var dock inte att jag skrev dessa yrkanden, bl a för att barnen i söder inte i onödan skulle lida skada, utan att förvaltningen inte offentliggjort eller diariefört denna analys. Det var bara jag som fått tillgång till den, av alla som hade att fatta beslut.
Att inte heller NKP fått tillgång till den, förstod jag dagen därpå när jag läste tidningen, vilket på KF-mötet föranledde mig att informera journalisten om detta. Inte heller då hade någon KF-ledamot mer än jag fått tillgång till denna analys och NKP-journalisten tyckte att det var skumt att den inte var diarieförd….Snacka om att fatta beslut på bristfälligt underlag. Och detta skulle ju vi bli bättre på…!
Sist påståendet ” så det drivs oppositionspolitik i majoritet, helt enkelt.” Är det S som driver moderat politik, dvs oppositionspolitik, eller vad? Läser man NKP, kan man ju verkligen tro det. Eller menar du kanske något annat, Michael? Opposition mot vad? Mot S:s och V:s politik i de stycken de inte rimmar med vår och dessutom ligger utanför vår gemensamma uppgörelse?
Menar du då att vi, för att det inte ska ”spreta så mycket” (Bjarne Olssons uttryck) skall lägga oss platt? Menar du då att du eller någon annan i mitt ställe i ett tidigt skede skulle ha skrotat kravet på skola i Bäckhammar eller Nybble eller F-3 i Strand och gått med på S:s och V:s antagande av förslaget i sin helhet?
Är det så vår, MP:s, Gröna politik skall se ut i framtiden i Kristinehamn? Är det så du menar, Michael?
Jag hade bett om att få berätta om mitt kommunalrådsuppdrag i 30 minuter, vilket jag även tidigare erbjudit mig att göra, men nu alltså bereddes tillfälle till (jag sitter sedan årsmötet inte i styrelsen, är inte heller adjungerad och är inte den som fastställer dagordningen till medlemsmötena). Så här såg tre punkter på dagordningen ut:
"5. Presentation av kommunalrådets uppdrag
Elisabeth Holmstrand-Gustafsson presenterar sitt arbete i 30 minuter
6. Förtroendeomröstning om kommunalrådsposten
7. Ställningstagande i regionfrågan
Styrelsens rekommendation: Att stödja MP Värmland i kravet på en folkomröstning
"
Som sagt, ingen förklaring eller bakgrund i kallelsen. Dock var modiga åtta medlemmar närvarande inkl jag själv. En hade velat komma och rösta för mig, sa han, men hann inte komma till detta lunchmöte kl 12 på en torsdag, eftersom han jobbade. Lunchmötet kom att ta uppskattningsvis 3 timmar denna varma sommardag (jag gick efter 2,5, har jag för mig).
Eftersom jag inte deltog i omröstningen, var det sju som röstade. Fem av dessa har uppdrag i kommunen och två har inga uppdrag. Fyra är styrelsemedlemmar inkl en ersättare. Omröstningen, som var sluten, utföll fem röster mot och två röster för fortsatt förtroende för mig som kommunalråd.
På Värmlandsnytt ikväll, som jag lyssnat på via telefonen och på nätet, säger Michael Hjelm, sammankallande i MP Kristinehamn, "Det har ju varit bl a det här med diskussionerna i Skolfrågan, som ett exempel, där det kommit fram till en gemensam lösning i majoritetspartierna och sen så har lämnats in motioner och liknande i efterhand, så det drivs oppositionspolitik i majoritet, helt enkelt".
Där det kommit fram till....?
Det här är ju en klurig formulering från Michael Hjelms sida, eftersom vi i MP inte alls kommit fram till "någon gemensam lösning mellan majoritetspartierna" i skolfrågan eller i någon annan fråga som går utanför vår gemensamma 180-punktsplattform. I de frågor som vi kommit överens om i förhandlingarna och som omfattas av vår gemensamma plattform har jag inte lämnat in vare sig någon motion eller något annat varken i för- eller i efterhand, efter det att jag blivit kommunalråd. Jag kan m a o inte finna någon substans över huvud taget i det som Michael säger!
Snarare har det varit så att S och V i det exempel Michael nämner, skolfrågan, har kommit fram till en gemensam lösning, som gick ut på att man accepterade det av SWECO Eurofutures AB och SWECO Architects AB framtagna förslaget för förskola och skola i Kristinehamns kommun i sin helhet; dvs på grundskoleområdet nedläggning av skolorna i Kärr, Bäckhammar, Strand samt Jakobsbergsskolan och Hacklehemsskolan och istället till- och ombyggnad av Stenstalidskolan, Södermalmskolan och Djurgårdsskolan under en 6-årsperiod och med början 2011 med nedläggning av Kärrs skola. När det gällde nytt Teknik- och Innovationscenter, har vi knappt haft någon diskussion om detta, eftersom det här inte rått några delade meningar – åtminstone inte några som kommit i dagen.
Detta att, liksom S och V, acceptera förslaget i sin helhet, har dock aldrig varit MP:s vare sig inofficiella eller officiella linje.
Nedan redogör jag för hur det gått till internt i MP Kristinehamn. Först skall dock sägas att medlemsmötet tillika årsmötet är partiets högsta beslutande organ. På dessa möten skrivs alltid protokoll. Styrelsen är ett administrativt organ. På dess möten förs likaledes protokoll.
Dessutom finns det KSAU- och KF-förberedande möten. Dessa måste betraktas som rådgivande möten. Inga protokolls har skrivits hittills. Dock har våra gemensamma överenskommelser här ifråga om yrkanden hållits. Därtill har jag lagt egna yrkanden (KS) resp Karolina och jag (KF).
6 april. Den 6 april, 6 dagar efter det att skolutredningen presenterats och offentliggjorts den 31 mars, hölls ett medlemsmöte med två ärenden på dagordningen: Föredrag om Rwanda och stadgeändring.
P g a personliga omständigheter som hörde samman med ett besök av min dotter, gick jag inte på mötet som jag tänkt (jag hade tänkt närvara på delen om Rwanda, eftersom jag har engagerat mig en hel del i frågan), utan satt och jobbade till kl 01 på natten för att jobba undan.
18 april. Jag kallas till ett möte om skolan, som äger rum måndagen den 18 april kl 15. Det visar sig att det är ett styrelsemöte och att styrelsen fått i delegation av medlemsmötet att ta inriktningsbeslut i skolfrågan; delegation från ett medlemsmöte, där inte skolan funnits på dagordningen, alltså. Fyra av fem ordinarie medlemmar är närvarande och en är ersättare.
Missnöje med att jag inte kom och diskuterade skolfrågan på mötet den 6:e april uttrycks. Jag förklarar att jag inte kan veta att skolan diskuterats på ett möte, där skolan inte funnits som punkt på dagordningen och att jag dessutom haft starka skäl för att inte komma på mötet.
Mötet den 18:e utmynnar i att man tar ställning för fortsatt skola i Bäckhammar och för bevarande av åk F-3 i Strand (inget av detta överensstämmer med S:s och V:s ställningstagande). Tjänstgörande ordförande Sangrid von Zedtwitz-Liebenstein vill att mötet ger mig direktiv för fortsatt agerande i skolfrågan utifrån pågående möte.
Jag påpekar att en styrelse inte kan ge mig ett sådant direktiv, utan att det måste vara ett medlemsmöte som gör det. Omröstning sker. Två röstar för att ge mig direktiv och två röstar emot. En lägger ned sin röst. Själv får jag inte rösta, eftersom jag inte sitter i styrelsen. Ordföranden upplever sig p g a röstresultatet inte ha mandat för att ge mig direktiv.
Man menar också att det är för bråttom med ett medlemsmöte, som man vill hålla före nästkommande KF den 28 april. Ett medlemsmöte skall enligt stadgarna sammankallas minst två veckor före mötet och man menade att det ändå inte kommer någon mer än styrelsemedlemmarna på medlemsmötena.
Jag påpekar dock att det ibland händer att en och annan dyker upp och att den eller dessa då ändå inbjudits (denna gång kunde inte heller en ordinarie styrelsemedlem komma) och har möjlighet att påverka. Därför borde man ha sammankallat ett medlemsmöte istället för att delegera ställningstagandet i skolfrågan till styrelsen.
Jag föreslår att, även om inte kallelsetiden kan hållas, man kan sammankalla ett möte samma kväll via mail samt skicka ut brev och att det då ändå är rätt gott om tid och att man kan förklara att det är bråttom och då senare ändå ta intryck av vad medlemsmötet kommer fram till. Det ger en möjlighet för alla att komma till tals i en diskussion, tyckte jag.
Efter det att jag lämnat mötet, beslutar man så uppenbarligen att sammankalla till ett medlemsmöte om skolfrågan.
Den 21 april. Ingen kallelse har ännu kommit och efter att ha haft ett två timmar långt möte med MP:s representant i Tekniska nämnden tillika ersättare i styrelsen, Karolina Hagegård, som inte heller fått någon kallelse, stänger jag ner datorn och går hem för att fira Påsk. Vi konstaterar att det nog inte blir något medlemsmöte.
Påsken skulle visa sig bli väldigt varm och skön och jag sätter inte på datorn förrän på söndagen, för att boka en biljett. Jag ser att en medlem som jobbar på kansliet i Karlstad sammankallar till medlemsmöte och associerar till MP Värmland. Jag avstår från att öppna något mail, eftersom jag inte vill fastna vid datorn.
Tillbaka på jobbet på tisdagen öppnar jag många mail men inte det om medlemsmötet, vilket jag öppnar först efter det att mötet varit – jag missar alltså mötet om skolan, som sammankallats 50 min efter det att jag stängt ner datorn på Skärtorsdagen….De som fick kallelse brevledes, fick de eventuellt inte förrän tisdagen den 26:e, dvs samma dag som mötet ägde rum! Detta eftersom ingen postutdelning äger rum över påsk.
Den 26 april. Det med fem dagars varsel över Påsk sammankallade medlemsmötet hålls. På detta möte deltar 3 (tre) personer. En av dessa tre var Karolina Hagegård, ersättare i styrelsen. Man tar beslut om att man vill behålla Bäckhammars skola och F-3 i Strand (alltså samma ställningstagande som på styrelsemötet den 18 april). Själv hade jag möten hela denna dag - bl a Trygghets- och Folkhälsoråd kl 16 - 18, där jag satt som ordförande. Karolina satt som ledamot i detta råd, men var inte närvarande. Det skulle sedan visa sig att hon varit på medlemsmötet (som en av de tre), vilket hade börjat kl 17.30.
När jag öppnade mailet , som jag alltså trott rörde medlemsmöte i MP Värmland, var klockan mellan 18.30 och 19 och jag insåg att de flesta disussioner vid de laget nog redan var avklarade. Att det var där den frånvarande Karolina (ersättare i MP-styrelsen) varit, visste jag då inte. Däremot borde hon rimligen ha känt till att jag, såsom ordförande i Trygghets- och Folkhälsorådet, inte skulle kunna närvara på detta medlemsmöte.
Avsägelse språkrörsskapet
Den 28 april avsäger jag mig det lokala språkrörsskapet genom att lägga in följande meddelande på vår interna mapp på Gittan (vårt MP-interna nätforum) med adress även till Michael Hjelm:
” Hej!
Eftersom jag inte känner att jag kan företräda partiet när det gäller skolfrågan i söder (om nu den mening som styrelsen samt deltagarna på det ej stadgeenligt sammankallade medlemsmötet uttryckte kan sägas spegla föreningens), avsäger jag mig språkrörsskapet med omedelbar verkan. Platsen får således vara vakant tills föreningen har valt ett nytt språkrör.
Hälsningar Elisabeth”
Skälet till avsägelsen var att jag förespråkade en ny skola i Nybble istället för ombyggnation i Bäckhammar och ett bibehållande av klass F-3 i Grunnebacka, Rudskoga (nu en F-6-skola).
19 maj. Efter att ha rådfrågats om huruvida en enkät till medlemmarna skulle ge en större möjlighet för medlemmarna att göra sina stämmor hörda, tillstyrkte jag detta. En enkät skickades ut. Dock får inte alla del av enkäten och svarsadressen är felaktig. Jag är osäker på om en rättad enkät skickas ut. I vilket fall inkommer endast två svar till partiet – från Karolina Hagegård (ers i styrelsen) och från mig.
Karolina har nu ändrat linje och skriver:
”Det här är mina åsikter, som kommit fram efter det jag redan sagt och skrivit förut:
På medlemsmötet förordade vi skolor i Björneborg, Grunnebacka och Bäckhammar i söder. Jag kan inte längre ställa mig bakom Bäckhammar. Detta för att jag har insett att ALLA barn som bor på landet faktiskt måste gå i skola, inte bara de som råkar bo nära en. Dessutom anförde vi som starkaste argument att vi ville bevara orten Bäckhammar levande, men jag har alltmer kommit att inse att jag vill bevara HELA landsbygden levande. Alltså behöver vi en skola för hela de södra delarna. En skola i Nybble skulle vara nyttig för just hela södra delarna, där naturligtvis även Bäckhammar ingår, som ju bara ligger ca 7 min resväg från Nybble. […] Dvs, vi lägger inte skolan där för Nybble orts skull, utan för att det innebär rimligast resväg för ALLA."
Karolina förordar nu alltså en skola i Nybble – dvs stick i stäv med medlemsmötet, men i likhet med mig, och med samma argument, men stick i stäv även med S och V, som inte vill ha någon mer skola i söder än Björneborg och Grunnebacka (för S del klargjort på Kristinehamns kommuns frågepanel i början på maj).
KF-mötet den 16 juniVid KF-mötet den 16 juni lämnar Karolina Hagegård (som liksom jag är ledamot i KF) in ett yrkande från styrelsen i MP Kristinehamn. Yrkandet delas ut till alla KF-ledamöter.
KF:s ordförande Gunnar Eriksson påpekar att en styrelse inte kan lämna in ett yrkande, varför Karolina lämnar in den i eget namn. Både hon och jag yrkar bifall till detta yrkande.
I yrkandet förordas bl a en skola i Nybble (om jag inte minns totalt fel – jag har inte yrkandet kvar, tyvärr, men skulle detta vara fel, så kan Michael eller någon annan dementera det). Styrelsen har uppenbarligen ändrat sig!
Trots att det är ett yrkande från styrelsen för MP Kristinehamn, säger Karolina Hagegård att yrkandet även är ett resultat av tidigare bl a medlemsmöten!
Jag får inte ihop detta matematiskt. På de möten där beslut i skolfrågan tagits, har antingen fem styrelsemedlemmar med rösträtt eller tre medlemmar (inkl styrelsemedlemmar) deltagit. I båda dessa fall har skola i Bäckhammar förordats. När Karolina sedan ändrar sig från Bäckhammar till Nybble, reduceras detta tal till fyra resp två medlemmar som inte ändrat sig, utan fortfarande förordar Bäckhammar. När ändrade sig då dessa och under vilka former? Eller har de inte ändrat sig?
Under KF-mötet jämkar dock Karolina Hagegård tillsammans med Michael Hjelm (som varken är ledamot eller ersättare i KF, utan bara var åhörare under mötet) sitt yrkande med en moderats, vilket Karolina därefter på KF berättar för mig. Jag tyckte att det borde ha varit rimligare att hon jämkat det i samråd med mig, eftersom styrelsen, som väl då representerades av Michael Hjelm, som sagt inte kan lägga något yrkande och jag även yrkat bifall till yrkandet.
DemokratiJag anser inte att skolfrågan hanterats demokratiskt inom MP Kristinehamn och jag kan inte se att jag brutit varken mot något partibeslut eller mot någon gemensam uppgörelse med S och V i skolfrågan. Någon sådan har nämligen aldrig funnits!
Dessutom har jag inte heller brutit mot någon annan uppgörelse med S och V, eftersom det inte finns någon sådan utanför vår tillsammans framförhandlade 180-punktsplattform. När det gäller skrivningarna i denna, är vi helt överens mellan partierna.
Värmlandsnytt igenVad skall man då säga om sista delen av Michael Hjelms utspel i Värmlandsnytt? Jag citerar (så gott det nu går från inslaget):
” […] och sen så har lämnats in motioner och liknande i efterhand, så det drivs oppositionspolitik i majoritet, helt enkelt.”
Det där om motioner i efterhand måtte syfta på en motion om tillsättande av Fokusgrupp i skolfrågan som jag skrev och lämnade in redan den 11 mars 2010. Enligt kommunallagen skall en motion upp för behandling i KF inom ett år. Jag fick dock själv driva på att den över huvud taget kom upp innan hela skolutredningen var färdigbehandlad i kommunen, dvs till KF-mötet den 16 juni 2011, eller efter drygt 14 månader. Så vad menar Michael med ”i efterhand”??
Så detta om ”liknande”. Jag antar att Michael menar yrkanden. Jo, inför Kommunstyrelsen den 30 maj hade alla KS-ledamöter av Bjarne Olsson och kommunsekreteraren Madeleine Nyvall uppmanats att inkomma med ev yrkanden senast den 27 maj.
Den 27 maj skickade jag sålunda in sex yrkanden. Jag skickade dem även samma eftermiddag till ordinarie och ersättare i Skolnämnden, ordinarie och förste ersättare i KF samt till ersättaren i KS; dvs till Ingrid Rydin, Karolina Hagegård och Agnes Utter.
Jag fick dem OK-ade av Karolina Hagegård, som även skrev att jag inte skulle glömma bort att begära votering. De andra två hörde inte av sig.
Några yrkanden handlade om att jag ansåg att en risk- och konsekvensbedömning enligt Arbetsmiljöverkets ABC skulle göras för i synnerhet de stora förändringarna i den södra kommundelen. Detta i enlighet med krav från föräldrar i söder.
Dagen före KS, dvs den 30 maj, blev jag uppringd av en tjänsteman, som upplyste mig om att en sådan risk- och konsekvensanalys var framtagen. Han skulle lägga den i mitt fack, kom vi överens om.
När jag morgonen därpå, dvs samma dag som KS, läste denna risk- och konsekvensanalys, kunde jag konstatera att några risker identifierats, men att vissa faktorer, såsom splittring av barn i ett glesbefolkat område samt resornas effekt på barnen, inte analyserats / bedömts. Sammantaget föranledde mig detta att skriva ytterligare fyra yrkanden. Tyvärr skickade jag aldrig ut dessa, eftersom det bara var några timmar inpå KS-mötet.
Det stora felet var dock inte att jag skrev dessa yrkanden, bl a för att barnen i söder inte i onödan skulle lida skada, utan att förvaltningen inte offentliggjort eller diariefört denna analys. Det var bara jag som fått tillgång till den, av alla som hade att fatta beslut.
Att inte heller NKP fått tillgång till den, förstod jag dagen därpå när jag läste tidningen, vilket på KF-mötet föranledde mig att informera journalisten om detta. Inte heller då hade någon KF-ledamot mer än jag fått tillgång till denna analys och NKP-journalisten tyckte att det var skumt att den inte var diarieförd….Snacka om att fatta beslut på bristfälligt underlag. Och detta skulle ju vi bli bättre på…!
Sist påståendet ” så det drivs oppositionspolitik i majoritet, helt enkelt.” Är det S som driver moderat politik, dvs oppositionspolitik, eller vad? Läser man NKP, kan man ju verkligen tro det. Eller menar du kanske något annat, Michael? Opposition mot vad? Mot S:s och V:s politik i de stycken de inte rimmar med vår och dessutom ligger utanför vår gemensamma uppgörelse?
Menar du då att vi, för att det inte ska ”spreta så mycket” (Bjarne Olssons uttryck) skall lägga oss platt? Menar du då att du eller någon annan i mitt ställe i ett tidigt skede skulle ha skrotat kravet på skola i Bäckhammar eller Nybble eller F-3 i Strand och gått med på S:s och V:s antagande av förslaget i sin helhet?
Är det så vår, MP:s, Gröna politik skall se ut i framtiden i Kristinehamn? Är det så du menar, Michael?
måndag 27 juni 2011
Hela Sverige Skall Leva
Inser att det denna gång gått mer än en månad, sedan den 16 maj, då jag senast redogjorde för de viktigaste händelserna inom ramen för mitt kommunalrådsuppdrag.
Något jag skulle vilja kolla upp, med anledning av de överklaganden som görs mot ett antal av kommunen fattade beslut (i Nacka kommun överklagas alla detaljplaner, har jag fått uppgift om), är om de kommuner som har kommunala bygderåd, ett hundratal, får färre överklaganden.
I februari hade jag ett möte med Örebro läns representant för Hela Sverige Ska Leva, HSSL, Sivert Gustafsson. Dessvärre kunde ingen mer än jag närvara på mötet, vilket var synd, då en landsbygdsplan är på gång i kommunen, där Peter Eskebrink är den huvudansvarige tjänstemannen.
Här finns massor av kunskap att få och naturligtvis borde man ha gjort ordentliga ortsanalyser innan man klubbade skolutredningen! Sivert Gustafsson berättade bl a att man förutom ett länskansli i Stockholm, som stödjer de ca 5 000 lokala grupperna (lokala byalag, bygdegårdsföreningar, idrottsföreningar etc som verkar för att bygden utvecklas) har 24 länsbygderåd och 100 kommunbygderåd. De sistnämnda består av politiker, tjänstemän, byalag, småföretag osv som arbetar med bl a översiktsplaner.
Kommunbygderåden utgör en plattform för informationsutbyte och träffas innan tjänstemännen sätter igång projekt och de fungerar också som "Early Warning Systems". I "Årets landsbygdskommun", Kalmar, har man gjort s k ortsanalyser. Läs mer om kommunbygderåd här.
Andra kommuner som fått pris är Växjö (2010), Herrljunga och Skellefteå. Gemensamt för kommunerna är att man ser till hela kommunen. Nora och Ljusnarsberg är andra exempel på kommuner som har bra fungerande kommunbygderåd som träffas 5 ggr / år. Vad man gör är att man förklarar orten utifrån platsen, livsmiljön och rollen i ett regionalt sammanhang, identifierar förutsättningar och utvecklingsmöjligheter, resurser m m.
I Ljusnarsberg ambulerar man mellan de olika orterna och dagordningen för nästa gång sätts av ordf i det bygderåd där man ska vara nästa gång. I Vansbro eller Gagnef (Mockfjärd) är det kommunbygderådet som också fördelar föreningsbidragen.
Något som kommunbygderåden tar fram är lokala utvecklingsplaner. På länsstyrelsens hemsida finns landsbygdsprogrammets åtgärder angivna, rörande t ex statens flykt från landsbygden (Posten, Apoteket m m).
De övergripande målen i landsbygdsprogrammet, som började gälla 2007, är att:
•förbättra konkurrenskraften och tillväxten i jord- och skogsbruket, inklusive rennäringen, och på så sätt öka sysselsättningen på landsbygden
•ytterligare miljöanpassa det svenska jordbruket, bevara det öppna landskapet och en mångfald av växt- och djurarter
•utveckla en varierad företagsverksamhet och därigenom göra det lättare att leva och arbeta på landsbygden.
Här kan du läsa om ortsanalysen i Kalmar. Exempel på ortsanalys för Ljungbyholm i Kalmar kommun, finns att läsa här. Saxat ur analysen:
"Ljungbyholm som ort är historiskt sett starkt förankrad. Platsen är befolkad sedan stenåldern. Det finns ett rikt kulturarv som stärker den lokala identiteten."
I Visnums Kil finns det människor som säger att de återigen känner sig kränkta när den sista skolan nu ska läggas ner. Kränkta, alltså, liksom man gjorde bl a när de nitton gatlyktorna togs bort för några år sedan och flyttades in till Kristinehamn; gatlyktor som i vissa fall lyst upp skolbarnens påstigningsplatser (busskurar saknas såvitt jag vet överallt utom i Nybble).
Det är viktigt att ta reda på hur denna känsla av kränkthet uppstår och vad den kan få för verkan. Bottnar den helt enkelt i att man känner sig bortglömd, överkörd och nonchalerad av kommunen?
Visnums Kil är i likhet med Ljungbyholm en gammal kulturbygd med bl a mängder av järnåldersgravar. De gamla gårdsnamnen har i många fall funnits ända sedan 1300-talet. Många som bor i Visnum och Visnums Kil idag har också sina rötter i bygden sedan många generationer tillbaka.
Dags för kommunen att stiga ur sin i mitt tycke något snäva tillväxtanalys och vidga den till att ta med hela landsbygdens potential i denna! Att visionen till 2015 (tagen 2003) att vi skall vara en kommun som attraherar barnfamiljer och småföretagare, måste gälla hela kommunen!
Här kan du också läsa om HSSL:s projekt Barn på landsbygden, där barn 2 - 16 år får komma till tals.
Något jag skulle vilja kolla upp, med anledning av de överklaganden som görs mot ett antal av kommunen fattade beslut (i Nacka kommun överklagas alla detaljplaner, har jag fått uppgift om), är om de kommuner som har kommunala bygderåd, ett hundratal, får färre överklaganden.
I februari hade jag ett möte med Örebro läns representant för Hela Sverige Ska Leva, HSSL, Sivert Gustafsson. Dessvärre kunde ingen mer än jag närvara på mötet, vilket var synd, då en landsbygdsplan är på gång i kommunen, där Peter Eskebrink är den huvudansvarige tjänstemannen.
Här finns massor av kunskap att få och naturligtvis borde man ha gjort ordentliga ortsanalyser innan man klubbade skolutredningen! Sivert Gustafsson berättade bl a att man förutom ett länskansli i Stockholm, som stödjer de ca 5 000 lokala grupperna (lokala byalag, bygdegårdsföreningar, idrottsföreningar etc som verkar för att bygden utvecklas) har 24 länsbygderåd och 100 kommunbygderåd. De sistnämnda består av politiker, tjänstemän, byalag, småföretag osv som arbetar med bl a översiktsplaner.
Kommunbygderåden utgör en plattform för informationsutbyte och träffas innan tjänstemännen sätter igång projekt och de fungerar också som "Early Warning Systems". I "Årets landsbygdskommun", Kalmar, har man gjort s k ortsanalyser. Läs mer om kommunbygderåd här.
Andra kommuner som fått pris är Växjö (2010), Herrljunga och Skellefteå. Gemensamt för kommunerna är att man ser till hela kommunen. Nora och Ljusnarsberg är andra exempel på kommuner som har bra fungerande kommunbygderåd som träffas 5 ggr / år. Vad man gör är att man förklarar orten utifrån platsen, livsmiljön och rollen i ett regionalt sammanhang, identifierar förutsättningar och utvecklingsmöjligheter, resurser m m.
I Ljusnarsberg ambulerar man mellan de olika orterna och dagordningen för nästa gång sätts av ordf i det bygderåd där man ska vara nästa gång. I Vansbro eller Gagnef (Mockfjärd) är det kommunbygderådet som också fördelar föreningsbidragen.
Något som kommunbygderåden tar fram är lokala utvecklingsplaner. På länsstyrelsens hemsida finns landsbygdsprogrammets åtgärder angivna, rörande t ex statens flykt från landsbygden (Posten, Apoteket m m).
De övergripande målen i landsbygdsprogrammet, som började gälla 2007, är att:
•förbättra konkurrenskraften och tillväxten i jord- och skogsbruket, inklusive rennäringen, och på så sätt öka sysselsättningen på landsbygden
•ytterligare miljöanpassa det svenska jordbruket, bevara det öppna landskapet och en mångfald av växt- och djurarter
•utveckla en varierad företagsverksamhet och därigenom göra det lättare att leva och arbeta på landsbygden.
Här kan du läsa om ortsanalysen i Kalmar. Exempel på ortsanalys för Ljungbyholm i Kalmar kommun, finns att läsa här. Saxat ur analysen:
"Ljungbyholm som ort är historiskt sett starkt förankrad. Platsen är befolkad sedan stenåldern. Det finns ett rikt kulturarv som stärker den lokala identiteten."
I Visnums Kil finns det människor som säger att de återigen känner sig kränkta när den sista skolan nu ska läggas ner. Kränkta, alltså, liksom man gjorde bl a när de nitton gatlyktorna togs bort för några år sedan och flyttades in till Kristinehamn; gatlyktor som i vissa fall lyst upp skolbarnens påstigningsplatser (busskurar saknas såvitt jag vet överallt utom i Nybble).
Det är viktigt att ta reda på hur denna känsla av kränkthet uppstår och vad den kan få för verkan. Bottnar den helt enkelt i att man känner sig bortglömd, överkörd och nonchalerad av kommunen?
Visnums Kil är i likhet med Ljungbyholm en gammal kulturbygd med bl a mängder av järnåldersgravar. De gamla gårdsnamnen har i många fall funnits ända sedan 1300-talet. Många som bor i Visnum och Visnums Kil idag har också sina rötter i bygden sedan många generationer tillbaka.
Dags för kommunen att stiga ur sin i mitt tycke något snäva tillväxtanalys och vidga den till att ta med hela landsbygdens potential i denna! Att visionen till 2015 (tagen 2003) att vi skall vara en kommun som attraherar barnfamiljer och småföretagare, måste gälla hela kommunen!
Här kan du också läsa om HSSL:s projekt Barn på landsbygden, där barn 2 - 16 år får komma till tals.
fredag 25 februari 2011
Fredag
Så var det då äntligen fredag - den första "lediga" för min del på ett bra tag.
Igår var det sista ekonomiutskottet den här omgången med bl a bolagen, Miljö- och byggnadsnämnden samt Överförmyndarnämnden och på kvällen var det Kommunfullmäktigemöte.
Snabbsummering: Bostadsbolaget har endast 11 vakanta lägenheter (som inte är långtidsvakanta, utan står tomma för att någon avlidit etc). Inte mycket, m a o, och det finns efterfrågan!
När det gäller energibolaget, så kan vi vara stolta över att ha miljömärkt fjärrvärme - råvaran är märkt med Naturskyddsföreningens Falken. Inte många energibolag i Sverige kan ståta med detta!
Enligt Miljö- och byggnadsnämndens föredragning liknar man sig i förvaltningen vid ett tåg som tuffar på utan lok, nu när man inte har någon chef. Uppgiften är bl a att se till att våra 16 nationella, regionala och lokala miljömål uppfylls. Vad den nya Plan- och bygglagen (kommer den 2 maj) kommer att medföra i form av eventuell personell förstärkning, återstår att se, liksom följderna av EU:s kemikaliedirektiv REACH.
Överförmyndarnämnden talade bl a om hur viktig den är (vid sidan av valnämnden och KS den enda nämnd en kommun behöver ha) och att den inte heller kan slås ihop med någon annan nämnd. Fortfarande är ersättningen till gode män knappast hög, utan mer symbolisk: ca 8 000 kr / år före skatt.....
På fullmäktige beslutade vi att köpa Folkets Hus samt antog revidering av reglemente för Krisledningsnämnd (tidigare bestod denna nämnd av KS, nu blir det KSAU), handlingsplan för kommunal ledning vid extraordinära händelser och en säkerhetspolicy för Kristinehamns kommun.
De tre sista ärendena är nog så viktiga för kommunen att vi har klarhet i och också ser till att de omsätts i praktiken, om något extraordinärt inträffar. Det yttersta målet då, är att se till att demokratin vidmakthålls och att de mänskliga rättigheterna tillgodoses!
Vad gäller Folkets Hus....ja, kommunen har blivit med ytterligare ett hus....Huruvida det skall stanna i kommunal regi eller ej, återstår väl att se. Dock behöver vi t ex hörsalen för våra fullmäktigemöten och det kan väl vara en fördel att slippa hyra. Huset ligger ju minst sagt lämligt till för kommunala interna behov - praktiskt taget vägg i vägg med kommunhuset Uroxen.
Vi kan även använda den och andra rum i FH för våra interna behov, såväl som att hyra ut dem. Föreningarna huserar ju t ex idag i ett hus som inte kan sägas uppfylla krav på dagens standard t ex när det gäller tillgänglighet (det s k Hälsohuset).
Vi får se vad det blir, men det här var väl antagligen den bästa lösningen just för tillfället, även om vi totalt sett inte precis lider brist på lokalyta.
Nu ska jag utnyttja den här dagen till att bl a åka och hämta ett bit drygt 100-årigt fönsterfoder i mitt sommarhus, som håller på att renoveras, och ta med det till i första hand Runnäs snickeri och se om de kan tillverka eller rentav har något likadant. Jag behöver ca 30 löpmeter.
Imorgon, lördag, är det Miljöpartiets årsmöte här i Kristinehamn. Jag hoppas att vi bl a får se en förstärkt styrelse med fler som kan dela på uppdragen efter det! Återkommer!
Igår var det sista ekonomiutskottet den här omgången med bl a bolagen, Miljö- och byggnadsnämnden samt Överförmyndarnämnden och på kvällen var det Kommunfullmäktigemöte.
Snabbsummering: Bostadsbolaget har endast 11 vakanta lägenheter (som inte är långtidsvakanta, utan står tomma för att någon avlidit etc). Inte mycket, m a o, och det finns efterfrågan!
När det gäller energibolaget, så kan vi vara stolta över att ha miljömärkt fjärrvärme - råvaran är märkt med Naturskyddsföreningens Falken. Inte många energibolag i Sverige kan ståta med detta!
Enligt Miljö- och byggnadsnämndens föredragning liknar man sig i förvaltningen vid ett tåg som tuffar på utan lok, nu när man inte har någon chef. Uppgiften är bl a att se till att våra 16 nationella, regionala och lokala miljömål uppfylls. Vad den nya Plan- och bygglagen (kommer den 2 maj) kommer att medföra i form av eventuell personell förstärkning, återstår att se, liksom följderna av EU:s kemikaliedirektiv REACH.
Överförmyndarnämnden talade bl a om hur viktig den är (vid sidan av valnämnden och KS den enda nämnd en kommun behöver ha) och att den inte heller kan slås ihop med någon annan nämnd. Fortfarande är ersättningen till gode män knappast hög, utan mer symbolisk: ca 8 000 kr / år före skatt.....
På fullmäktige beslutade vi att köpa Folkets Hus samt antog revidering av reglemente för Krisledningsnämnd (tidigare bestod denna nämnd av KS, nu blir det KSAU), handlingsplan för kommunal ledning vid extraordinära händelser och en säkerhetspolicy för Kristinehamns kommun.
De tre sista ärendena är nog så viktiga för kommunen att vi har klarhet i och också ser till att de omsätts i praktiken, om något extraordinärt inträffar. Det yttersta målet då, är att se till att demokratin vidmakthålls och att de mänskliga rättigheterna tillgodoses!
Vad gäller Folkets Hus....ja, kommunen har blivit med ytterligare ett hus....Huruvida det skall stanna i kommunal regi eller ej, återstår väl att se. Dock behöver vi t ex hörsalen för våra fullmäktigemöten och det kan väl vara en fördel att slippa hyra. Huset ligger ju minst sagt lämligt till för kommunala interna behov - praktiskt taget vägg i vägg med kommunhuset Uroxen.
Vi kan även använda den och andra rum i FH för våra interna behov, såväl som att hyra ut dem. Föreningarna huserar ju t ex idag i ett hus som inte kan sägas uppfylla krav på dagens standard t ex när det gäller tillgänglighet (det s k Hälsohuset).
Vi får se vad det blir, men det här var väl antagligen den bästa lösningen just för tillfället, även om vi totalt sett inte precis lider brist på lokalyta.
Nu ska jag utnyttja den här dagen till att bl a åka och hämta ett bit drygt 100-årigt fönsterfoder i mitt sommarhus, som håller på att renoveras, och ta med det till i första hand Runnäs snickeri och se om de kan tillverka eller rentav har något likadant. Jag behöver ca 30 löpmeter.
Imorgon, lördag, är det Miljöpartiets årsmöte här i Kristinehamn. Jag hoppas att vi bl a får se en förstärkt styrelse med fler som kan dela på uppdragen efter det! Återkommer!
onsdag 9 februari 2011
Krisledning och demokrati
Var på förmiddagen på möte om krisledning och krishantering i kommunen. Jag sitter ju i KSAU, vilken kommer att fungera som kommunens krisledningsnämnd när denna sammankallas av KS ordförande, som har att avgöra när det behövs.
Vi fick veta en hel del viktigt; bl a att vi är skyldiga att upprätta en egen förteckning på vilka samhällsfunktioner som är extra viktiga för Kristinehamns del. Ett intressant kapitel, som ju i högsta grad berördes under vattendagarna i Karlstad, då främst risken för översvämningar till följd av förhöjd vattennivå, störtregn, jordskred och erosion behandlades.
Att vi i kommunen kan hantera en krissituation på ett bra sätt, känns väldigt viktigt och är också en utmaning att ta itu med. Senast en större händelse inträffade i Kristinehamn var väl stormen Per, där vi i Värmlands Säby drabbades rätt påtagligt, då all el slogs ut och det under några dagar varken gick att ringa i mobil, i vanlig telefon eller koppla upp sig på internet.
På eftermiddagen träffade vi kommunalråd Kristinehamns Ungdomsforum i ett givande möte med lunch och med fokus på demokratifrågor och hur vi ska jobba med dessa frågor framgent i kommunen.
Soligt och fint och jag hoppas komma hem i normal tid idag. Igår blev klockan 21. Då var jag nämligen bara borta i 13,5 timmar - i förrgår var det 14,5.
Vi fick veta en hel del viktigt; bl a att vi är skyldiga att upprätta en egen förteckning på vilka samhällsfunktioner som är extra viktiga för Kristinehamns del. Ett intressant kapitel, som ju i högsta grad berördes under vattendagarna i Karlstad, då främst risken för översvämningar till följd av förhöjd vattennivå, störtregn, jordskred och erosion behandlades.
Att vi i kommunen kan hantera en krissituation på ett bra sätt, känns väldigt viktigt och är också en utmaning att ta itu med. Senast en större händelse inträffade i Kristinehamn var väl stormen Per, där vi i Värmlands Säby drabbades rätt påtagligt, då all el slogs ut och det under några dagar varken gick att ringa i mobil, i vanlig telefon eller koppla upp sig på internet.
På eftermiddagen träffade vi kommunalråd Kristinehamns Ungdomsforum i ett givande möte med lunch och med fokus på demokratifrågor och hur vi ska jobba med dessa frågor framgent i kommunen.
Soligt och fint och jag hoppas komma hem i normal tid idag. Igår blev klockan 21. Då var jag nämligen bara borta i 13,5 timmar - i förrgår var det 14,5.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)